Malmö möts

Ibland är det svårt att tillgodose barns rättigheter: det kan gälla barn som hamnar ensamma på sjukhus och barns rätt till information och yttrandefrihet i den digitala världen. Bör mänskliga rättigheter vara en del i alla universitetsutbildningar? Är det bara människor som har rättigheter – eller även naturen och andra levande varelser?

I en polariserad värld har universiteten en viktig roll i att stå upp för kunskapen i, om och för mänskliga rättigheter. Det sker genom forskning och utbildning i dialog med samhället. I Kollegiet för mänskliga rättigheter vid Malmö universitet samlas forskare från hela universitetet och nu presenteras deras första bok.

Medverkande

Rebecka Lettevall, professor i idéhistoria och ordförande för Kollegiet för mänskliga rättigheter, Malmö universitet, inleder med att presentera varför Kollegiet för mänskliga rättigheter behövs nu. Därefter följer en diskussion kring boken mellan några av de medverkande forskarna. 

Kommentator

Sara Bondesson, Lunds tekniska högskola

Samtalet arrangeras av Malmö universitets nätverk kring kunskapsområdet Fred, demokrati och mänskliga rättigheter inom Campus totalförsvar.

Campus totalförsvar på Malmö universitet 

Campus totalförsvar

Två demokratiförespråkare från det civila samhället berättar om sitt motstånd mot auktoritära tendenser och sitt försvar av den hotade demokratin.

Georgien, som en gång var en förebild för reformer och demokratisk utveckling i regionen, glider nu mot en autokrati i rysk stil. Två unga ledare inom det georgiska civila samhället undersöker hur landet har blivit en av Europas snabbast försämrade demokratier.

George Melashvili och Shako Chkheidze är grundarna av Europe-Georgia Institute (EGI), en ledande georgisk hybridorganisation inom det civila samhället. EGI grundades 2015 och byggdes upp från grunden av sina grundare. Organisationen har utvecklat ett omfattande utbud av framgångsrika kampanjer och utbildningsprogram. Men efter införandet av flera repressiva lagar i rysk stil riktade mot civilsamhället och demokratin har organisationens inflytelserika arbete gjort den till ett huvudmål för den nuvarande regimen.

Europe Georgia Institute (in English) 

Vi kommer att få höra hur regeringspartiet utnyttjade kriget i Ukraina för att attackera civilsamhället, och hur kampen för att försvara demokratin blev en daglig verklighet för georgierna efter 2024.

Talarna kommer att dela med sig av sina förstahandserfarenheter från frontlinjen i denna demokratiska kamp.

Samarbete med universitetet och Malmö

George och Shako inledde sitt samarbete med Malmö genom Svenska institutets Academy for Young Professionals vid Malmö universitet. Denna koppling fördjupades genom EGI:s partnerskap med Malmö universitet och Svenska institutet. Dessa relationer har gett upphov till flera betydelsefulla initiativ i Georgien, däribland översättningen och marknadsföringen av det svenska pedagogiska golvspelet ”Electionville”, samt integreringen av social revision i läroplanen för medborgarutbildning på gymnasiet.

Kommentator

Derek Hutcheson, professor, Malmö universitet

Campus totalförsvar

Denna session organiseras av Malmö universitets nätverk för kunskapsområdet Fred, demokrati och mänskliga rättigheter inom Campus Total Defense.

Campus totalförsvar, Malmö universitet

Campus totalförsvar 

Den demokratiska urholkningen börjar ofta med att man riktar in sig på universitetsämnen som myndigheterna ogillar, t.ex. mångfald, jämlikhet, integration eller demokrati. Föreläsningen tar upp exempel från hela världen.

Medverkande

Bo Petersson är sedan 2010 professor i statsvetenskap och IMER vid Institutionen för globala politiska studier (GPS). Han är direktör för forskningsplattformen RUCARR – Russia, Ukraine and the Caucasus Regional Research vid Fakulteten för kultur och samhälle (under perioden 2016–2024 tillsammans med professor Karina Vamling). Bland pågående externa uppdrag är Petersson styrelseledamot i Swedish Network for European Research in Political Science (SNES).

Thiem Hai Bui är forskare vid Institutionen för globala politiska studier, Malmö universitet. Innan han tillträdde denna tjänst var han forskare vid Stockholm Center for Global Asia, Stockholms universitet. Hans tidigare befattningar inkluderar lektor i politisk ekonomi vid Vietnams nationella universitet i Hanoi, lektor vid Vietnams diplomatakademi samt seniorforskare vid Institutet för lagstiftningsstudier under Vietnams nationalförsamling.

