Delkurs 1: Den sociologiska blicken (5 hp)
Bauman, Zygmunt & May, Tim (2017). Att tänka sociologiskt. (2 rev. uppl.) Göteborg: Bokförlaget Korpen. (224 s.)
Collins, Randall (2008). Den sociologiska blicken: att se bortom det uppenbara. Lund: Studentlitteratur. (208 s.)
Hedenus, Anna, Björk, Sofia & Shmulyar Gréen, Oksana (2015) (red.). Feministiskt tänkande och sociologi: teorier, begrepp och tillämpningar. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (100 s.)
Mills, C. Wright (1997 [1959]). Den sociologiska visionen. (2. bearb. uppl.) Lund: Arkiv. (200 s.)
Vetenskapliga artiklar i ett urval om ca 100 sidor tillkommer i samråd med undervisande lärare.
Delkurs 2: Sociologiska teorier: upptäckter och återupptäckter (10 hp)
Calhoun, Craig, Gerteis, Joseph, Moody, James, Pfaff, Steven & Virk, Indermohan (2012) (red.). Contemporary Sociological Theory. Hoboken, NJ: Wiley-Blackwell. (200 s.)
Connell, Raewyn W. (1997). Why Is Classical Theory Classical? The American Journal of Sociology, 102(6) s. 1511–1557. (46 s.)
Edling, Christofer & Liljeros, Fredrik (2016 el. tidigare) (red.). Ett delat samhälle. Makt, intersektionalitet och social skiktning. Stockholm: Liber. (219 s.)
Eklund, Lisa & Isenberg, Bo (2022). Sociologins klassiker. Upptäckter och återupptäckter. Lund: Studentlitteratur. (396 s.)
Hall, Stuart, Critcher, Chas, Jefferson, Tony, Clarke, John & Roberts, Brian (2013). Policing the Crisis: Mugging, the State and Law and Order. London: Bloomsbury. (472 s.)
Hedenus, Anna, Björk, Sofia & Shmulyar Gréen, Oksana (2015). (red.) Feministiskt tänkande och sociologi: teorier, begrepp och tillämpningar. Lund: Studentlitteratur. (288 s.)
Lindgren, Simon (2015). Sociologi 2.0: samhällsteori och samtidskultur. Malmö: Gleerups. (240 s.)
Reed, Kate (2006). New Directions in Social Theory: Race, Gender and the Canon. London: Sage Publications. (100 s.)
Delkurs 3: Samhällsvetenskapliga metoder och vetenskapsteori (7,5 hp)
Andreasson, Jesper & Johansson, Thomas (2020). Vetenskapsteori: grunder och tillämpning. Lund: Studentlitteratur. (223 s.)
Blomström, Vendela & Wennerberg, Jeanna (2021). Akademiskt läsande och skrivande. Lund: Studentlitteratur. (65 s.)
Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (uppl. 3). Stockholm: Liber. (877 s.)
Chalmers, Alan F. & Månsson, Per Lennart (2003). Vad är vetenskap egentligen? (2 rev. uppl.) Nora: Nya Doxa. (237 s.)
Tracy, Sarah J. (2010). Qualitative Quality: Eight “Big-Tent” Criteria for Excellent Qualitative Research, Qualitative Inquiry, 16(10) s. 837–851
Delkurs 4: Sociologiska perspektiv på samhällsfrågor (7,5 hp)
Evertsson, Marie & Magnusson, Charlotta (2014). (red.) Ojämlikhetens dimensioner: uppväxtvillkor, arbete och hälsa i Sverige. Stockholm: Liber (335 s.)
Rostami, Amir, & Sarnecki, Jerzy (2022). Det svenska tillståndet: En antologi om brottsutvecklingen i Sverige. Lund: Studentlitteratur. (472 s.)
Tematisk vetenskaplig litteratur om ca 400 sidor väljs enligt nedan:
Brubaker, Rogers (2017). Between Nationalism and Civilizationism: The European Populist Movement in Comparative Perspective, Ethnic and Racial Studies, 40(8), s. 1191-1226
Burawoy, Michael (2015). Facing an Unequal World. Current Sociology, 63(1), s. 5–34.
Bursell, Moa (2012). Name Change and Destigmatization among Middle Eastern Immigrants in Sweden, Ethnic and Racial Studies, 35(3), s. 471–487.
Carian, Emily K. & Johnson, Amy L. (2022). The agency myth: Persistence in Individual Explanations for Gender Inequality. Social Problems, 69(1), s. 123–142.
