Ojämlik väntan på familjeåterförening

Hilda Gustafsson har undersökt hur en mer restriktiv svensk migrationspolitik använder tid för att styra anhöriginvandring på olika sätt, som genom tidsbegränsade uppehållstillstånd, försörjningsplikt och krav på bostad för att få hit sina familjemedlemmar. Med de nya reglerna som träder i kraft den 1 oktober krävs en månadslön på nästan 53 000 kronor för att få förenas med en partner och två barn.

– Det är ett sätt att styra vem som kan återförenas, man vill få hit högutbildade familjemedlemmar som har det bättre ställt. Väntetiden används för att reglera vilka som ska komma hit, säger Hilda Gustafsson, doktorand vid Institutionen för globala politiska studier, Malmö universitet.

Berör hälften av alla som kommer till Sverige

I avhandlingen har hon intervjuat 28 personer med erfarenhet av familjemigration, vissa hade återförenats, vissa väntade fortfarande, andra hade fått avslag. Vanligen har forskningen mest tittat på flyktingar – Hilda Gustafsson har även innefattat grupper som svenska medborgare som är gifta med en utlänning, internationella studenter och personer med arbetstillstånd i Sverige.

– Reglerna berör alla som ansökt om familjeåterförening och de utgör hälften av alla som kommit till Sverige. Anknytningspersonen i Sverige ska kunna visa att denne kan försörja familjemedlemmarna. De nya kraven gör det väldigt svårt för många, säger Hilda Gustafsson.

Slår olika

En av hennes poänger är hur olika de nya kraven slår mot olika grupper. Svenska medborgare som bott utomlands en längre tid kan utan krav flytta hem med en utländsk familj, medan det ställs krav på både bostad och inkomst för en som har permanent uppehållstillstånd i Sverige. Vissa omfattas av FN:s flyktingkonvention eller EU-regler som Sverige inte kan påverka. Ett lite udda förhållande är att det är enklare för en dansk medborgare bosatt i Sverige att få hem de sina än det är för en svensk.

– Dansken omfattas som EU-medborgare av EU:s rörelsedirektiv som slår fast rätten att också få bo med sin familj i ett annat EU-land. Det gör inte svensken som är kvar i Sverige, men om han flyttar till Danmark så gör han det, säger Hilda Gustafsson.

Svårast är det för gruppen alternativt skyddsbehövande, som syrier som inte omfattas av flyktingkonventionen. För att få hit sin familj måste de först vänta på beslut om sin egen asylansökan och sedan uppfylla försörjningskraven, enligt Hilda Gustafsson.

Väntan påverkar framtiden

Ett tema i avhandlingen är just väntan och vad denna väntan innebär för möjligheterna att skapa en framtid tillsammans med sin familj. Vissa hade väntat på beslut i ett år. En av intervjupersonerna fick säga upp sin lägenhet för att han inte fick något svar från Migrationsverket. Villkoren under väntetiden också ser väldigt olika ut beroende på vilka möjligheter man har att besöka varandra, till exempel påverkar strikta visumregler vissa familjer mycket hårdare än andra, menar Hilda Gustafsson.

– Man måste också ta dem som väntar i hemlandet i beaktande. Hela livet för samtliga är avhängigt av beslutet som tas, säger Hilda Gustafsson.