Campus totalförsvar

Denna session organiseras av Malmö universitets nätverk för kunskapsområdet Fred, demokrati och mänskliga rättigheter inom Campus totalförsvar.

Campus totalförsvar, Malmö universitet

Campus totalförsvar (in English) 

En mixed reality walk om vårt offentliga rum. Kom och testa en första version av ett nytt platsspecifikt verk av Marika Hedemyr. En immersiv promenad mellan Malmö Live och Malmö universitet Niagara.

Längd: ca 12 minuter. För att uppleva verket:

1. Möt Marika Hedemyr vid entrén på Malmö Live.
2. Ta med din mobiltelefon och hörlurar.
3. Du går i din egen takt.

Verket är en prototyp, det vill säga en första version som testas, och du är välkommen att dela dina funderingar och feedback med Marika Hedemyr efteråt. Projektet är del av Hedemyrs 2-åriga forskningsprojekt Sensing Sustainable Futures som undersöker hur Mixed Reality Performances kan bidra med konstnärliga, estetiska och sensoriska upplevelser som aktiverar vår kritiska föreställlningsförmåga.

Projektet är kopplat till forskningsmiljön Centrum för samskapade framtider, vid Institutionen för konst, kultur och kommunikation på Malmö universitet.

Medverkande

Marika Hedemyr är en prisbelönt svensk konstnär/koreograf och konstnärlig postdoc-forskare, baserad i Malmö. Hon har en doktorsexamen i interaktionsdesign med fokus på kompositionsmetoder för MR-upplevelser i offentliga miljöer och har utvecklat ett innovativt konstnärligt format kallat Mixed Reality Walks.

Marika Hedemyrs hemsida

Marika Hedemyrs på Linkedin

Marika Hedemyr på Instagram

Om Marikas forskningsprojekt

Kontakta Marika Hedemyr

Kom förbi, pröva på eller plocka upp ett kreativt samtalsmaterial om hopp och sorg i en vilsen tid. Ett samarbete mellan Förändringsakademin, ABF, SMHI och Malmö universitet. 

Samtalsmaterialet ”Hopp och sorg i en vilsen tid” vill bidra till öppna och utforskande samtal i klimatförändringens tid. Materialet riktar sig till små grupper (4-7 personer) som vill utforska klimatrelaterad oro, hopp, sorg, relationer, mening och handlingskraft tillsammans. Upplägget består av tre guidade sammankomster med samtal, övningar, texter och ljudspår, och kan användas av exempelvis föreningar, arbetsplatser, föräldralediga, studiecirklar eller vänkretsar. Syftet är att sänka tröskeln för samtal om klimatrelaterade känslor och stärka gemenskap och engagemang i en tid som kräver både omställning och anpassning.

Materialet är framtaget i ett samarbete mellan Förändringsakademin och forskningsmiljön Design bortom framsteg på Malmö universitet med medel från Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI.

Medverkande

Förändringsakademin, ABF, SMHI och Malmö universitet

Mer om Hopp och sorg i en vilsen tid 
Centrum för samskapande framtider 

”A Room for Hope” är en deltagarbaserad workshop där människor delar med sig av sina drömmar om framtiden genom ord, ljud och samtal, och tillsammans skapar ett levande, kollektivt ljudlandskap där många olika förhoppningar får plats.

”A Room for Hope” är en halvdagsworkshop om gemenskap, gemensam fantasi och hopp, uppbyggd kring samtal och gemensamt ljudskapande i realtid.

Deltagarna uppmanas att ta med sig en dröm, en önskan eller en framtid som ligger dem varmt om hjärtat – något som är personligt, lokalt eller kollektivt. Det kan vara praktiskt, ambitiöst, olöst eller fortfarande vagt. Vi kommer att arbeta med dessa möjligheter, inte som privata mål, utan som saker som formar hur människor förhåller sig till framtiden och till varandra.

Utrycka drömmar i ord eller ljud

Genom vägledda uppmaningar och samtal i smågrupper kommer deltagarna att uttrycka dessa drömmar i ord, korta fraser eller enkla ljud. Dessa deltagarbaserade fragment kommer att spelas in och gradvis mixas in i ett levande ljudlandskap som byggs upp i rummet under sessionens gång.

Allteftersom vi går vidare tillsammans kommer rummet att fyllas av olika framtidsriktningar samtidigt… överlappande, sida vid sida, kanske dragande åt olika håll. Poängen är inte att vi ska enas eller komma fram till en gemensam vision, utan att uppleva hur många förhoppningar som kan existera tillsammans.

