Kunskap för hälsa

Hudsjukdomar kan vara svåra att diagnostisera. Detsamma gäller att hitta rätt behandling. Ofta handlar det om att prova sig fram och lära av sina misstag, vilket skapar onödigt lidande och mycket merkostnader inom vården.

Forskare vid Malmö universitet kan ha en av lösningarna till förbättrade verktyg för att diagnosticera hudsjukdomar, oavsett om det handlar om torr hud, tillstånd orsakade av diabetes eller olika cancerformer. Precis som i vårt blod finns även på huden så kallade biomarkörer som kan indikera olika tillstånd eller genetiska sjukdomar. Den grundforskning som pågår vid Malmö universitet går dels ut på att hitta nya biomarkörer för huden, men också att utveckla metoderna för att snabbt kunna analysera dem.

– Idag är det rutin att ta blodprov på vårdcentralen, eftersom det finns väl beprövade metoder för att snabbt analysera proverna på ett automatiserat sätt. Vi jobbar för att det även ska gå att göra med hudprover, där man tar provet med en bit tejp som fångar upp hudens biomarkörer, säger Tautgirdas Ruzgas, professor i biomedicinsk teknologi, föreståndare för Biofilms forskningscenter och vice-prefekt vid institutionen för biomedicinsk vetenskap vid Malmö universitet.

Att hitta rätt biomarkörer bland en mängd molekyler och sedan lära sig att tolka deras ”medicinska språk” är ett detektivarbete som Tautgirdas Ruzgas och hans kollegor lägger mycket tid på. Hittills har de samlat och analyserat prover från friska personer, för att förstå vilka biomarkörer som är viktiga. Inom institutionen arbetar forskarna också med olika formuleringar av läkemedel. I det här fallet betyder det att experimentera med olika ingredienser för att få fram den salva som bäst botar eller förstärker huden.

– Om du kan behandla och dessutom mäta effekten av behandlingen, då kan du också se om formuleringen är rätt eller behöver ändras. Det här ligger mig varmt om hjärtat och det känns väldigt bra att vi under hösten 2023 startar ett program för utbildning av receptarier som ska lära sig om formuleringar som är relevanta för hudåkommor, säger Johan Engblom, prefekt vid institutionen för biomedicinsk vetenskap och professor i biomedicinsk teknologi vid Malmö universitet.

Engagera dig för bättre diagnos och snabbare behandling

Den naturvetenskapliga grundforskning som bedrivs på Malmö universitet har att tydligt syfte: att bredda kunskapsbasen inom klassiska ämnen som biologi, kemi, medicin och fysik samt att omsätta kunskaperna i tillämpningar. Forskningen ska komma samhället och människor till del i form av bättre metoder och behandlingar inom bland annat vården.

Inom kort ska institutionen för biomedicinsk vetenskap testa biomarkörer på patienter med olika hudtillstånd. Då blir det viktigt med mer resurser, eftersom man vill arbeta tillsammans med läkare som kan undersöka hur det ser ut i stora grupper med hundratals patienter. Medel behövs till ett nytt forskningscenter: Center for Advanced Skin Analysis and Treatment (CACSAT), en docent som leder arbetet och som kan bli professor inom några år samt två unga forskare (postdoktorer) och minst en dermatolog.

– De studier vi behöver göra nu kräver att det finns en långsiktighet och uthållighet. Vi är övertygade om att våra kunskaper som bygger på kemi och biologi kommer att förbättra människors möjlighet att leva ett bättre liv, säger Johan Engblom vid Malmö universitet.

Vi ser möjligheterna. Vill du vara med?

Så kan du engagera dig

En god munhälsa grundläggs i tidig ålder och påverkar en människa under hela livet. Idag finns stora skillnader mellan olika grupper av barn, dessutom försämras munhälsan för den grupp som redan är värst drabbad. För att uppnå en jämlik munhälsa och utjämna skillnaderna mellan vuxnas och barns tandvård, krävs många åtgärder som bygger på ökad kunskap. Stöd till forskning kan bli den avgörande skillnaden. 

På tandvårdshögskolan, Odontologiska fakulteten, samarbetar forskarna för att få svar på hur tandvården och förebyggande arbete kan skapa bättre munhälsa hos barn och ungdomar.  

