Ny rapport om unga Malmöbors väg från grundskola till arbetsliv

– Det är det som är den stora samhällsutmaningen, säger Jonas Olofsson, professor i hälsa och samhälle med socialpolitisk inriktning, som sammanställt rapporten.

Rapporten från kunskapsalliansen Muvah (Malmöungdomars vägar till arbetslivet) bygger på registerbaserad data från SCB. Databasen har möjliggjort uppföljningar av unga Malmöbor som föddes under 1990-talet och deras väg genom hela utbildningssystemet och vidare ut på arbetsmarknaden.

En femtedel har bara grundskolenivå

Den första delen av rapporten fokuserar på lågutbildades elever etablering och försörjningsvillkor. Andelen elever som inte klarar gymnasiet har minskat något i Malmö, men fortfarande är det en femtedel i åldern 20 år som enbart har förgymnasial utbildning.

Villkoren för den här gruppen har försämrats över tid. De löper större risk för att bli arbetslösa och beroende av försörjningsstöd och de är kraftigt överrepresenterade bland de unga som varken arbetar eller studerar.

– Formella utbildningsmeriter är avgörande för att få in en första fot på arbetsmarknaden, oavsett om utbildningen är relevant för det jobb som ska utföras eller inte, säger Jonas Olofsson.

Krävs satsningar på yrkesutbildning

För att komma till rätta med den negativa utvecklingen är en lösning att satsa mer på yrkesutbildningar, anser han. Tidigare Muvah-studier har visat på positiva effekter av yrkeslärande.

– Men intresset för att söka yrkesutbildningar har avtagit ganska dramatiskt. Där tror jag att aktörer som kommunen och arbetsgivare kan göra mer för att sprida information till blivande elever om de möjligheter som yrkesutbildningar skapar, säger Jonas Olofsson.

Den andra delstudien tar upp skillnader mellan elever som gått på kommun- eller privatägda gymnasieskolor. Resultaten visar att elever på kommunala skolor tar ut gymnasieexamen och påbörjar högre studier i större utsträckning än friskoleelever.  

Malmö universitet bidrar till minskade klyftor 

Den sista delstudien handlar om vad som händer efter att eleverna har gått klart sin universitetsutbildning. En utveckling som framträder där är att klyftan mellan elever med utländsk bakgrund och inrikes bakgrund generellt har minskat under senare år. Ett exempel är att unga kvinnor med utländsk bakgrund har något högre inkomster än unga kvinnor med inhemsk bakgrund. 

 – Det är ett oväntat resultat, men det visar på att utbildningen har betydelse för att bryta gamla mönster, säger Jonas Olofsson som lyfter fram Malmö universitet som en bidragande orsak.

Andelen med utländsk bakgrund var betydligt större bland dem som valde att studera vid Malmö universitet, jämfört med dem som påbörjade studier vid andra lärosäten.