Expert om Pisanedgången: ”Paradoxalt”

Den 8 september presenterades resultaten för Pisa 2025. I mätningen syns en nedgång resultaten både i läsförståelse och matematik i Sverige, och även i majoriteten av OECD-länderna, jämfört med 2022. I naturvetenskap presterar dock de svenska eleverna på samma nivå som förra mätningen.

– Den breda resultatnedgången i såväl OECD som i Norden tyder ju på att det finns delvis gemensamma orsaker och utmaningar i skolsystemen, säger Margareta Serder, docent i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet.

– Covid-19 nämns och det är inte otänkbart att läsutvecklingen för de 15-åringar som skrev PISA 2025 och som var 10 år när pandemin bröt ut påverkades av skolstängning, sjukfrånvaro, ökad psykisk ohälsa, med mera. De mest sämst förutsättningar hemma drabbades allra mest.

Pisa 2025 visar att en tredjedel av Sveriges 15-åringar elever inte når upp till en grundläggande nivå i läsförståelse och matematik. I läsförståelse når 31 procent av eleverna inte upp till grundläggande nivå, inom matematik är motsvarande siffra 34 procent.

Viktigt att vända utvecklingen för skolorna med störst problem

– Det är paradoxalt att i Sverige, som gör anspråk på att vara ett modernt kunskapssamhälle, har ungefär en tredjedel av eleverna underkänt i läsförståelse och matematik, säger Anders Jakobsson, professor i naturvetenskapernas didaktik och pedagogik vid Malmö universitet.

Skillnaderna i resultaten mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund är fortsatt stora, men nytt i Pisa 2025 är att även elever med mer gynnsam socioekonomisk bakgrund presterar sämre. Anders Jakobsson, som följt Pisamätningarna sedan 2010, lyfter en nyckelfaktor som avgörande för att kunna bryta utvecklingen.

– Ungefär 20–25 procent av de svenska skolorna idag har låg andel behöriga lärare, små resurser och problem med frånvaro. Denna typ av skolmiljöer riskerar sänka resultatet för alla elever på skolorna. I länder med höga Pisa-resultat finns väldigt få sådana skolor. Satsa på att utveckla och höja kunskapsnivån på dessa skolor så kommer resultaten förbättras. 

Vad kommande skolreformer kan innebära

Den svenska skolan står inför stora reformer de kommande åren, bland annat nytt betygssystem, reformerad lärarutbildning och nya läroplaner.

– Lärarnas och rektorernas förutsättningar att stötta och stimulera alla elevers lärande har inte förbättrats. Vad den förestående ”reformstormen” på skolans område för med sig vet vi ännu inte, men jag är orolig för att ännu mindre resurser då kan läggas på undervisning och elevernas sociala utveckling. Jag hoppas jag har fel, säger Margareta Serder.