Vi avslutar med en gemensam lyssningsstund och en kort reflektion/samtal om vad det innebär att behandla tankar om framtiden som något vi gör tillsammans i vardagen, inte bara i policydokument eller expertrum.

Begränsat antal deltagare.

Medverkande

Erin E. Cory, universitetslektor, Institutionen för konst och kommunikation (K3), Malmö universitet

Centrum för samskapande framtider

Workshoppen kombinerar två kreativa metoder för att förstå hur kulturinstitutioner som arkiv, museer och bibliotek spelar en viktig roll för att upprätthålla demokratin.

Workshoppen riktar sig till yrkesverksamma inom kulturinstitutioner som arkiv, bibliotek och museer, och stödjer deras förståelse för hur institutionerna fyller sin demokratiska roll i sitt dagliga arbete.

Deltagarna kommer att arbeta individuellt med att skriva ett kärleksbrev där de formulerar varför demokrati är värt ansträngningen, samt diskutera det monstruösa i det demokratiska arbetet med hjälp av ”Flower monster” och pappersdockor för demokrati, utvecklade inom CEMES-samarbetet tillsammans med forskare från Lunds och Köpenhamns universitet.

Workshoppen öppnar upp för kritiska och känslomässiga reflektioner kring kulturinstitutioners roll (och deras utmaningar) när det gäller att upprätthålla demokratin i samhället.

Medverkande

Pille Pruulmann Vengerfeldt, professor i media och kommunikation, Institutionen för konst och kommunikation (K3), Malmö universitet

Anmäl dig här, begränsat antal platser (Invajo.com)

Fyra forskare från Sustainable Digitalisation Research Centre vid Malmö universitet delar med sig av olika frågor i ett panelsamtal om demokrati och digitalisering.

Frans af Malmborg, universitetsadjunkt, socialt arbete:

Oavsett en vrider och vänder på det materialiserar AI olika former av normer och värderingar. De kan bidra till effektiviserade beslutsstrukturer, demokratiskt deltagande men även minskad transparens och spridning av misinformation.

Mareike Glöss, universitetslektor, människa-datorinteraktion:

Vi ser idag mycket mer kritiskt på digitaliseringens negativa effekter. Kritik är viktig, men den får inte hindra oss från att utforska den positiva rollen som digital teknik kan ha i människors liv. Hur kan teknologin förbättras och hur kan digitaliseringen göras på rätt sätt?

Per Linde, universitetslektor, interaktionsdesign:

Digitalisering kan vara avgörande drivkraft för hållbara omställningar för samhället och industrin. Men dynamiken i sådana ambitioner är komplex och det är viktigt att inte bara fokusera på teknisk innovation utan även utveckla inkluderande och demokratiska styrmekanismer som är i linje med hållbarhetsvisionen.

Carolina Martínez, docent, medie- och kommunikationsvetenskap:

I samhällsdebatten om barn och digitala medier står riskerna ofta i fokus. FN:s barnrättskommitté betonar i den 25:e kommentaren till barnkonventionen: barns rättigheter i den digitala miljön. När barns deltagande i den digitala miljön begränsas, hur påverkar detta barns möjlighet att delta i det demokratiska samhället?     

Moderator

Ulrika Sjöberg, professor, medie- och kommunikationsvetenskap

Sustainable digitalisation research centre 

Möt Malmö universitets klimatkollegium och utforska hur klimat och demokrati hänger samman. Ta del av posterpresentationer, delta i samtal och dela dina egna tankar om framtidens samhälle.

Malmö universitets Kollegium för forskning om klimatet och samhällets omställning bjuder in till öppna samtal om relationen mellan klimat och demokrati. I Niagaras atrium presenterar vi postrar som belyser hur klimatförändringar påverkar demokratiska processer och hur demokratiska beslut i sin tur formar klimatpolitik. Vid montern finns representanter från klimatkollegiet som gärna diskuterar, svarar på frågor och lyfter olika perspektiv. Här kan du också bidra med dina egna tankar.

På en särskild poster samlar vi frågor som väcker nyfikenhet och reflektion, och i vår brevlåda kan du lämna en lapp med hur du själv ser på sambandet mellan klimat och demokrati. Tillsammans skapar vi en plats för dialog, delaktighet och nya idéer för en hållbar och demokratisk framtid.

Medverkande

Representanter från klimatkollegiet.

