Lyckad vaccinationsinsats tack vare lokal förankring

− Det lokala tillitsskapande arbetet och en bred, flexibel och öppen samverkan har varit framgångsreceptet för den skånska vaccineringsstrategin under covid-19-pandemin. Här har Länsstyrelsen och Region Skåne tagit fram en modell som kan vara användbar också i andra sammanhang, säger projektledaren Margareta Rämgård.

Rapporten ”Erfarenheter av en lokalt förankrad vaccineringsstrategi i Skåne under covid-19-pandemin” har gjorts av docenterna Margareta Rämgård och Katarina Sjögren Forss på Institutionen för vårdvetenskap, Malmö universitet. De har granskat projektets dokumentation och genomfört kvalitativa intervjuer.

I början av år 2021 utkristalliserades behovet att nå ut med information om vaccinering till de grupper av befolkningen som var svårast att nå, för att få en så stor och jämlik vaccinationstäckning som möjligt. Länsstyrelsen Skåne och Region Skåne startade därför en ambulerande informationshubb, där syftet var att informera om covid-19-vaccinationen. Hubben bemannades av Länsstyrelsen Skånes koordinatorer och samhälls- och hälsokommunikatörer med språkkompetens, oftast tillsammans med Region Skånes vårdpersonal och frivilliga från idéburen sektor.

Information på andra språk räcker inte

Skriftlig information på andra språk var inte tillräckligt, enligt rapporten. En förutsättning för att påverka dem som var tveksamma till att vaccinera sig var den tillit som lokalt anställda hälsofrämjare och idéburna organisationer hade byggt upp. Resultatet visar att samhälls- och hälsokommunikatörer, lokalt anställda hälsofrämjare och volontärer från idéburna organisationer med annat ursprung än svenskt var en starkt bidragande faktor till att insatsen fick positiva effekter.

− Det var inte enbart genom att övervinna språkbarriärer utan framför allt genom de motiverande och tillitsbärande dialoger de kunde föra lokalt. Att en lokalt förankrad sjuksköterska arbetade i par tillsammans med dessa personer bidrog inte bara till en lösning med problematiken under pandemin, utan utvecklade också trygghet och tillit till nationens myndigheter hos en befolkning med låg tillit till det svenska samhället, säger projektledaren Margareta Rämgård.

− Civilsamhällets inbyggda sociala kapital för att stötta grupper med särskilda behov behövs utan tvekan för att nå en långsiktig resiliens med lokalt engagemang – och detta redan innan en katastrof eller kris uppstår.