– Kan vi hjälpa barn med dålig munhälsa och stora vårdbehov kan vi spara resurser och lidande för individerna, samtidigt som samhället sparar pengar. Jag har jobbat länge med de här frågorna och brinner för att vi ska få en bra och jämlik tandvård, säger Gunilla Klingberg, professor i pedodonti vid Malmö universitet. 

Det finns också ett hållbarhetsperspektiv i att fler har friska tänder. Beräkningar visar att ju mindre tandbehandling som behöver utföras, desto bättre för resursanvändningen och i förlängningen klimatet. 

Engagera dig för bättre tandvård för barn 

Malmö är beläget i en del av Sverige där munhälsoutmaningarna är särskilt komplexa. Samtidigt har Malmö universitet en unik kompetens genom Odontologiska fakulteten. Här finns lång erfarenhet av att arbeta med flera olika perspektiv i forskningen, och den kliniska forskningen sker i samverkan med olika vårdaktörer i södra Sverige – både på tandvårds- och sjukvårdssidan. En tredjedel av landets forskare och lärare arbetar just i Malmö. Kunskap om prevention, epidemiologi och behandlingsutvärdering – inklusive hälsoekonomi – är unikt för Malmö universitet.  

Vid Odontologiska fakulteten arbetar vi redan med olika projekt. Vi studerar till exempel hur vi bättre kan mäta och förebygga smärta då vi vet att smärta ökar risken för tandvårdsrädsla och sämre munhälsa. Vi undersöker även hur barn upplever tandvården/hur de vill bli bemötta/vilken vård de vill ha. Vi tittar också på varför socialt utsatta barn verkar få mindre och kanske sämre tandvård samt på hur för tidigt födda barns ansiktsväxt, tandutveckling och tandhälsa påverkas. 

Behoven är stora. För att kunna utveckla forskningen behöver vi en professor eller forskande lektor med inriktning barns orala hälsa. Generellt krävs också långsiktiga satsningar för att nå goda forskningsresultat inom munhälsa. Detta eftersom forskningen måste ske under långa perioder och med stora befolkningsgrupper som underlag.  

Vi ser möjligheterna. Vill du vara med? 

• Så kan du engagera dig

Den svenska idrottsrörelsen har idag 3,3 miljoner medlemmar. Nästan alla barn och ungdomar är eller har varit medlem i en idrottsförening. Att idrotta är viktigt för den fysiska aktiviteten, men också för att idrotten har setts som en demokratiskola. Men utvecklingen går åt fel håll. De senaste 10-15 åren har föreningsidrotten tappat medlemmar i allt lägre åldrar och det finns grupper av barn och unga som inte är med alls. Samtidigt vet vi att fysisk inaktivitet är en av de största hälsoriskerna i dagens samhälle. 

– Vi är intresserade av att få fler i rörelse. Men vi vill göra det i en idrott som är öppen för alla, det vi valt att kalla för Sport Open Malmö. Idrotten har ett brett samhällsuppdrag och måste därför bli bättre på att hantera och möta behoven bland barn och unga, säger Susanna Hedenborg, professor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet. 

Orsakerna till att föreningsidrotten tappar medlemmar är flera – kostnader för idrott har ökat, idrottens selekterande mekanismer gör att inte alla får vara med och idrotten har haft problem med att uppfylla ungas krav på flexibilitet. Vidare visar studier att föreningsidrotten har haft svårt att rekrytera unga ledare – unga blir inte ens tillfrågade. 

– Hur ska vi få barn och unga att vilja lära sig mer om och ta de här ledarrollerna? Och hur ska vi få äldre att uppmuntra barn och unga att ta ledarroller? Hållbart ledarskap är viktigt om idrotten ska kunna bli mer inkluderande, säger Susanna Hedenborg. 

Bidra till idrottens möjligheter 

Vid Malmö universitet finns en erkänd och växande idrottsvetenskaplig miljö med idrottens sociala frågor i fokus. Detta vill vi bygga vidare på och växa till att bli norra Europas ledande forskningsfäste när det gäller utvecklingen av miljöer som stöttar en jämlik och livslång rörelsekultur. 

Genom forskning och samverkan kan vi få en föreningsidrott som är tillgänglig för alla hela livet. Vi vill skapa ett forsknings- och utvecklingscenter för en öppen idrott, Sport Open, där aktuella frågor behandlas och forskning bedrivs för att utveckla idrotten och samhället. Hit kan också olika aktörer vända sig för att få rådgivning och utbyta kunskaper med andra. 