Forskning i fokus: klimat och människan

Vissa statliga tjänstepersoner ska ha en skyldighet att anmäla papperslösa till gränspolisen. Vad får det för konsekvenser för mänskliga rättigheter och demokratin?

Medverkande

På det här seminariet möter du Christina Johnsson och Jacob Lind, universitetslektorer i offentlig rätt och mänskliga rättigheter vid Malmö universitet. De forskar om fackens och professionernas motstånd mot angiverilagen. De har gjort en studie bland statliga tjänstepersoner som omfattas av anmälningsplikten. De är båda aktiva inom Kollegiet för mänskliga rättigheter.

Forskningspresentationer och samtal om utsatthet och sexuell hälsa bland unga inom tvångsvård, hbtqi+-frågor i grundskola samt om sexuell hälsa, sexualiserat våld och migration.

Genom tre presentationer och efterföljande samtal diskuteras frågor som berör social utsatthet, sexualitet och rättigheter. Ylva Grönvall och Robin Björkas presenterar forskning om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter för unga inom tvångsvård. Anna Arvidsson och Jack Lukkerz presenterar forskning om hbtqi+-frågor i skolan årkurs 1-6 med fokus på lärares och elevers perspektiv.

Marie Karlsson och Charlotta Holmström presenterar forskning om kvinnor med migrationsbakgrund och sexuellt våld, med särskilt fokus på erfarenheter, tillgång till vård och strukturella hinder i vårdprocesser. Fokus för denna programpunkt är hur sexualitet, utsatthet och rättigheter formas i relation till samhälleliga strukturer, samhällsinstitutioner och individuella livsvillkor. Utrymme ges för dialog om ojämlikhet i frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och om hur förutsättningar för förändring ser ut och kan förbättras.

Medverkande

Ylva Grönvall universitetslektor i socialt arbete, Robin Björkas, doktorand i socialt arbete, Anna Arvidsson och Jack Lukkerz, båda universitetslektorer i socialt arbete, Marie Karlsson, docent i hälso- och samhällsstudier och Charlotta Holmström, biträdande professor i socialt arbete. Verksamma vid Centrum för Sexologi och Sexualitetsstudier och Institutionen för socialt arbete, Malmö universitet.

Centrum för sexologi och sexualitetsstudier

En föreläsning med avslutande diskussion om hur undervisning i religionskunskap och mänskliga rättigheter kan främja ett demokratiskt medborgarskap.

Föreläsningen innehåller värderingsövningar och avslutande diskussionsfrågor kring temat hur undervisning om religion och mänskliga rättigheter kan främja ett demokratiskt medborgarskap i ett postsekulärt samhälle.

Medverkande

Bodil Liljefors Persson, professor i religionshistoria och Emma Hall, universitetsadjunkt i historia och historiedidaktik, från Institutionen samhälle, kultur, identitet, Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet.

Forskningscentrum Literacy and Inclusive Teaching (LIT) samt nätverket Mänskliga rättigheter.

Forskningscentrum LIT 

Paneldebatt och deltagande kartläggningsaktivitet om urban rättvisa i Malmö med juniora forskare från Institutet för urbanforskning. Aktiviteten avslutas med mingel.

Under ledning av moderator Jennie Gustafsson diskuterar vi hur urban rättvisa och demokrati hänger samman, vad detta innebär ur Malmöungdomars perspektiv och vilka initiativ som finns för att främja rättvisa i vår stad och andra. En panel med fyra forskare i början av sin karriär, från forskningscentrumet Institutet för urbanforskning (IUR), presenterar fyra olika perspektiv på urban rättvisa. Panelen utgår från IUR:s fyra forskningsområden kring urban rättvisa: bostad och välfärd (Henrika Kangas), gröna och rättvisa städer (Ulrik Kohl), global urbanism (Claudia Fonseca) samt urban humaniora (Adam Lundberg).

Panelen följs av en deltagande kartläggningsaktivitet ledd av Myrto Dagkouli och Mathilda Rosengren: Kartläggning av marginalerna – ett seminarium om motkartläggningens historia, tillämpningar och utmaningar. Vi kommer att undersöka kartläggning som ett verktyg för politiska och samhälleliga anspråk genom olika exempel. Beroende på deltagarnas intressen utforskar vi tillsammans kraften men också begränsningarna i motkartläggning som en radikal praktik. Vi kommer också att facilitera en kort online-diskussion med Gaza Soundmapping Project som handlar om radering av motkartläggning och bevarande av ljudminne.

