Forskningen kring mindfulness är splittrad internationellt och sällsynt i Sverige

Kunskapsöversikterna har tagits fram för att se var forskningen befinner sig, var det finns luckor och var Malmö universitet kan göra en insats. De kommer användas som underlag till hur vi går vidare och söker efter nya projekt i universitets egen forskning.

Lisa Hellström, docent vid Institutionen för skolutveckling och ledarskap, har tittat på forskningsläget bland mindfulness som en hälsofrämjande insats i skolan. Där har de tidigaste studierna haft ett tydligt medicinskt förhållningssätt till mindfulness där syftet tycks ha varit att råda bot på ett problem

– Jag såg tydligt att det är ett väldigt ungt forskningsfält med mindfulness i skolan som arena. Det blev en explosion av artiklar om mindfulness och skola runt 2010-12, varav väldigt få i Sverige. Nästan all forskning är genomförd i USA, så mycket av det vi vet om forskning om mindfulness i skolan är från en amerikansk kontext, säger Lisa Hellström.

Svårt att dra slutsatser

Forskningen som finns visar att mindfulness baserade interventioner generellt sett ger medel till höga effekter på utfall kopplat till psykisk hälsa och mindfulness men att det är få studier som är gjorda på samma sätt. Detta gör det svårt att dra generella slutsatser. I vissa studier har externa instruktörer genomfört interventionerna och i andra studier har de satsat på att utbilda lärarna i mindfulness.

– Vem möter barnen bäst i dessa sammanhang och hur genomför man interventioner så att resultaten blir hållbara? Det är svårt att ge tydliga svar om effekterna av mindfulness. Jag har hittat väldigt få studier i förskola, desto mer i grundskola. Det vore intressant att se titta närmare på mindfulness för lärare och dess påverkan på både lärare och elevers välbefinnande, säger Lisa Hellström.

Buddhistisk teknik

Manon Hedenborg White, docent i religionshistoria vid Institutionen för samhälle, kultur och identitet, har undersökt forskningsläget kring mindfulness som historiskt och kulturellt fenomen. Hon ser att den kliniska och experimentella forskningen handlar om hur mindfulness kan reducera stress, minska smärta och förbättra prestation på olika områden.

– Det finns dock mycket mindre forskning om mindfulness som historiskt och kulturellt fenomen. Begreppet mindfulness kommer från en buddhistisk kontext där det har betytt flera olika saker. Det har varit kopplat till buddhistisk lära och i viss mån till olika meditationstekniker som lärts ut av munkar. I väst har det framför allt setts som en sekulär praktik där de buddhistiska traditionerna har tonats ner. Det har gjort att mindfulness har kunnat komma in i skola och vård, säger Manon Hedenborg White.

Störst bland kvinnor

En annan lucka i forskningen är hur mindfulness ter sig i ett genusperspektiv. De flesta i väst som utövar mindfulness idag är kvinnor. Men tidigare forskning diskuterar inte varför kvinnor är överrepresenterade. Det liknar dock könsfördelningen bland andra former av samtida andlighet.

– Om man ska gå in i skolor, arbetsplatser, idrott eller sjukvård måste man ha förståelse för de kulturella skillnaderna. Mindfulness förstås på olika sätt i olika delar av världen och vi behöver större kunskap om olika förväntningar på hur det fungerar och vilka problem det kan svara mot. Jag tror man måste ha mycket mer dialog mellan den kliniska och experimentella forskningen med den samhälleliga och historiska forskningen. Det tror jag kan gynna även kliniska studier, säger Manon Hedenborg White.

Text: Marc Malmqvist