Ämneslärarutbildning: Grundskolans årskurs 7-9, förstaämne Idrott, 240 - 270 hp

För Olivia är läraryrket och idrott en perfekt match

Olivia Sygdziak älskar sport och har spelat fotboll sedan hon var liten, men också volleyboll, innebandy och hållit igång med egen träning. När det blev dags att studera vidare efter gymnasiet sökte hon flera utbildningar, som fysioterapeut, idrottslärare, förskollärare och idrottsvetare.

Olivia kom in på sitt förstahandsval, idrottsvetenskapligt program vid Malmö universitet, och påbörjade utbildningen. Men ganska snart kände hon att hon var skoltrött och behövde ett sabbatsår för att få tillbaka motivationen.

– Jag reste och jobbade under ett år i stället. När jag sedan började utbildningen till idrottslärare hade jag fått tillbaka energin och det kändes helt rätt.

Att studievalet föll på Malmö beror på att hon är uppvuxen i staden och trivs. Med stadsbussar, tåg och cykelbanor runt knuten är det enkelt att ta sig till universitetet.

– Det är väldigt bra att studera i sin hemstad. Min mamma studerade till förskollärare här och jag har fått inspiration från henne, säger Olivia.

Läraren vände betyget

På gymnasiet gick hon samhälle och beteende, och lärde sig mycket om människor under kurserna i psykologi, sociologi och ledarskap. Kunskaperna har hon nytta av i studierna, eftersom läraryrket handlar mycket om relationer.

– Jag hatade matematik i början av gymnasiet, men andra året hade jag en lärare som såg mig som person och pratade med mig. I stället började jag älska matematik och fick bättre betyg i ämnet. Jag tar med mig erfarenheten ut i skolan – att se eleverna som egna individer och säga ”Bra jobbat!” eller ”Hur var det i helgen?”.

Första året på ämneslärarutbildningen handlade nästan bara om idrott; träningslära, anatomi, fysiologi, hur kroppen fungerar och muskel- och skelettdelar.

– Jag har lärt mig om minsta lilla muskelfiber, det är en krävande kurs men verkligen spännande. Det ingår också praktiska delar och vi har tränat på bollövningar, lekar, simning, orientering och friluftsliv. Jag håller idrottslektioner och kan koppla det till de didaktiska frågorna.

Tränar på att undervisa i idrott

I ämneslärarutbildningen lär sig studenterna didaktik, pedagogik och lektionsplanering, och får träning i konflikthantering och sociala relationer.

– Under andra terminen hade jag verksamhetsförlagd utbildning på Katedralskolan i Lund, där jag höll idrottslektioner med eleverna. Det var en större klass, men alla lyssnade och var flitiga. Snart kommer vi att ha två månaders praktik på samma skola som tidigare.

Idrott var ett självklart förstaämne för Olivia, men det var inte lika lätt att välja andraämne. Hon valde religion och studerade det under ett år, då studenterna fick fördjupa sig i hinduismen, buddhismen, judendomen, kristendomen och islam.

– Vi fick planera lektioner om de olika religionerna. En av de roligaste delarna var en bussresa till Ales stenar och Kungagraven i Kivik. Att få uppleva platser på riktigt är ett bra sätt att undervisa elever i religion.

Utmaning att börja studera

Under utbildningen har Olivia lärt sig att anpassa undervisningen så att det är lika förutsättningar för alla på idrotten.

– Jag har också skrivit en uppsats på temat tävlingsmoment. I tävlingar kan det bli skillnader mellan tjejer och killar, där vissa presterar bättre än andra. Samtidigt är tävlingar ett bra sätt att lära sig att kommunicera och samarbeta, vinna eller förlora.

När Olivia är klar med utbildningen är hon behörig att undervisa från årkurs 1 till gymnasiet.

– Jag valde ämneslärare i gymnasieskolan eftersom det känns seriöst och jag får behörighet att undervisa i de högsta årskurserna, men kan även undervisa i de lägre årskurserna.

Det är stor skillnad mellan gymnasiet och högskolan, är Olivias erfarenhet.

– Lärplattformen var helt ny för mig, jag skulle hitta till biblioteket för att låna böcker och registrera mig på kurser i ett annat system. Studietekniken är också annorlunda, det gäller att hinna skriva allt på datorn. I gymnasiet kan du fråga dina lärare, men i högskolan har du mycket mer eget ansvar. Det är ett helt nytt liv, men också en kul utmaning.

Har du något tips till de som funderar på att studera till idrottslärare?

Tre saker: Om du brinner för idrott, vill jobba med barn och ungdomar, och tycker om att ha en ledarroll, så ska du välja att bli idrottslärare. När du gillar ditt ämne så smittar det av sig till eleverna.

"Som lärare formar du människors liv och framtid"

Att öka den fysiska aktiviteten i skolan hjälper elevernas inlärning, samarbete och hälsa, enligt Dastan Rashid. I det nya jobbet som idrottslärare i årskurs 7–9 i Malmö har han nytta av sina erfarenheter av att vägleda elever och arbeta med skolans värderingar. Och nu tror han att han hittat rätt.

– Nu får jag chansen att bara fokusera på idrott och hälsa tillsammans med en kollega. Jag inspireras av att det är en skola som jobbar för elevernas och medarbetarnas bästa, säger han.

I första jobbet på en grundskola i Klippan fick Dastan ansvar för att bygga upp värdegrundsarbetet i skolan. Han planerade också olika aktiviteter för rasterna och verksamheten utomhus. Efter det blev han lärare på en gymnasieskola i Helsingborg, där han undervisade och stöttade elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Mentor för studenter

– Det handlar om elever med autism, adhd eller asperger. Jag hjälper dem att hitta vägar till att nå sina mål och utvecklas i sin egen takt. Eleverna går antingen ett högskoleförberedande eller yrkesförberedande program, alternativt ett introduktionsprogram.

Sedan första jobbet har Dastan också varit mentor för studenter som behöver pedagogiskt stöd vid Malmö universitet. Han hjälper studenterna och lär sig samtidigt mycket själv längs vägen.

– Kunskapen att vara mentor behövs i mitt jobb, eftersom jag konstant handleder elever genom deras resa. Mitt tips är att vara mentor eller jobba vid sidan om studierna, så att du kan ta med dina kunskaper och erfarenheter ut i arbetslivet.

Bytte utbildning och universitet

Dastan började studera idrott och hälsa vid ett annat universitet, men bytte sedan till ämneslärarutbildningen på Malmö universitet.

– Mitt förstaämne är idrott och jag var intresserad av att läsa religion som andraämne. När jag började i Malmö kunde jag tillgodoräkna mig nästan alla kurser, 45 poäng, från den tidigare utbildningen.

Dastan har bott i Lund och pendlat till Malmö under hela utbildningen, vilket har varit smidigt. Han har studerat till ämneslärare inom gymnasieskolan och ser det som en fördel att utbildningen är flera år, eftersom det alltid finns mer att lära i läraryrket.

– Jag har nytta av alla kunskaper från universitetet. Den verksamhetsförlagda utbildningen fungerade utmärkt – när jag arbetade på skolor fick jag använda mina kunskaper i praktiken. Som lärare har jag ett dubbelt uppdrag att utbilda och fostra. Värden som ödmjukhet och generositet kommer eleverna att ha nytta av i livet.