Institute for urban research (Linkedin)
Institute for Urban Research på Malmö universitet (Facebook) 

Många vill involvera medborgare i klimatpolitiska beslut, men det leder inte alltid till ökad rättvisa. Forskaren Anders Melin har arbetat med de här frågorna och håller en kort föreläsning.

Det finns för närvarande ett ökande intresse för att på olika sätt involvera medborgare i klimatpolitiska beslut. Ett viktigt skäl är att det förväntas leda till mer rättvisa beslut genom att medborgare får större möjligheter att påverka. Forskningen visar dock att medborgarinvolvering också kan få motsatta effekter, exempelvis genom att redan välbeställda grupper får större inflytande. Föredraget diskuterar under vilka förutsättningar medborgarinvolvering inom klimatpolitiken kan leda till mer rättvisa beslut.

Medverkande

Forskaren Anders Melin, docent i etik, har arbetat praktiskt och teoretiskt med dessa frågor och berättar om sina erfarenheter. Han är aktiv inom Kollegiet för mänskliga rättigheter vid Malmö universitet.

Matematiska förmågor formar demokratiskt deltagande. Föreläsning och diskussion om kritisk matematisk litteracitet i relation till samhällskriser, desinformation och individers beslutsfattande.

I en värld där data, statistik och algoritmer påverkar allt från valprocesser till klimatpolitik är matematisk litteracitet en central demokratisk kompetens. Föreläsningen lyfter hur förmågan att tolka, värdera och kritiskt granska kvantitativ information inte bara är en skolfråga – utan en förutsättning för att medborgare ska kunna delta aktivt i samhället, stå emot desinformation och fatta informerade beslut.

Föreläsningen utgår från forskning som visar hur matematik och matematisk litteracitet är tätt sammanvävda med social rättvisa, kritiskt medborgarskap och samhällelig sammanhållning och hållbarhet.

Kritisk matematisk litteracitet är avgörande för individer när det gäller att förstå och handla i relation till fenomen som pandemier, klimatförändringar och andra samhällskriser – och för att kunna delta i ett demokratiskt sammanhang på ett informerat sätt.

Medverkande

Petra S Källberg och Ulrika Ryan, forskare vid Forskningscentrum Literacy and Inclusive Teaching (LIT) vid Malmö universitet.

Forskningscentrum för litteracitet och inkluderande

Är du nyfiken på att få reda på mer om mänskliga rättigheter eller vill du ställa frågor till en forskare? Kom och fika med forskare från Malmö universitet.

Utan mänskliga rättigheter riskerar demokratin att förlora sin legitimitet, och utan demokrati riskerar mänskliga rättigheter att kränkas utan konsekvenser. Men det är inga enkla frågor! Malmö universitet har mycket forskning och utbildning kring dessa frågor, och för ett par år sedan grundades Kollegiet för mänskliga rättigheter. Passa på att ställa frågor eller diskutera sådant som engagerar dig. Vi finns på plats och är nyfikna på vad du vill diskutera och veta. Självklart bjuder vi på fika.

Medverkande

Kollegiets ordförande professor Rebecka Lettevall med kollegor.

Demokratin pressas globalt och auktoritära krafter växer. I detta panelsamtal möts representanter från akademin, journalistiken och konsten för att prata om varför just dessa institutioner spelar en särskild roll för att bära upp demokratin.

Demokratin är på global tillbakagång. I dag lever över 70 procent av världens befolkning i autokratier – den högsta andelen sedan 1970‑talet. Även i Sverige ser vi hur demokratin är på nedgång. Bland annat speglas detta i inskränkningar för, och hot mot, de institutioner som brukar kallas demokratins röstbärare: akademin, journalistiken och konsten. Hot mot konstnärer, journalister och forskare är större än mot individerna, det är hot mot tankefrihet och yttrandefrihet.

Detta panelsamtal handlar om krafter som bär upp demokratin, och vad som händer när de hotas.

Medverkande

Mia Rönnmar, rektor, Malmö universitet
Jonas Kanje, chefredaktör, Sydsvenskan
Elisabeth Millqvist, chef Moderna Museet Malmö

Moderator

Anders Mildner, Altitude

Forskare från forskningscentrum Citizen health för jämlikare hälsa, boende, lokala hälsofrämjare, Malmö stad och Rädda Barnen visar forskningsresultat och diskuterar framtiden för våra förorter.

