Den mörka sidan av fitnesskulturen syns på sociala medier

– ”Fitspiration” fångar kärnan i det som är mindre bra med sociala medier, säger Aurélien Daudi, doktorand i idrottsvetenskap vid Malmö universitet, som har gjort en filosofisk och psykoanalytisk analys av fitnesskulturen på sociala medier utifrån vetenskapliga artiklar om ämnet.

Bildbaserade sociala medier som Instagram har en inneboende logik som handlar om objektifiering. Att representera hela sig själv genom en bild är egentligen omöjligt, det går inte att visa allt det man är som person via en bild.

– I stället reducerar man sig själv till identifierbara och kommunicerbara tecken. Inom den här kulturen ligger ett stort fokus på den vältränade, snygga och sexiga kroppen, det är vad man visar upp av sig själv, och då gifter sig objektifieringen naturligt med en sexualisering, säger han.

”Jag” mer än inspirera

”Mediet är budskapet” lyder ett känt uttryck. I det här fallet blir budskapet snarare ”jag” än ett om inspiration. Instagram inbjuder den som publicerar att bejaka sin egen narcissism, enligt Aurélien Daudi.

– Narcissism används ofta som ett skällsord, men inom psykoanalys beskriver begreppet också en drivkraft, att vilja och begära något för egen del. Det finns anledning att kontrollera narcissismen, och i sociala sammanhang hålls den normalt i schack. På Instagram späs den i stället på och frodar den narcissism som finns hos alla.

Social jämförelse och ideal att leva upp till via andras bilder skapar stress, liksom att själv publicera. Bilder som ständigt visar idealiserade versioner av en själv och andra, och som skorrar mot verkligheten, skapar känslomässig dissonans. Jobbiga känslor av otillräcklighet dövas med ännu mer narcissism, alltså fler bilder i jakt på ännu mer respons. Det skapas en ”feedback-loop” som blir svår att bryta. 

– Även tidigare forskning visar att fitspiration-kulturen bidrar till mental ohälsa, förvrängda kroppsideal och negativ självbild i allmänhet. Sociala medier-bilden kan motivera till träning, men om motivationen kommer utifrån – att man tränar för att behaga andra snarare än av inre motivation – så följer också risken för fler negativa effekter.

Fler kvinnor

Bilder läggs upp av både män och kvinnor. Unga kvinnor har dock traditionellt varit mer utsatta för medias kritiska blick och därför kan påverkan av fitspiration bli större, enligt studien. Aurélien Daudi påpekar att fitspiration inte visar upp en direkt översättning av gymkultur eller styrketräning:

– Fler unga kvinnor än män publicerar på sociala medier inom ramen för fenomenet, medan kroppsbyggarkulturen fortfarande är ganska mansdominerad. Bilderna på sociala medier visar oftast inte själva träningen, även om bildtexterna många gånger innehåller tydliga referenser till träning. Bilderna visar i stället snygga poseringar och framhäver utvalda kroppsdelar.  

Bakom en publicerad bild finns oftast väldigt många fler varianter av bilden och den bästa, mest perfekta bilden publiceras. Med andra ord är signalvärdet, den status som bilden visar upp, viktigare än att visa att man faktiskt har praktisk nytta av en stark kropp.

Text: Kristina Rörström