Med ökat stöd till Sport Open kan vi rekrytera 1-2 postdoktor-tjänster och inrätta en internationell gästprofessur som ett led i att stärka våra samarbeten över landsgränserna. Vi vill dessutom arrangera en samverkanskonferens vartannat år där nya forskningsresultat kan presenteras för en bred allmänhet. 

Idrotten har stor potential att främja god hälsa, demokrati och inkludering. Med mer kunskap och förståelse kan vi ta vara på idrottens goda krafter. För att göra det krävs mer privat finansiering. Det finns redan medel till naturvetenskaplig forskning om hur kroppen påverkas av fysisk aktivitet eller hur vi ska kunna hoppa högre eller springa fortare – men väldigt lite medel till hur vi får människor att vilja röra sig mer, och genom hela livet. 

Vi ser möjligheterna. Vill du vara med? 

Så kan du engagera dig

Hur skapar vi förutsättningar för en bättre och mer jämlik hälsa i samhället genom att utgå från medborgarnas egna behov och möjligheter?  Den frågan har forskare från Malmö universitets samtliga fakulteter samlats runt i forskningsprogrammet Citizen Health (Promoting Citizen Health through Collaborative Practices).

Forskningsprogrammets gemensamma utgångspunkt är att tillsammans med medborgare och organisationer från alla samhällssektorer utveckla och utvärdera olika hälsoförebyggande insatser direkt i människors vardagsliv och i deras bostadsområden.

- När medborgarna får mer egenmakt och möjligheter kan hälsan bli bättre, säger Anders Kottorp, dekan för Fakulteten för hälsa och samhälle vid Malmö universitet, och koordinator för Citizen Health.  

För att fånga olika aspekter har den övergripande frågan brutits ner till olika forskningsprojekt som bland annat rör trygghet i bostadsområden, barn och ungdomars aktiviteter, munhälsa och hur ny teknik kan ge tillgång till data om den egna hälsan.

Programmet bygger på erfarenheter från projektet Jämlik hälsa, finansierat av VINNOVA – Sveriges innovationsmyndighet, där forskare vid Malmö universitet bland annat har arbetat med så kallade verkstäder i stadsdelen Lindängen, definierat som ett utsatt område i Malmö. I ett annat pågående samarbete med Malmö stad, Region Skåne och Novo Nordisk, är ett av resultaten att förekomsten av diabetes typ II skiljer sig stort mellan olika stadsdelar i Malmö.  

- Forskningen vet sedan länge att man måste ta hand om sin hälsa, äta rätt och röra på sig med regelbundna vanor. Men den kunskapen måste fler medborgare kunna göra till sin, så att de kan ta makten över sin egen hälsa, säger Anders Kottorp. 

Engagera dig för bättre hälsa i samhället 

Vid Malmö universitet ryms såväl medicinsk som hälso- och samhällsvetenskaplig forskning. Nya perspektiv och ny kunskap kan identifieras genom tvärdisciplinära samarbeten som kombinerar samhällsvetenskap och hälsovetenskaper utanför de traditionella medicinska strukturerna. Citizen Health är ett gott exempel på detta genom att skapa en bas för ett arbetssätt där nya metoder utvecklas för ett kapacitetsbyggande i samhället där medborgaren står i centrum för en mer hållbar samhällsutveckling.

- Enorma besparingar kan göras om vi som samhälle och stad hittar rätt i detta, och det börjar bli bråttom. Forskningen kan medverka till att på ett systematiskt sätt hitta rätt åtgärder som har bäst effekt för olika grupper. Annars står vår gemensamma sjukvård med mycket stora kostnader om redan 10–15 år, menar Anders Kottorp. 

Med etableringen av Citizen Health avser Malmö universitet att under de kommande åren utveckla ett högprofilerat och internationellt erkänt forskningscentrum som bygger vidare på våra unika styrkeområden och samtidigt attrahera nya forskningsresurser 

Med donationer, som strategiskt kan satsas på unga juniora forskare som doktorander och biträdande lektorat, kan vi accelerera utvecklingen av innovativa hälsoförebyggande insatser som kommer samhället till godo.  

Vi ser möjligheterna! Vill du vara med?

Läs mer om vårt forskningsprojekt i Lindängen i Malmö

Så kan du engagera dig