Elgenius, Gabriella & Rydgren, Jens (2019). Frames of Nostalgia and Belonging: The Resurgence of Reactionary Ethno-Nationalism in Sweden. European Societies, 21(4), s. 583–602.
Friedman, Sam, Laurison, Daniel & Miles, Andrew (2015). Breaking the ‘Class’ Ceiling? Upward Mobility into British Elite Occupations’. Sociological Review, 63(2), s. 259–290.
Hällgren, Camilla (2005). Working harder to be the same: Everyday Racism among Young Men and Women in Sweden. Race. Ethnicity and Education, 8(3) s. 319–342.
Kalleberg, Arne. L. (2013). Globalization and Precarious Work. Contemporary Sociology: A Journal of Reviews. 42(5), s.700–706.
Lamont Michèle & Mizrachi, Nissim (2012). Ordinary People Doing Extraordinary Things: Responses to Stigmatization in Comparative Perspective. Ethnic and Racial Studies, 35(3), s. 365–381.
Lin, Ann Chih & David R. Harris (2008). (Red.) The Colors of Poverty: Why Racial and Ethnic Disparities Persist. New York: Russell Sage Foundation Publications. (331 s.)
Skeggs, Beverly & Loveday, Vik (2012). Struggles for value: value practices, injustice, judgment, affect and the idea of class. The British Journal of Sociology, 63(3), s. 472–490.
Sunvisson, Pelle. (2021).Svarta bär. Stockholm: Verbal. (172 s.)
Sociologi I
Om kursen
Kursinnehåll
Kursens syfte är att studenten ska utveckla grundläggande kunskaper i sociologiska teorier och metoder samt till att ge studenten inblick i hur sociologiska perspektiv tillämpas för att förstå aktuella samhällsfrågor.
Delkurs 1: Den sociologiska blicken (5hp)
Syftet med delkursen är att studenten ska utveckla kunskaper om vad det innebär att tänka sociologiskt. I delkursen introduceras sociologiska perspektiv samt verktyg för att förstå samband mellan individuella problem och den bredare sociala världen genom så kallad sociologisk fantasi. Delkursen behandlar översiktligt hur sociologisk forskning närmar sig teman såsom ojämlikhet, kön, klass, avvikelser, arbete, institutioner och kultur.
Delkurs 2: Sociologiska teorier: upptäckter och återupptäckter (10hp)
Syftet med delkursen är att introducera grunderna i klassiska och moderna sociologiska teorier. I ett första moment behandlas sociologins framväxt som vetenskap med en grundläggande översikt av centrala frågor, forskningsområden och debatter inom klassisk sociologisk teori. Studenten får möjlighet att kritiskt granska sociologiska klassiker. I ett andra moment introduceras centrala perspektiv inom modern och samtida sociologisk teori. Fokus är på sociologiska teman såsom aktör och struktur, makt, modernitet och institutioner. Delkursen behandlar hur sociologiska teorier kan användas för att analysera olika aspekter av det sociala livet såsom utbildning, kön, arbete och familj.
Delkurs 3: Samhällsvetenskapliga metoder och vetenskapsteori (7,5 hp)
Delkursen är en introduktion till vetenskapsteoretisk terminologi samt olika vetenskapsteoretiska traditioner inom samhällsvetenskaper. Under kursen relateras sociologisk kunskap till olika vetenskapsteoretiska och intellektuella traditioner. Studenten får inblick i vetenskapliga metoder både inom kvalitativ och kvantitativ forskning genom beskrivningar av forskningsprocessens olika delar. Studenten övar också på att självständigt söka efter vetenskaplig litteratur och använda sig av vetenskapliga referenser.
Delkurs 4: Sociologiska perspektiv på samhällsfrågor (7,5 hp)
Delkursen behandlar analyser av aktuella samhällsfrågor utifrån sociologiska teorier och perspektiv. Fokus är på Sverige i ett transnationellt sammanhang. Delkursen tar upp hur samhällsfrågor kan förstås och förklaras utifrån aktör- och strukturperspektiv samt utifrån olika perspektiv på social förändring. Innehållet inkluderar ämnen såsom globalisering, nationalism, avregleringar, prekärt arbete, jämställdhet och migration som exempel på samtida processers påverkan på och konsekvenser för olika samhällsgrupper.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet
Urval
66% gymnasiebetyg – 34% högskoleprovet
Kurslitteratur
Kursvärdering
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
