Vi använder kakor på vår webbplats för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Läs mer om kakor.
-
- Forskning
- Forskning
-
- Forskarutbildning
- Forskarutbildning
- Forskarutbildningskurser
-
- Forskarskolor
- Forskarskolor
- Utbildning, lärande och globalisering
- Forskarskola för yrkesverksamma inom socialtjänsten
- Lärande i mångkulturella samhällskontexter
- Lekresponsiv undervisning i förskolan
- Forskarskola: ComBine
- Forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens didaktik
- Forskarskola: Relevancing Mathematics and Science Education
- Forskarskola: Hållbar rörelse i skolor och förskolor
- Finna vägar i en tid av stora framtidsutmaningar (FinnFram)
- Forskarskola: ROCIT
- Forskarskola: Pedagogik och yrkeskunnande (YRK)
- Kulturellt möjliggörande undervisning genom språk och litteratur (CuEEd-LL)
- Forskningsämnen
-
- Forskningscentrum
- Forskningscentrum
- Biofilms Research Centre for Biointerfaces
- Citizen Health
- Centrum för samskapade framtider
- Institute for Urban Research
- Malmö Institute for Migration Studies (MIM)
- Literacy and Inclusive Teaching (LIT)
- Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA)
- Sustainable Digitalization Research Centre
- Centrum för sexologi och sexualitetsstudier
-
- Forskningspublikationer
- Forskningspublikationer
- Sök publikationer
- Malmö University Press
- Forskningsevenemang
- Deltagare sökes
- Poddar om forskning
- Bildningsquiz
På sidan -
- Samverkan och innovation
- Samverkan och innovation
- Innovation och nyttiggörande
-
- Samarbeta med studenter
- Samarbeta med studenter
- Unga Talanger till Skånsk Industri för Cirkulär Tillväxt
- Samarbeta med forskare
- Kultursamverkan
- Stöd Malmö universitet
På sidan -
- Om oss
- Om oss
-
- Fakulteter och institutioner
- Fakulteter och institutioner
-
- Fakulteten för lärande och samhälle
- Fakulteten för lärande och samhälle
- Institutionen för barndom, utbildning och samhälle
- Institutionen för idrottsvetenskap
- Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle
- Institutionen för skolutveckling och ledarskap
- Institutionen för kultur, språk och medier
- Institutionen för samhälle, kultur och identitet
-
- Odontologiska fakulteten
- Odontologiska fakulteten
- Foresight
-
- Universitetstandvården
- Universitetstandvården
- Tandvård för barn och ungdomar
- Akuttandvård
- Specialisttandvård
- Om Universitetstandvården
- Ledning och beslutsvägar
-
- Vision, mål och strategi 2025
- Vision, mål och strategi 2025
- Globalt engagemang
- Hållbarhet
- Breddad rekrytering och breddat deltagande
- Kvalitetsarbete vid universitetet
-
- Musikverksamhet
- Musikverksamhet
- Studentarbeten – videoverk
- Alumni & vänner
- Universitetet i en orolig värld
På sidan
Kvinnor som vill studera till ingenjör får stöd av många – utom av män
Fler söker till ingenjörsutbildningar på universitetet men relativt få är kvinnor. De som visar tydligt intresse av ämnet möter dock stort stöd från många håll. Undantaget är jämnåriga män med samma intresse.
Under hösten har färre sökt till högskolor och universitet jämfört med tidigare år. Ingenjörsutbildningarna går mot strömmen och ökar på flera lärosäten. Utbildningen är traditionellt mansdominerad, i både Sverige och USA utgör kvinnor ungefär 20 procent av studenterna.
Stöd från kvinnor
Katherine (KT) Doerr är biträdande universitetslektor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet och en av författarna till en kvalitativ studie gjord tillsammans med flera forskare i USA. De undersöker vilka som påverkar unga kvinnor på high school, USA:s motsvarighet till gymnasiet, som drömmer om att bli ingenjörer. Resultatet visar att de flesta i kvinnornas närhet ger stort stöd, till exempel föräldrar, lärare och andra unga kvinnor.
— Unga kvinnor som visar ett tydligt intresse för teknikämnen är unika. Det är uppenbart att stödet är stort kvinnorna emellan, däremot är unga män som studerar i samma fält särskilt avskräckande. Resultaten är relevanta i en svensk kontext där fördelningen mellan kvinnor och män på ingenjörsutbildningarna liknar den i USA. Det är också få kvinnor som jobbar i branschen i båda länderna.
Kvinnorna i studien var medvetna om sin särställning och beskrev stödet de fick som stort och att det kom från många olika håll. Jämnåriga män, deras framtida kollegor, förminskade och exkluderade kvinnorna, både socialt och fysiskt. Männen kunde också undvika att ge kvinnor erkännande när de förtjänade det.
Samarbete viktigt i branschen
KT Doerr menar att det är viktigt att bryta vikten av individuella meriter eftersom branschen bygger på en hög grad av samarbete i yrkeslivet. Ingenjörsutbildningen bör utformas så att studenterna kan pröva på olika roller och diskutera olika former av samverkan.
Ett sätt som vi måste jobba på institutionell nivå är att utveckla feministiska perspektiv på våra ämnens didaktik. Det är inte lätt, hela institutioner och universitet behöver stödja upp.
Inte nog med att ingenjörsutbildningarna har svårt att locka kvinnor, en förhållandevis stor andel av dem hoppar också av. Procentuellt sett lämnar fler yrkesverksamma kvinnor än män branschen.
— De går igenom en lång utbildning, börjar jobba men lämnar sedan yrket. Vi måste se det som ett pedagogiskt problem att våra nyutbildade ingenjörer inte lyckas skapa en arbetsmiljö som är inkluderande för alla. Det är en stor förlust för samhället, säger KT Doerr.
Text: Marc Malmqvist
Mer om forskningen
Studien "Changing the gendered status quo in engineering?: The encouraging and discouraging experiences of young women with engineering aspirations" publicerades i Science Educations november-nummer och är skriven av Katherine Doerr vid Malmö universitet tillsammans med Ursula Nguyen, Tatiane Russo-Tait och Catherine Riegle-Crumb, samtliga vid University of Texas at Austin. Studien är en av flera i en serie som undersöker unga kvinnor i ingenjörsbranschen, skrivna av Katherine Doerr själv eller med forskarlaget från USA.
Hela forskningsartikeln i Wiley Science Education:
Dela nyheten