Kunskap för hälsa
Vi ser möjligheterna - vill du vara med?
Här kan du läsa mer om Malmö universitets forskningssatsningar, där ditt stöd kan bidra till ny kunskap som förändrar.
Vår framtida hälsa byggs av medborgarnas egna möjligheter
Hur skapar vi förutsättningar för en bättre och mer jämlik hälsa i samhället genom att utgå från medborgarnas egna behov och möjligheter? Den frågan har forskare från Malmö universitets samtliga fakulteter samlats runt i forskningsprogrammet Citizen Health (Promoting Citizen Health through Collaborative Practices).
Forskningsprogrammets gemensamma utgångspunkt är att tillsammans med medborgare och organisationer från alla samhällssektorer utveckla och utvärdera olika hälsoförebyggande insatser direkt i människors vardagsliv och i deras bostadsområden.
- När medborgarna får mer egenmakt och möjligheter kan hälsan bli bättre, säger Anders Kottorp, dekan för Fakulteten för hälsa och samhälle vid Malmö universitet, och koordinator för Citizen Health.
För att fånga olika aspekter har den övergripande frågan brutits ner till olika forskningsprojekt som bland annat rör trygghet i bostadsområden, barn och ungdomars aktiviteter, munhälsa och hur ny teknik kan ge tillgång till data om den egna hälsan.
Programmet bygger på erfarenheter från projektet Jämlik hälsa, finansierat av VINNOVA – Sveriges innovationsmyndighet, där forskare vid Malmö universitet bland annat har arbetat med så kallade verkstäder i stadsdelen Lindängen, definierat som ett utsatt område i Malmö. I ett annat pågående samarbete med Malmö stad, Region Skåne och Novo Nordisk, är ett av resultaten att förekomsten av diabetes typ II skiljer sig stort mellan olika stadsdelar i Malmö.
- Forskningen vet sedan länge att man måste ta hand om sin hälsa, äta rätt och röra på sig med regelbundna vanor. Men den kunskapen måste fler medborgare kunna göra till sin, så att de kan ta makten över sin egen hälsa, säger Anders Kottorp.
Engagera dig för bättre hälsa i samhället
Vid Malmö universitet ryms såväl medicinsk som hälso- och samhällsvetenskaplig forskning. Nya perspektiv och ny kunskap kan identifieras genom tvärdisciplinära samarbeten som kombinerar samhällsvetenskap och hälsovetenskaper utanför de traditionella medicinska strukturerna. Citizen Health är ett gott exempel på detta genom att skapa en bas för ett arbetssätt där nya metoder utvecklas för ett kapacitetsbyggande i samhället där medborgaren står i centrum för en mer hållbar samhällsutveckling.
- Enorma besparingar kan göras om vi som samhälle och stad hittar rätt i detta, och det börjar bli bråttom. Forskningen kan medverka till att på ett systematiskt sätt hitta rätt åtgärder som har bäst effekt för olika grupper. Annars står vår gemensamma sjukvård med mycket stora kostnader om redan 10–15 år, menar Anders Kottorp.
Med etableringen av Citizen Health avser Malmö universitet att under de kommande åren utveckla ett högprofilerat och internationellt erkänt forskningscentrum som bygger vidare på våra unika styrkeområden och samtidigt attrahera nya forskningsresurser.
Med donationer, som strategiskt kan satsas på unga juniora forskare som doktorander och biträdande lektorat, kan vi accelerera utvecklingen av innovativa hälsoförebyggande insatser som kommer samhället till godo.
Vi ser möjligheterna! Vill du vara med?
Det behövs flera insatser för att minska det lidande som psykisk ohälsa kan leda till. Vi ser det inom näringslivet, skolan och även idrotten. För att öka både välmående och prestation behöver den psykiska hälsan uppmärksammas.
Begreppet mindfulness brukar översättas med ”medveten närvaro” på svenska. Begreppet har en historisk koppling till buddhistiska traditioner och främst begreppet sati, vilket i sin ursprungskontext ingår i en frälsningslära som betonar frigörelse från den materiella världen. I mötet med en ”västerländsk” publik har mindfulness delvis omformulerats som sekulära praktiker, och de religiösa dragen har tonats ner. Idag används mindfulnesspraktiker inom vården, skolan, näringslivet, kulturen och idrotten för att förbättra eller optimera det psykiska måendet och öka prestationsförmågan.
Genom en initierad donation från Agartha AB kan Malmö universitet nu ta steget att stärka forskningen kring Mindfulness.
- Mental hälsa är ett relevant fält för vår fakultet eftersom vi samlar forskare inom både idrottsvetenskap, pedagogik och ledarskap, säger Susanna Hedenborg, professor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet.
