Ny rapport visar utbredd rasism mot romska Malmöbor

Studien bygger på djupintervjuer med 28 romska Malmöbor och tio tjänstepersoner som arbetar med frågor som rör den romska minoriteten och syftar till att ta reda på hur det är att leva som rom i Malmö.

Något som tydligt framträder i intervjuerna är att romerna är väldigt stolta över sin kultur. Men stoltheten till trots är det vanligt att dölja att man är rom.

– Jag förvånades över att så många av de romer som vi intervjuade upplever att man inte kan vara öppen med sin romska identitet. Det är fortfarande vanligt att byta namn för att dölja sitt ursprung, säger Paula Mulinari, docent i socialt arbete vid Malmö universitet, som tillsammans med Ajin Ali, Sandy Lindkvist och Mujo Halilovic på Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC) står bakom rapporten.

Allvarlig antiziganism i skolan

I den framgår att rasismen tar sig olika uttryck och är vissa fall dold, i andra fall öppen. Romerna drabbas av den i livets olika skeenden, som när de söker arbete, i möten med myndigheter och när de handlar i affären.

I rapporten nämns särskilt antiziganismen inom skolan som allvarlig. Det kan ske i form av mobbning eller att de romska eleverna upplever att lärarna saknar tilltro till deras förmågor.

–  De vi intervjuat beskriver också ett osynliggörande av romer i skolan. Det görs bland annat genom att man inte pratar om det faktumet att romerna har levt 500 år i Sverige, säger Paula Mulinari.

Föräldrar skyddar barnen

Hon beskriver en form av paradox som romska föräldrar tvingas hantera inför sina barn. De vill få barnen att känna sig stolta över sitt romska ursprung, samtidigt som de måste skydda barnen från fördomar och påhopp och berätta varför de utsätts.

– Det berörde mig verkligen att höra hur föräldrar och även storasyskon hanterade den här sårbara situationen.

Men allt är inte mörkt. På vissa sätt har det blivit bättre för romer i Malmö och staden har gjort och gör mycket för minoriteten, enligt studien.

– Intervjupersonerna betonar att det finns en vision för romsk inkludering. De upplever också att romer syns mer i offentligheten och kulturlivet. Det var som en person uttryckte det: ”Ska man vara rom ska man vara rom i Malmö”, säger Paula Mulinari.

Bekräftar tidigare forskning

Rapporten består av kvalitativa intervjuer med 28 Malmöbor med romsk bakgrund och tio tjänstemän. Trots att antalet är relativt begränsat går det att dra generella slutsatser, enligt Mulinari.

– Studien bygger mycket på tidigare kvalitativ och kvantitativ forskning som finns och som pekar på samma tendenser och resultat.

Situationen för romer kan förbättras, enligt Paula Mulinari, som i höst ska presentera en rapport för kommunstyrelsen i Malmö stad.

– En viktig sak är bryta romers ekonomiska utsatthet. En annan sak är att inte hela tiden tänka nya projekt för romer. Bygg i stället vidare och fördjupa den infrastruktur som redan finns.

Läs rapporten "Lycklig är den som har en öppen väg framför sig"