Extrema budskap vardag i sociala medier

Studien är en del av ett treårigt EU-projekt om vardagsextremism. Forskarna har undersökt hur normaliseringen av extrema idéer speglas i samtalsklimatet på plattformar som X, Facebook, Instagram och TikTok.

– Det är ganska våldsbejakande idéer som blivit så vanliga att vi inte lägger märke till dem längre. De passerar förbi utan att rödflaggas av något granskningssystem, men också utan att utmanas eller ifrågasättas, säger Tina Askanius, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet.

Valet till Europarlamentet som fallstudie

Som fall för en av delstudierna i projektet valdes en politisk händelse som skedde samtidigt i hela Europa: valet till Europaparlamentet 2024. Forskarna följde hur extremistiska budskap spreds i sociala medier i Sverige, Österrike och Bulgarien.
– Vi skapade nya profiler på plattformarna och agerade som vanliga användare, säger Jullietta Stoencheva, doktorand vid Malmö universitet.

Det tyder på att något grundläggande i det demokratiska samtalet har gått sönder.

Tina Askanius

De följde alla etablerade politiska partier, de tio största medierna i respektive land och de politiska kommentatorerna och andra engagerade i valet. På så sätt ville de återskapa ett informationsflöde som en användare som är intresserad av politik skulle göra kring den här händelsen. Systematisk insamling av data gjordes i veckorna fram till valet. Fokus låg på kommentarerna, inte inläggen i sig, speciellt vilka uttryck de våldsamma idéerna tar sig visuellt i så kallade memes.

I stället för att studera extrema aktörer och miljöer ville forskarna se hur idéerna tar plats i det breda demokratiska samtalet som förs i det digitala.
– Vi ville se om de här idéerna tagit sig in sig i någon form av alldagligt politiskt samtal mellan vanliga människor, säger Tina Askanius.

Antydningar, hot och våldsamma bilder

I kommentarsfälten förekommer allt från antydningar till våld till direkta hot och våldsamma bilder som avhumaniserar hela befolkningsgrupper. Ofta riktas det mot grupper som kvinnor, hbtq-personer och migranter. Och det nästan oavsett vad själva inlägget handlade om. Budskapen är ofta kodade i språk och symboler som inte alltid är tydliga för alla.

– Istället för öppet extremistiska symboler, så som hakkors, används ofta så kallade ’hundvisslor’ – subtila eller kodade uttryck som kan verka harmlösa för utomstående, men som bär på en specifik och ofta våldsbejakande innebörd. Om man till exempel lägger ut en bild, eller en emoji på ett flygplan vet den invigde att man menar ”deportera dem” och i vissa sammanhang till och med ”avrätta dem”, säger Jullietta Stoencheva.

Behövs reglering och utbildning

Enligt forskarna finns en risk att användare gradvis vänjer sig vid den hårda retoriken och slutar reagera. För att motverka utvecklingen räcker det inte med reglering av plattformar, menar de. Även utbildning i medie- och informationskunnighet behövs.

– Det här var tidigare något man främst såg i anonyma fora eller i alternativa medier. I dag cirkulerar idéerna fritt i vanliga kommentarsfält. Det tyder på att något grundläggande i det demokratiska samtalet har gått sönder, säger Tina Askanius.