Digitalt ryggdunkande i valrörelsens Instagramflöden

”Sveriges unga vill ha förändring – Moderaterna blir största partiet i skolvalet” basunerar Ulf Kristersson ut den 13 september på sitt Instagramkonto. På några timmar får han över 2500 likes och nästan 2000 kommentarer. Följare applåderar, skickar digitala hjärtan och utropar att ”Ulf, du är bäst”. Liknande scener av digitalt ryggdunkande utspelar sig på Magdalena Anderssons och Jimmie Åkessons Instagramkonton.
Det skriver Jakob Svensson i en analys av valrörelsens Instagramflöden i rapporten Snabbtänkt 2022.

Vi är tillbaka på skolgården. Jag bevittnar inga samtal och ytterst få ifrågasättande.

Jakob Svensson

När internet och sociala medier började ta plats i den politiska kommunikationen fanns förhoppningar att det skulle bidra till en mer direkt, tillgänglig, och personlig kommunikation mellan politiker och väljare. I och med internet skulle envägskommunikationen i traditionella medier, om inte ersättas, så åtminstone kompletteras med möjligheter till att kommentera, ifrågasätta och diskutera direkt med politiker, enligt Jakob Svensson.

Envägskommunikation snarare än samtal

Jakob Svensson är en av närmare 100 forskare som bidrar med eftervalsanalyser i Snabbtänkt 2022. I artikeln konstaterar han att löftena om internet som garant för det goda samtalet inte infriades. Även om internet gjorde demokratiska samtal möjliga, så ägde sådana ytterst sällan rum. Snarare användes de sociala medierna på samma sätt som massmedierna, det vill säga som traditionella spridningskanaler, en envägskommunikation mellan politiker och dess följare online. Man är, menar han, i förväg positivt inställd till den man valt att följa och partiets politik.

Har följt tre partiers instagramkonton

Under valrörelsen har han studerat de tre största partierna - Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Moderaterna – och deras partiledare på Instagram. Enligt Svensson använde partiledarna sina Instagramkonton för att sprida uttalande och små påstående som förstärker dem som kompetenta, duktiga och i centrum av den svenska politiken. Ivrigt påhejade av sina följare.

Fungerar bekräftande

Någon större skillnad mellan hur politikernas konton används jämfört med privata utbyten inom till exempel kompisgänget, ser han inte. Han finner inga samtal, inte mycket till ifrågasättande och åsiktsmotståndare lyser med sin frånvaro i kommentatorsfälten. Dessa fylls istället av bekräftelser av partiledaren som snyggast, coolast och mest kompentent. Som tonåringar på en skolgård handlar det om att bli bekräftad och markera sin tillhörighet, menar han. Instagramkontona fungerar som en slags förlängd partitidning där medlemmarna tillåts heja på sitt lag och hålla sig uppdaterade om sin partiledares förehavande och markera sin politiska tillhörighet.

Jakob Svensson konstaterar att årets valrörelse borde innebära sista spiken i kistan för tanken att sociala medier skulle föra den politiska kommunikationen tillbaka mot det demokratiska samtalet.