Under tio år har ett demokratiskt samskapande med Malmös befolkning – med särskilt fokus på Lindängen – bidragit till att stärka lokal demokrati, främja jämlik hälsa och skapa ett mer inkluderande lokalsamhälle. Dessa arbetssätt har dessutom fått internationell spridning. Vad är resultatet från forskningen och hur kan demokratiserad  samskapande forskning även stärka mänskliga rättigheter globalt?

Presentation av hur forskningsprocesserna:

• bidragit till politiska beslut
• stärkt lokal integration
• formats tillsammans med boende och stadens verksamheter

Vi belyser även hur erfarenheterna från Malmö och Jämlik hälsa omsätts i internationella sammanhang, särskilt i låg- och medelinkomstländer. Fokus ligger på hur deltagarbaserad forskning kan:

• stärka mänskliga rättigheter
• minska globala hälsoklyftor
• bidra till lokalt ägarskap av kunskap

Medverkande

Margareta Rämgård, docent och föreståndare för forskningscentret Citizen Health, samt medforskande civilbefolkning från Lindängen.

Jörgen Andersson, socionom Malmö stad och hälsofrämjare från Rädda Barnen.

Forskning om jämlik hälsa på Malmö universitet</a aria-label=", extern länk">
Forskningscentrum Citizen health</span aria-label=", extern länk"></a aria-label=", extern länk">
Citizen health research centre (Linkedin)

Paneldiskussion om hur deepfakes påverkar politiska val, där forskare och studenter från Malmö universitet delar med sig av verktyg för upptäckt, digital kompetens och demokratisk motståndskraft.

Detta evenemang presenterar Deepfake Democracy Group, ett tvärvetenskapligt team bestående av forskare inom datavetenskap, internationella relationer, globala politiska studier, medievetenskap, kommunikation, interaktionsdesign och kriminologi vid Malmö universitet, som undersöker hur AI-genererade syntetiska medier kan påverka europeiska och nordiska demokratier. Deltagarna får höra om den snabba ökningen av politiska deepfakes, varför människor upptäcker dem bara något bättre än slumpen och hur sådant innehåll kan skada rykten, röstningsintentioner och förtroendet för nyheter.

Sessionen kombinerar korta föredrag från forskningsspåren, en modererad panel och praktiska exempel där besökare jämför äkta och syntetiska videor och diskuterar hur design, politik och utbildning kan stärka den demokratiska motståndskraften. Studenter från det vertikalt integrerade projektet (VIP) Deepfake Democracy Group presenterar fallstudier från Sverige och de senaste europeiska valen samt demonstrerar EU-politik och prototyper för upptäckt.

Syftet är att ge deltagarna en tydligare förståelse för hoten från deepfakes och en lättillgänglig verktygslåda med frågor, metoder och resurser som de kan använda i det dagliga demokratiska livet i Malmö och i hela Öresundsregionen.

Medverkande

• Elizabeth Ashley Fox-Jensen, lektor vid Malmö universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Konst och kommunikation K3
• Michael Strange, universitetslektor vid Malmö universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Globala politiska studier
• Bojana Romic, universitetslektor vid Institutionen för kultur och samhälle, Medievetenskap

Studentforskare

• Magisterprogrammet i datavetenskap: Magaji Obaike, Andre Plancha och Ewomazino Ihuomachi Bella Etoroma
• Magisterprogrammet i kommunikation: Sue-Ellen Mwangala Njekwa Ryberg
• Magisterprogrammet i kriminologi: Eva Sandot
• Kandidatprogrammet i internationella relationer: Mina Reynoso, Jacob Grundsell, Lilly Marie Broemels och Lorella Maresca.

Deepfake Democracy Project

Ta med dig en bok eller ljudbok du längtar efter att läsa, slå dig ner bland andra lässugna och ägna en timme åt läsning bara för nöjes skull. Vi bjuder in till en eftermiddag fylld av lugn, litteratur och gemenskap. Öppet för alla, ingen anmälan krävs – bara att dyka upp och låta tystnaden tala!

Vad är ett Reading Party? Det är precis vad det låter som – en fest där alla läser. Ingen högläsning, ingen prestation – bara du, din bok och andra bokälskare i samma rum. Vet du inte vad du ska läsa? Vi har förslag och det finns böcker på plats att låna. Från kl. 15.00 bjuder vi på te, kaffe och mingel. Reading partyt pågår 15.30-16.30. Kom som du är, stanna så länge du vill. 

Mau Reading Party är en del av konceptet Mau Reads på Malmö universitetsbibliotek. Det är bokcirklar för studenter som inspirerar till mer läsning som arrangeras tillsammans med universitetets kultursamverkan.

