Vid forskningscentrumet Malmö Institute for Migration Studies (MIM) skapas en återkommande nationell undersökning som möjliggör nya sätt att se på mångfald, inkludering och exkludering i Sverige. Här samlas forskning, artiklar och studenters visuella tolkningar.

Begreppet ”superdiversitet” fångar dagens demografiska komplexitet, där variationer inom grupper och samverkande sociala, rättsliga och ekonomiska faktorer påverkar ojämlikhet och tillhörighet. För att förstå denna dynamik krävs data. Sveriges folkbokföringsregister ger en unik långsiktig överblick, men kan inte fånga upp subjektiva identiteter eller upplevd diskriminering. Undersökningen om mångfald och inkludering fyller denna lucka genom frivillig självidentifiering, vilket möjliggör flerdimensionella analyser av inkludering och exkludering. I kombination med registerdata stödjer den mer precis empirisk forskning om superdiversitet och skiftande konturer av tillhörighet i dagens Sverige. Författare: Sayaka Osanami Törngren och Pieter Bevelander

Visualisering av Noel Grunander

Denna studie undersöker relationerna i familjer i Malmö där medlemmarna upprätthåller täta sociala band trots att de lever i olika länder, så kallade transnationella familjerelationer (TNF). Studien ger en av de första kvantitativa inblickarna i detta fenomen i Sverige. Trots begränsningar i datamaterialet pekar resultaten på flera viktiga mönster. Nästan hälften av alla som besvarat undersökningen uppger att de har familjemedlemmar utomlands, vilket visar att transnationella band utgör en betydande del av Malmös familjelandskap. Författare: Brigitte Suter, Cody Green och Paul Lafond

https://play.mau.se/media/t/0_3lewuxbu?enablejsapi=1

Människor står inför olika hälsoutmaningar, och forskning visar att upplevelserna av hälso- och sjukvården varierar beroende på den demografiska mångfalden. Dessa skillnader påverkar också graden av förtroende i samhället. Genom att genomföra en pilotstudie av mångfalds- och inkluderingsundersökningen i Malmö, en supermångfaldig stad i södra Sverige, kunde vi bygga vidare på detta arbete. Resultaten visar att ouppfyllda vårdbehov inte bara är kopplade till viktiga demografiska faktorer, utan också till huruvida människor känner sig hemma i staden. Precis som på andra håll är det mer sannolikt att människor söker hjälp när de litar på hälso- och sjukvårdssystemet. Trots Malmös mycket internationella befolkning förlitar sig människor mest på svenska myndigheters webbplatser, vårdpersonal samt vänner och familj för hälsoinformation – långt mer än på utländska eller svenska medier eller internet. Detta belyser den avgörande roll som offentliga myndigheter spelar för att förbättra tillgången till hälso- och sjukvård i ett mångfaldigt samhälle. Författare: Michael Strange, Slobodan Zdravkovic och Elisabeth Mangrio

https://play.mau.se/media/t/0_n268ze8i?enablejsapi=1

I en globaliserad värld påverkar flerspråkighet hur människor tänker, känner och knyter an till en plats – en anknytning som kan försvagas av diskriminering. Med utgångspunkt i undersökningen om mångfald och inkludering från 2025 undersöker denna studie hur språkkunskaper, flerspråkig identitet och språklig rasism samverkar och påverkar migranter och deras barns känsla av tillhörighet i Malmö. Resultaten visar att det att tala svenska hemma har ett starkt samband med att känna sig hemma i Sverige, medan upplevelser av diskriminering och sämre språkkunskaper märkbart urholkar denna känsla av tillhörighet. Författare: Carolin Schütze och Nahikari Irastorza

Visuallisering av Ida Bennrup

Denna studie undersöker valdeltagandet i den extremt mångkulturella staden Malmö. Den analyserar hur sociodemografiska, sociopsykologiska och attitydmässiga faktorer – såsom språkkunskaper, tillhörighetskänsla och förtroende – hänger samman med deltagandet i svenska kommunalval. Valdeltagandet är högre bland äldre väljare, kvinnor, högutbildade och svenska medborgare. Bland invandrare varierar det beroende på födelseregion och ökar med antalet bosättningsår. Skillnader framträder också beroende på religiös tillhörighet, vilket modereras av födelseort. Väljare visar större förtroende för människor med annan bakgrund, medan icke-väljare uppger mindre social distans, vilket tyder på inkonsekventa mönster mellan olika mått. Väljare uppger också starkare tillhörighet till staden och bättre språkkunskaper än icke-väljare. Författare: Derek Hutcheson, Vanja Mosbach och Pieter Bevelander

Voting illustration av Idun Lindberg

Sveriges förlitan på födelseland som huvudsakligt mått på ojämlikhet speglar en universalistisk idé, men missar viktiga former av utestängning som blir tydligare när etnicitet och religion tas med vid sidan av invandrarbakgrund. Med nya data om mångfald och jämlikhet från Malmö visar studien att födelseland bäst fångar generationella och strukturella integrationsmönster, medan etnicitet starkast förutsäger diskriminering och socialt erkännande. Religion – särskilt muslimsk identitet – lägger till ytterligare ett lager av symbolisk utestängning. Tillsammans visar resultaten att invandringsbakgrund ensam ger en ofullständig bild av ojämlikhet och att mer flerdimensionella, genomtänkta jämställdhetsdata behövs för att förstå och motverka utestängning.

Illustration Oscar Franzén

Om visualiseringarna

Visualiseringarna till artiklarna är resultatet av ett samarbete mellan studenter på programmet Visuell kommunikation och forskare på forskningscentrumet Malmö Institute of Migration Studies (MIM), båda vid Malmö universitet.

Om programmet Visuell kommunikation

Om MIM och tidskriften CIMR

Collage.

Malmö universitets forskningscentrum för migrationsstudier har en tvärvetenskaplig profil och stark internationell närvaro. Forskarna inom centrumet och dess omfattande nätverk utvecklar, undersöker och utbyter kunskap om internationell migration och etnisk mångfald.

CIMR tidskrifsomslag

Tidskriften publicerar ett brett spektrum av forsknings- och praktikbaserade bidrag om migration. Den är en forskningsplattform för forskare, praktiker, beslutsfattare och allmänheten och tar emot artiklar skrivna på både svenska och engelska. Varje nummer innehåller en tematisk del med fokus på ett specifikt forskningsområde inom migration och integration, samt en öppen del med artiklar om frågor av mer allmän karaktär.