Trygga relationer avgörande när kontroversiella frågor diskuteras i skolan

– Det finns en föreställning om att man arbetar antingen med kunskap eller relationsbyggande som lärare. Men det här projektet visar att det hänger ihop, säger David Rosenlund, docent i historiedidaktik vid Malmö universitet.
 – För att ta till sig nya ämneskunskaper, inte minst om kontroversiella frågor, krävs en trygg klassmiljö.

Det har gått tre år sedan Hamas attack mot Israel. Dagen efter terrordådet hade forskarna sin första träff med lärarna i forskningsprojektet. Men redan tidigt i samarbetet visade det sig att lärarnas behov handlade mindre om själva Israel-Palestinakonflikten, och mer om hur man bygger bra relationer till eleverna över tid.

– Vi trodde att allt fokus skulle hamna på Israel och Palestina, men där fick vi tänka om. I vissa klassrum blossade helt andra konflikter upp som behövde hanteras, berättar Janna Lundberg, lektor vid Malmö universitet.

”Behövde mer handfasta råd”

Projektet tog sin utgångspunkt i ett material om Israel-Palestinakonflikten riktat till lärare. Materialet ger både en fördjupning av själva konflikten och introducerar även två pedagogiska begrepp: Relationell pedagogik och multiperspektivet.

– Lärarna tyckte att materialet var bra men uttryckte också att de behövde mer handfasta råd för att baka in de här perspektiven mer strukturerat i all undervisning, säger Janna Lundberg.
– Relationell pedagogik handlar om att koda av barns känslomässiga behov. Om du har en elev som kommer från en krigshärd behöver du vara öppen för att arbeta på ett annat sätt för att fånga upp starka reaktioner i klassen.

Under sex träffar i det treåriga projektet deltog lärare och forskare i en gemensam lärprocess där de läste forskningsartiklar, diskuterade undervisningssituationer och utbytte erfarenheter. Antalet elever som berördes av undervisningen var runt 200.

Undervisningen påverkades positivt

Lärarna arbetade med relationell pedagogik på olika sätt, till exempel att bemöta elevers negativa resons på ett innehåll med nyfikenhet: ”varför tänker du så, kan man se det på ett annat sätt"? Ett annat sätt var att tilltala alla elever med jämna mellanrum så att varje elev blev sedd och tilltalad och därmed stärkt.

Över tid blev lärarna mer medvetna om hur de kunde arbeta systematiskt och strukturerat med att skapa förtroendefulla relationer, något som i sin tur påverkade undervisningen i en positiv riktning.

– Lärarna upplevde att eleverna blev mer benägna att lyssna på varandra, uttrycka osäkerhet och att ompröva sina egna ståndpunkter. De blev alltså bättre på att förstå olika perspektiv i känsliga frågor, säger David Rosenlund.
– En annan viktig slutsats är att relationellt arbete tar tid. Även om det kan kännas ineffektivt så måste arbete med relationen föregå undervisning om faktainnehåll utifrån olika perspektiv, säger Janna Lundberg.