Medverkande

Personal från Malmö universitet

Mer om May Reads

I en tid där visuella medier sprids snabbare än någonsin är medielitteracitet inte bara en skolfråga, utan en demokratifråga. Hur kan medieproduktion stödja kritiskt tänkande och engagemang?

I en tid där samhällsfrågor i allt högre grad förmedlas genom rörliga bilder räcker det inte att kunna läsa och skriva text. Unga möter världen genom nyhetsklipp, dokumentärer, Youtube och sociala medier. Behovet av medielitteracitet är stort och för att delta i en demokrati behöver vi mer än att konsumera innehåll. Vi behöver förstå hur bilder skapas, vinklas och övertygar. När elever själva arbetar med filmproduktion i samhällskunskap förflyttas de från passiva mottagare till aktiva producenter av mening. I den processen utvecklas inte bara ämneskunskap, utan också en fördjupad förståelse för hur visuella medier formar vår bild av samhället och vår möjlighet att påverka det.

Medverkande

Dennis Augustsson, lektor i visuell kommunikation, Institutionen för Konst, Kultur och Kommunikation (K3) och Forskningscentrum Literacy and Inclusive Teaching (LIT), Malmö universitet.

Forskningscentrum för litteracitet och inkluderande undervisning

Hur kan bibliotek, skolor och universitet samverka för att stärka alla elevers läsförmåga som en grund för demokratiskt deltagande? Det är den övergripande frågan för denna föreläsning.

En föreläsning om läsfrämjande samverkan mellan bibliotek och skolor i två kommuner samt presentation av en forskarskola (FEELIT) med målet att stärka lärarutbildningen.

Läsfrämjande samverkan diskuteras och belyses inledningsvis med utgångspunkt i ett forskningsprojekt som sker i samverkan mellan Malmö universitet och Karlstads universitet. Projektet belyser hur bibliotekarier och skolledare beskriver läsfrämjande samverkan i socialt utsatta områden för att tillgodose alla elevers läsutveckling och tillgång till bibliotek. Sedan följer en presentation av forskarskolan FEELIT: Grunder för likvärdig och engagerande läs- och skrivundervisning i tidigare skolår. Den finansieras av Vetenskapsrådet och utgör ett samarbete mellan fyra lärosäten för att stärka lärarutbildningen. Föreläsningen avslutas med en gemensam diskussion.

Medverkande

Robert Walldén, gästprofessor vid Linnéuniversitetet och en del av Forskningscentrum för litteracitet och inkluderande undervisning vid Malmö universitet.

Forskningscentrum för litteracitet och inkluderande undervisning

Föreläsning och samtal om hopp och hoppfulla framtider av forskarna Tina Askanius och Elisabet M. Nilsson från Centrum för samskapde framtider på Malmö universitet.

I en tid präglad av klimatförändringar, krig och demokratisk tillbakagång har hopp blivit ett centralt begrepp, både i offentlig debatt och inom forskningen. Men vad menar vi  egentligen när vi talar om hopp? Är hopp och optimism samma sak? Varför tycks vi återvända till hoppet i tider av kris? Och vad händer – individuellt och samhälleligt – när hoppet går förlorat?

I den här föreläsningen ger Tina Askanius, professor i medie- och kommunikationsvetenskap och Elisabet M. Nilsson, docent i interaktionsdesign från Malmö Research Centre for Imagining and Co-Creating Futures på Malmö universitet, en introduktion till aktuella forskningsfält och centrala teorier om hopp.  Hur har begreppet hopp vuxit fram inom olika delar av forskningslitteraturen – från filosofi och psykologi till pedagogik och framtidsstudier? Vad kan vi lära av dessa olika perspektiv när vi försöker förstå och navigera livet i polykrisernas tid?  Och hur kan vi förstå och arbeta med hopp inte bara som en känsla utan i praktiken  i mötet med studenter, kollegor och medborgare?

Sessionen inkluderar även moment där publiken bjuds in att reflektera kring sin egen relation till hopp eller kanske hopplöshet, följt av en gemensam diskussion om hur vi kan praktisera ”aktivt hopp” i vardagen.

Centrum för samskapade framtider

Att lära sig svenska är avgörande för migranters deltagande i samhället. Föreläsningen beskriver de utmaningar språkinlärningen innebär för vuxna sfi-deltagare som inte tidigare gått i skolan.