– Psykisk ohälsa är ett stort samhällsproblem. Jag hoppas att forskningen ska bidra till en ökad kunskap om medveten närvaro. Det kan användas i många delar i samhället, genom hela livet. Både för barn och unga i skolan och senare i yrkeslivet samt inom idrotten, säger affärsmannen och investeraren Greg Dingizian.
Engagera dig för bättre hälsa i samhället
Vi välkomnar fler att stödja uppbyggnaden av ett forskningscenter!
Vid Malmö universitet ryms såväl medicinsk som hälso- och samhällsvetenskaplig forskning. Nya perspektiv och ny kunskap kan identifieras genom tvärdisciplinära samarbeten som kombinerar samhällsvetenskap och hälsovetenskaper utanför de traditionella medicinska strukturerna. Mindfulness är ett gott exempel på detta genom att skapa en bas för ett arbetssätt där nya metoder utvecklas för ett kapacitetsbyggande av ett kundskapscenter där forskare och praktiker möts.
– Det finns redan en del forskning kring hur mindfulness kan användas inom idrottspsykologi men olika mindfulnesspraktiker används även i skolans värld. Där vet vi inte lika mycket om vad det får för effekter. Därför är det intressant för en fakultet som har en lärarutbildning att också kartlägga och problematisera de här praktikerna, säger Susanna Hedenborg.
Med etableringen av ett forskningscenter inom Mindfulness avser Malmö universitet att under de kommande åren utveckla ett högprofilerat och internationellt erkänt forskningscentrum som bygger vidare på våra unika områden och samtidigt attrahera nya forskningsresurser.
Med donationer kan vi accelerera utvecklingen av innovativa hälsoförebyggande insatser som kommer samhället till godo. Det kan vara donationer till vår föreläsningsserie inom ämnet, forskningsstudier, stödja unga forskare i karriären, finansiera en professur eller stödja uppbyggnaden av ett forskningscenter.
Vi ser möjligheterna! Vill du vara med?
Den senaste tidens larmrapporter vittnar om en ökad ohälsa bland barn och skolelever. Dagens unga generation sover dåligt, rör sig mindre och uppger högre nivåer av stress och psykiska besvär jämfört med tidigare generationer. Hur kan skolan utifrån sitt hälsofrämjande uppdrag arbeta och samverka kring barns och elevers hälsa och välbefinnande? Hur kan skolan bli en friskfaktor för barns och ungas hälsa? Dessa frågor ställs av forskare vid fakulteten Lärande och Samhälle.
- Med begreppet pedagogisk hälsa ringar vi in vad hälsa kan vara i en skolkontext. Det innefattar aspekter av psykisk, fysisk, social och existentiell hälsa där utbildningskontexten hamnar i centrum, säger Lisa Hellström, docent i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet.
En viktig fråga för forskarna inom Pedagogisk hälsa är hur vi rustar framtidens lärare i sitt hälsofrämjande uppdrag. Barnen är vår framtid, men ger vi lärare idag rätt verktyg för att hantera de många problem, såväl psykiska, fysiska, sociala och existentiella, som våra unga möter?
- Genom vår forskning om skolans hälsofrämjande arbete och hälsa i lärande och lärarutbildning ser vi ett stort behov av ett Kunskapscenter för pedagogisk hälsa i skolan med möjlighet att samla och sprida befintlig och pågående kunskap samt bidra med ny forskning och kunskap, säger Ann-Louise Ljungblad, docent i pedagogik vid Malmö universitet.
Här finns en fantastisk möjlighet för Malmö universitet att bedriva denna typ av kunskapsutveckling och forskning då vi har en av de största lärarutbildningarna i Sverige med naturliga kontaktvägar till lärarstudenter och upparbetade kontaktnät för att nå befintliga lärare.
Engagera dig för bättre hälsa i samhället
Vi välkomnar fler att stödja uppbyggnaden av ett nationellt kunskapscenter om Pedagogisk hälsa i förskola och skola (PHIS), som fokuserar på hur skolan kan stötta och främja ungas välmående för dagens unga såväl som framtida generationer.
Kunskapscenter för Pedagogisk hälsa i skolan strävar efter att:
- Samla, sprida och tillgängliggöra internationell och nationell forskning om barns och elevers hälsa till skolans olika professioner.
- Bedriva ny forskning kring identifierade kunskapsluckor gällande pedagogisk hälsa.
- Samverka med många olika samhällsaktörer i syfte att ny tvärprofessionell kunskap konkret når skolans praktik utifrån dess aktuella utmaningar.
- Sprida denna nya kunskap om pedagogisk hälsa till lärarutbildningar och andra professionsutbildningar som möter barn och unga.
Genom såväl internationell som nationell forskning och samverkan blir Kunskapscenter för Pedagogisk hälsa ett nav som utvecklar metoder, modeller och samverkansformer baserade på forskning om hur skolan kan stödja barns och elevers hälsa och välmående i en hållbar utveckling av skolans praktik.
