Munhälsorelaterad livskvalitet - betydelsen av bettavvikelser, tandreglering, kön och socioekonomi bland ungdomar

Projektbeskrivning

Ungefär 70 % av alla barn och ungdomar har någon form av bettavvikelse, och cirka 30 % har behov av behandling i form av tandreglering (ortodonti). En bettavvikelse är inte ett patologiskt tillstånd eller en sjukdom, men många bettavvikelser riskerar obehandlade att leda till skador på tänder eller andra vävnader i munnen samt sämre munhälsorelaterad livskvalitet (Thilander, 1973, Helm, 1968, Helm, 1975).

I en systematisk litteraturöversikt från 2015 påvisades ett medelhögt till högt bevisvärde för att synliga bettavvikelser har negativ inverkan på barn och ungdomars munhälsorelaterade livskvalitet (Dimberg, 2015). Uppdatering av systematiska översikter rekommenderas med regelbundenhet, vilket är än mer angeläget inom det aktuella ämnesområdet eftersom flera nya studier publicerats senare år. Dessutom behöver sökmetoder, PECOS, RoB mallar och GRADE-bedömningen aktualiseras till nuvarande standard. Det mest frekvent använda instrumentet för att mäta munhälsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar är Child Perceptions Questionnaire utvecklat för 11 -14-åringar (CPQ11-14) (Jokovic, 2002). CPQ är ett generiskt instrument som riktar sig till barn och ungdomar generellt.

För att på ett mer nyanserat sätt mäta betydelsen av just bettavvikelser för den munhälsorelaterade livskvaliteten kan det vara av värde att använda ett specifikt instrument som innehåller mer detaljerade frågor om tändernas utseende och psykosocial påverkan. Ett sådant instrument är Psychosocial Impact of Dental Aesthetics Questionnaire (PIDAQ) (Klages, 2006). PIDAQ finns översatt till ett antal språk, men har tidigare inte funnits tillgängligt på svenska. Hälso- och sjukvården samt tandvården ska enligt svensk lag vara jämlik.

Frågan är högst aktuell då det 2021 publicerades en utredning om hur tandvårdssystemet kan utvecklas för att bli mer resurseffektivt och för att uppnå en mer jämlik tandhälsa (SOU 2021:8). Det finns, svensk lag till trots, studier som pekar på bristande jämlikhet i tandhälsa och tandregleringsvård. Kariesförekomsten och uteblivna besök i tandvården är vanligare i grupper med lägre socioekonomisk tillhörighet än i grupper med bättre socioekonomiska förutsättningar (André Kramer, 2018). Låg kariesrisk och god munhygien är en förutsättning för att tandreglering ska erbjudas, vilket skulle kunna leda till socioekonomiskt svaga grupper mer sällan får tandregleringsvård än socioekonomiskt starka grupper. Samtidigt kan efterfrågan av tandreglering skilja sig mellan olika grupper. Sambandet mellan socioekonomi och tandreglering kan vara komplext.

En annan aspekt av jämlik vård är jämlikhet mellan könen. Av de patienter som startade tandregleringsbehandling i Östergötland 2018 var 60% flickor och 40% pojkar, och liknande siffror rapporteras från andra regioner i Sverige. Detta trots att den totala förekomsten av bettavvikelser är lika hos könen (Thilander 1973, Helm 1968). Anledningen till eventuella differenser mellan könen skulle kunna vara skillnader i vårdefterfrågan. Flickor har uppgetts ha högre självupplevt tandregleringsbehov och vara mer missnöjda med sina tänder än pojkar (Lilja-Karlander 2003, Birkeland 2000). Det saknas kunskap om hur socioekonomiska faktorer påverkar tandregleringsvården i Sverige. Det är inte heller känt om det finns betydande skillnader mellan könen i utförd tandregleringsvård och vårdefterfrågan. Forskningsprojektet avser därför att kartlägga dessa jämlikhetsaspekter i den svenska tandregleringsvården.

Övergripande mål och specifika syften

Det övergripande målet med forskningsprojektet är att kartlägga jämlikhetsaspekter inom tandregleringsvården och att undersöka bettavvikelsers påverkan på livskvalitet hos ungdomar.

Delarbete I

Att uppdatera och utveckla en tidigare systematisk översikt (Dimberg, 2015) samt lägga till en meta-analys för att kartlägga evidensen för hur bettavvikelser påverkar munhälsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar.

Frågeställning:

1. Påverkar bettavvikelser hos barn och ungdomar i ålder 10-19 år deras munhälsorelaterade livskvalitet?

Delarbete II

Att översätta frågeformuläret PIDAQ till svenska och att i en svensk kontext validera PIDAQ för användning på ungdomar i åldern 12-19 år.

Frågeställning:

1. Har den översatta svenska versionen av PIDAQ god validitet och reliabilitet i en population av 12-19 åringar? Översättningen av PIDAQ sker enligt riktlinjer publicerade i ‘Guidelines for Establishing Cultural Equivalency of Instruments’ (Ohrbach, 2013).

Studiedeltagarna i valideringsarbetet är ett konsekutivt urval av 12-19 åriga patienter vid Centrum för Ortodonti/Pedodonti i Östergötland och svaren från patienter med bettavvikelser (innan behandling) jämförs med svaren från patienter utan bettavvikelser (efter behandling).

Delarbete III

Att undersöka jämlikheten i tandregleringsvården genom att efterforska om andelen ungdomar som behandlas med tandreglering skiljer sig åt mellan individer från olika socioekonomiska grupper och av olika kön.

Frågeställning:

1. Är tandregleringsvården jämlik?

2. Skiljer sig andelen som behandlas med tandreglering mellan individer från olika socioekonomiska grupper och av olika kön (justerat för kariesförekomst)?

Delarbete III är en registerbaserad kohortstudie över ungefär 20 000 ungdomar från Östergötland. Data gällande utförd tandregleringsvård inom Folktandvården Östergötland samkörs med socioekonomiska uppgifter från Statistiska Centralbyrån (SCB) och tandhälsodata från Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit (SKaPa). Multipel logistisk regression används för att räkna fram odds ratio justerat för confounding factors.

Delarbete IV

Att med hjälp av PIDAQ och CPQ11-14 short form kartlägga munhälsorelaterad livskvalitet hos individer med och utan bettavvikelser.

Frågeställningar:

1. Är det skillnad i munhälsorelaterad livskvalitet hos individer med och utan bettavvikelser samt med olika typer av bettavvikelser?

2. Skiljer sig den munhälsorelaterade livskvaliteten satt i relation till grad och typ av bettavvikelse mellan individer av olika kön och socioekonomisk status?

Delarbete IV är en klinisk multicenterstudie; data samlas in vid Folktandvården Östergötland, Folktandvården Stockholm och tandvårdshögskolan MaU. Ungdomar som ska rekryteras till studien är; 

• 500 12 -19-åringar med bettavvikelser (nya patienter vid specialistkliniker i ortodonti) 
• 175 12-19 åringar utan bettavvikelser (revisionspatienter vid allmäntandvårdskliniker)

Studiedeltagarna kommer att ombes fylla i enkäter som mäter munhälsorelaterad livskvalitet (CPQ 11-14 och PIDAQ), och bettet dokumenteras med kliniska foton. I efterhand inhämtas socioekonomiska data om studiedeltagarna.