Att lära sig ett nytt språk är för de flesta en tidskrävande och krävande uppgift. Anders Agebjörn forskar om hur inlärningen av ett andraspråk påverkas av språkliga, kognitiva och sociala faktorer. I det pågående projekt som här presenteras använder han kvantitativa metoder för att undersöka betydelsen av vuxna migranters tidigare utbildning och erfarenheter av skriftspråksanvändning för deras utveckling av både muntlig och skriftlig svenska. Resultaten bidrar till förståelsen för de specifika utmaningar det innebär för vuxna migranter med kort skolbakgrund att tillägna sig det språk de behöver för att fullt ut delta i det svenska samhället.

Medverkande

Anders Agebjörn, lektor i svenska som andraspråk och ingår i forskningscentret för litteracitet och inkluderande undervisning (LIT) vid Malmö universitet.

Forskningscentrum för litteracitet och inkluderande undervisning

Liveinspelning av Malmö universitets podcast Wiki 4-ever.

Fotbolls-VM – demokratins fiende? Är FIFA korrupt? Borde fler ha bojkottat VM? Varför hörs så få kritiska röster från idrottens värld? På vilket sätt påverkar världspolitiken idrottsevenemang idag? Detta högaktuella ämne diskuteras mitt under brinnande fotbolls-VM med följande gäster i panelen.

Medverkande

Caroline Jönsson: Legendarisk fotbollsmålvakt med 80 landskamper och ett VM-silver på meritlistan. Numera idrottspsykolog med fokus på elitidrottares psykiska hälsa samt verksam inom Spelarföreningen (professionella fotbollsspelares intresseorganisation). Tillika hedersdoktor på Malmö universitet.

Jesper Högström: Fotbollskunnig författare och journalist. Har skrivit åtskilliga texter och artiklar om fotboll, bland annat i magasinet Offside och DN, samt författat böckerna VM-boken och Blågult: Historien om svenska herrlandslaget i fotboll.

Kutte Jönsson: Filosof och idrottsforskare på Malmö universitet vars forskning kretsar kring idrottsetik. Har blandat annat skrivit boken Matchen som aldrig ägde rum, som diskuterar idrottsfrågor kopplat till fair play, dopning, nationalism och politik.

Programledare

Magnus Erlandsson, Malmö universitet

Wiki 4-ever (podd)

Ett samtal om konst, radikal fantasi och hopp med Geoffrey Mulgan ingår i föreläsningsserien FUTURES Thoughts vid Malmö Research Centre for Imagining and Co-creating Futures (ICF).

Geoffrey Mulgan är professor i kollektiv intelligens, offentlig politik och social innovation vid University College London i Storbritannien samt huvudtalare vid Malmö Möts. Samtalet leds av Marika Hedemyr och fokuserar på hans arbete kring konst, radikal fantasi och hopp som förmågor att omforma demokratin.

I detta samtal kommer Mulgan att ta upp konstens roll i den sociala fantasin och i utformningen av framtiden. Hur stor är dess roll att varna, att vittna, att upptäcka framväxande mönster eller att få nuet att kännas onaturligt? Och hur väl rustad är konsten idag för att skapa mer detaljerade utformningar, framtidsvisioner och vägar framåt? Han kommer att titta på den radikala fantasins roll, utopier och dystopier, och varför mer normativ litteratur, film eller konst ibland känns banal. Han kommer att argumentera för att idén om konsten som banbrytare eller lagstiftare ibland missförstås. Den bidrar bäst i sidled snarare än rakt fram, genom att uppmuntra hopp genom att visa världens formbarhet, och bidrar till utforskningar av möjliga framtider och vägar mer än exakta ritningar.

Medverkande

Geoffrey Mulgan, professor i kollektiv intelligens, offentlig politik och social innovation vid University College London, Storbritannien

Marika Hedemyr, konstnär, koreograf och postdoktor vid Institutionen för konst och kommunikation (K3), Malmö universitet

Centrum för samskapade framtider

Om Geoffrey Mulgan (på engelska)

Alla som vinner får en vattenflaska eller gympåse från Malmö universitet. I forskningsjeopardy får du som tävlar först svaret och sen ska du svara med rätt fråga. Frågorna och svaren är baserade på forskning som är gjord vid Malmö universitet.

Du kan också mingla och prata med studentambassadörer som alla pluggar olika utbildningar och som vet hur det är att vara student i Malmö.

Datum och tid

Måndag 15 juni, kl. 13.00-18.00
Tisdag 16 juni, kl. 9-18
Onsdag 17 juni, kl. 9-18