Cuadra C, (2018) Att vara beredd är allt: krisberedskap i äldreomsorgen. I F Magnússon, (red.) Äldreomsorg och åldrande. Från anhörigskap till krisberedskap. Lund: Studentlitteratur, 93-118. 26 s.
Dunér A, (2020) Biståndshandläggning inom äldreomsorgen. Villkor och dilemman. Lund: Studentlitteratur. 167 s.
Floreman Y, (2022) Jag är inte död, jag är bara gammal. Stockholm: Verbal förlag. 136 s.
Ghazanfareeon Karlsson S, (2020) Looking for elderly people´s needs: teaching critical reflection in Swedish social work education. Social Work Education, 39(2), 227-240. 15 s.
Jyrkämä J, Haapamäki L, (2008) Äldre och alkohol: Nordisk forskning och diskussion. NAD-publikation nr 52. 109 s.
Jönson H, (red.). (2021) Perspektiv på ålderism. Lund: Social Work Press. 291 s
Jönson H, (red.) (2022) Perspektiv på utsatthet och problem under åldrandet. Lund: Social Work Press. 225 s.
Jönson H, Harnett T, (2015) Socialt arbete med äldre. Stockholm: Natur & Kultur. 270 s.
Lill L, (2021) "Jag skämtar mycket om mig själv!" Erfarenheter av vardagsrasism i äldreomsorgsarbetet. I K Boréus, A Neergaard, L Sohl (red.) Ojämlika arbetsplatser: Hierarkier, diskriminering och strategier för jämlikhet. Lund: Nordic Academic Press, 115-135. 21 s.
Siverskog A, (2021) Queer äldreomsorg? Att möta äldre lhbtq-personer inom vård och omsorg. RFSL Stockholm. 80 s.
Socialstyrelsen, (2012) Att skapa en grund för evidensbaserad praktik – en guide för ledning i vård och omsorg. 80 s.
Socialstyrelsen, (2013) Ökat stöd till äldre med psykisk ohälsa. 48 s.
Socialstyrelsen, (2013) Se tecken och ge rätt stöd – vägledning för att uppmärksamma äldre med psykisk ohälsa inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård. 43 s.
Socialstyrelsen, (2014) Blånader och silverhår. Utbildningsmaterial om våld mot äldre kvinnor. 55 s.
Socialstyrelsen, (2021) Individens behov i centrum. Ett stöd för att använda ICF och strukturerad dokumentation i socialtjänsten. 128 s.
Stolt R, Blomqvist P, Winblad U, (2011) Privatization of social services: Quality differences in Swedish elderly care. Social Science & Medicine 72(4), 560-567. 7 s.
Takter M, (2017) Vem är den enskilde i ett gemensamt hem? En studie av hur biståndshandläggare förhåller sig till anhörigas möjligheter till frivillighet, autonomi och personlig integritet. Malmö: Malmö universitet. 182 s.
Torres S, Magnusson F, (red.) (2021) Äldrevård och omsorg i migrationens tidevarv. Lund: Studentlitteratur. 230 s.
Wallroth V, (2018) Stöd till äldres anhöriga som relationsarbete. I A Bruhn, Å Källström (red.) Relationer i socialt arbete – i gränslandet mellan profession och person. Stockholm: Liber, 248-261. 13 s.
Yrkesgemensam handbok, (2010) För personal som möter äldre personer och personer med funktionsnedsättning utsatta för våld i relation Sociala resursförvaltningen, Malmö Stad. 68 s.
Tillkommer vetenskapliga artiklar inom kunskapsområdet. Ca 250 s.
