Fakulteten för Lärande och Samhälle deltar i nationellt projekt om krishantering i lärarutbildningen
Foto: Malin Palm
Hur kan framtidens lärare och förskollärare bli bättre förberedda på att hantera kriser och säkerhetsfrågor i skolan? Det undersöks nu inom ramen för ett nationellt regeringsuppdrag där Malmö universitet, Umeå universitet och Försvarshögskolan samarbetar för att ta fram förslag på utbildningsinnehåll för förskollärar- och lärarprogrammen.
Mot bakgrund av ett ökat fokus på trygghet och säkerhet i skolan har regeringen avsatt tre miljoner kronor under 2025 och 2026 för att utveckla utbildning inom krishantering och säkerhetsarbete för blivande lärare och förskollärare.
Försvarshögskolan samordnar uppdraget, som genomförs i samarbete med Malmö universitet och Umeå universitet. Vid Malmö universitet deltar bland andra Balli Lelinge vid institutionen SOL, som tillsammans med kollegor från de olika lärosätena arbetar med att kartlägga befintlig forskning och identifiera vilka kunskaper som behöver stärkas i utbildningarna.
– Vi vill att våra studenter ska få en grundläggande förståelse för vad krishantering och säkerhetsarbete innebär i skolan och förskolan. De behöver känna till vilka lagkrav som finns och hur ansvaret kan fördelas i den egna verksamheten. Lika viktigt är det att förstå betydelsen av att arbete systematiskt, med tydliga roller och ansvar både före, under och efter en kris. På så sätt är de bättre rustade för de här frågorna när de kommer ut i arbetslivet, säger Balli Lelinge.
Kartlägger forskning och identifierar kunskapsbehov
Arbetsgruppen har under det senaste året band annat genomfört en systematisk forskningsöversikt med fokus på trygghet och säkerhet i skolan, i relation till antagonistiska handlingar, det vill säga avsiktliga handlingar som kan utgöra hot mot verksamheten.
En del av arbetet handlar om att undersöka hur skolor kan arbeta förebyggande och vilka faktorer som bidrar till trygghet. Forskningsöversikten visar enligt Balli bland annat på betydelsen av bemötande, relationer och att uppmärksamma signaler på att något inte står rätt till.
– Det är lätt att tänka att säkerhet främst handlar om låsta dörrar och andra fysiska åtgärder. Men i forskningen ser vi också betydelsen av de mänskliga och relationella aspekterna, det som ibland brukar beskrivas som ”mjuka värden”. Att se människor, lyssna och ta signaler på allvar framträder som viktigt i det förebyggande arbetet. Vi ser även tecken på att säkerhetsarbetet inte kan begränsas till enskilda åtgärder, utan att olika delar behöver finnas med – från relationer och tidig upptäckt till organisation, beredskap och samverkan, säger Balli.
Han betonar samtidigt att krishantering omfattar betydligt mer än allvarliga våldshändelser. Det kan också handla om exempelvis elavbrott, bränder, störningar i viktiga leveranser eller andra situationer som påverkar skolans och förskolans verksamhet och som kräver olika typer av insatser och resurser.
– Vi behöver ha ett bredare perspektiv på vad en kris kan innebära. Det handlar inte bara om att veta hur man ska agerar när något allvarligt inträffar, utan också om att vara förberedd och bygga en verksamhet som kan hantera olika typer av störningar och kriser, förklarar han.
Ska kunna bli en del av lärarutbildningarna
Målet med projektet är att ta fram förslag på utbildningsinnehåll som kan användas inom landets lärar- och förskollärarutbildningar.
En utgångspunkt är att innehållet ska kunna integreras i den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK), där bland annat sociala relationer, konflikthantering och ledarskap ingår.
– Vi ska inte skapa något helt fristående, utan undersöka hur kunskaper om krishantering och säkerhetsarbete kan vävas in i det som redan finns i utbildningarna. Studenterna behöver få med sig en förståelse som gör att de själva kan ställa frågor om beredskap, handlingsplaner och ansvarsfördelning på sina framtida arbetsplatser, säger Balli.
Arbetsgruppen ska färdigställa sin rapport i december 2026. Därefter ska resultaten och förslagen presenteras för regeringen. När och hur utbildningsinnehållet kan komma att införas är ännu inte beslutat.
Balli ser även möjligheter att på sikt sprida kunskapen genom exempelvis fristående kurser eller fortbildning för yrkesverksamma lärare och förskollärare.
– Det viktigaste är att vi ökar kunskapen och förståelsen för de här frågorna. Genom att börja diskutera vad säkerhet och krishantering innebär kan vi också bidra till ett mer systematiskt och förebyggande arbete i skolan och förskolan, säger Balli.