- Arbetet för ett ökat välbefinnande bland våra barn och unga är hela samhällets ansvar. Skolan kan inte göra allt, men är en viktig pusselbit. Genom initierade nätverk och fortbildning för lärare hoppas vi att tillsammans med verksamma pedagoger, elever, lärarstudenter och kollegor på lärarutbildningen kunna bygga en gemensam kunskapsbas som bidrar till en bättre hälsa för fler barn, säger Lisa Hellström.
Med donationer kan vi accelerera utvecklingen av innovativa hälsofrämjande insatser och sprida dessa så att de kommer till gagn för såväl förskolor och skolor som universitet och lärarutbildningar. Det kan vara donationer till forskningsstudier, uppbyggandet av ett hållbart sätt att sprida kunskap (hemsida eller liknande), uppbyggandet av samverkansformer, föreläsningsserier om pedagogisk hälsa eller stödja uppbyggnaden av ett kunskapscenter.
Vi ser möjligheterna. Vill du vara med?
Bättre diagnos för snabbare behandling av hudsjukdomar
Hudsjukdomar kan vara svåra att diagnostisera. Detsamma gäller att hitta rätt behandling. Ofta handlar det om att prova sig fram och lära av sina misstag, vilket skapar onödigt lidande och mycket merkostnader inom vården.
Forskare vid Malmö universitet kan ha en av lösningarna till förbättrade verktyg för att diagnosticera hudsjukdomar, oavsett om det handlar om torr hud, tillstånd orsakade av diabetes eller olika cancerformer. Precis som i vårt blod finns även på huden så kallade biomarkörer som kan indikera olika tillstånd eller genetiska sjukdomar. Den grundforskning som pågår vid Malmö universitet går dels ut på att hitta nya biomarkörer för huden, men också att utveckla metoderna för att snabbt kunna analysera dem.
– Idag är det rutin att ta blodprov på vårdcentralen, eftersom det finns väl beprövade metoder för att snabbt analysera proverna på ett automatiserat sätt. Vi jobbar för att det även ska gå att göra med hudprover, där man tar provet med en bit tejp som fångar upp hudens biomarkörer, säger Tautgirdas Ruzgas, professor i biomedicinsk teknologi, föreståndare för Biofilms forskningscenter och vice-prefekt vid institutionen för biomedicinsk vetenskap vid Malmö universitet.
Att hitta rätt biomarkörer bland en mängd molekyler och sedan lära sig att tolka deras ”medicinska språk” är ett detektivarbete som Tautgirdas Ruzgas och hans kollegor lägger mycket tid på. Hittills har de samlat och analyserat prover från friska personer, för att förstå vilka biomarkörer som är viktiga. Inom institutionen arbetar forskarna också med olika formuleringar av läkemedel. I det här fallet betyder det att experimentera med olika ingredienser för att få fram den salva som bäst botar eller förstärker huden.
– Om du kan behandla och dessutom mäta effekten av behandlingen, då kan du också se om formuleringen är rätt eller behöver ändras. Det här ligger mig varmt om hjärtat och det känns väldigt bra att vi under hösten 2023 startar ett program för utbildning av receptarier som ska lära sig om formuleringar som är relevanta för hudåkommor, säger Johan Engblom, prefekt vid institutionen för biomedicinsk vetenskap och professor i biomedicinsk teknologi vid Malmö universitet.
Engagera dig för bättre diagnos och snabbare behandling
Den naturvetenskapliga grundforskning som bedrivs på Malmö universitet har att tydligt syfte: att bredda kunskapsbasen inom klassiska ämnen som biologi, kemi, medicin och fysik samt att omsätta kunskaperna i tillämpningar. Forskningen ska komma samhället och människor till del i form av bättre metoder och behandlingar inom bland annat vården.
Inom kort ska institutionen för biomedicinsk vetenskap testa biomarkörer på patienter med olika hudtillstånd. Då blir det viktigt med mer resurser, eftersom man vill arbeta tillsammans med läkare som kan undersöka hur det ser ut i stora grupper med hundratals patienter. Medel behövs till ett nytt forskningscenter: Center for Advanced Skin Analysis and Treatment (CACSAT), en docent som leder arbetet och som kan bli professor inom några år samt två unga forskare (postdoktorer) och minst en dermatolog.
– De studier vi behöver göra nu kräver att det finns en långsiktighet och uthållighet. Vi är övertygade om att våra kunskaper som bygger på kemi och biologi kommer att förbättra människors möjlighet att leva ett bättre liv, säger Johan Engblom vid Malmö universitet.
Vi ser möjligheterna. Vill du vara med?
Om du är intresserad av att höra mer om våra satsningar, har frågor eller idéer, kontakta oss gärna för en förutsättningslös dialog.