Prekariatet sett genom litteraturen
Vad kan vi lära oss om osäkra arbetsförhållanden genom att studera litteraturen? Ett nytt forskningsprojekt ska under fyra år analysera hur det nya prekariatet speglas i skandinavisk samtidslitteratur.
I takt med att de skandinaviska välfärdsstaterna försvagats har otryggheten på arbetsmarknaden ökat, vilket lett till att livet blivit mer osäkert för vissa grupper. Prekariatet – det vill säga personer som lever under dessa mer prekära, utsatta villkor – har på senare år blivit ett begrepp för denna grupp. Det kan till exempel handla om gigarbetare eller papperslösa.
– Genom litteraturens skildringar kan vi lära oss mer om dagens Sverige och få ökad förståelse för den här gruppen och de villkor de lever under, säger Magnus Nilsson, professor i litteraturvetenskap vid Malmö universitet, och tillägger att villkoren ser olika ut i olika delar av världen.
– I Sverige har cykelbuden på Foodora ändå kollektivavtal och bemanningsföretagen betalar ut lön även när den anställde inte arbetar.
Nordiskt nätverk
Bakgrunden till forskningen finns i Nordiskt nätverk för arbetarlitteraturforskning som sedan 2010 har arrangerat åtta internationella konferenser och publicerat fem forskningsantologier (med en sjätte på gång).
Magnus Nilssons fokus är svensk litteratur och skildringar av arbetarklassjobb i bland annat romaner, poesi och tecknade serier. Bland böckerna han ska fördjupa sig i finns Anders Teglunds Cykelbudet, som utspelar sig under pandemin i Göteborg, och Pelle Sunvissons skildringar av att arbeta som bärplockare i Norrland eller som papperslös byggnadsarbetare i Stockholm.
Helhetsgrepp på den skandinaviska samtidslitteraturen
Deltar i projektet gör också två norska forskare som är inriktade på barn- och ungdomslitteratur respektive analys av kvinnors utsatthet på arbetsmarknaden. En forskare från Danmark ska studera olika former av prekaritet i dansk litteratur. Med utgångspunkt i dessa studier ska projektdeltagarna sedan försöka ta ett helhetsgrepp på den skandinaviska samtidslitteraturen.
I jämförelse med den klassiska svenska arbetarlitteraturen – exempelvis författare som Ivar Lo-Johansson och Nobelpristagarna Eyvind Johnson och Harry Martinson – ser Magnus Nilsson både likheter och skillnader.
– På ett sätt är dagens litteratur om prekärt arbete mer lik den arbetarlitteratur som kom före välfärdsstaten. Man kan se prekariatet som arbetarklass minus välfärdsstat och fackföreningar, säger Magnus Nilsson
Internationell boom
Forskning om arbetarlitteratur har fått något av en boom internationellt på senare år. Intresset växer bland kritiker, forskare och läsare. Magnus Nilsson har tidigare redigerat två antologier om arbetarlitteratur i olika länder.
– I Sverige är inte arbetarförfattare okända utan kan vara bästsäljare. Den nordiska arbetarlitteraturen är det enda vi bidragit med till världslitteraturen som är unikt, säger Magnus Nilsson.
Text: Magnus Jando
Prekariat, prekaritet och prekära liv i Skandinavisk litteratur efter välfärdsstatens epok.
Projektet ska mynna ut i en gemensam bok, olika delstudier, workshops och konferenser. Det finansieras av Vetenskapsrådet med nio miljoner kronor över fyra år och har två övergripande forskningsfrågor:
• Vad kännetecknar litteraturen som beskriver förhållanden som rör prekariatet och prekaritet i skandinaviska (post-)välfärdsstater, och vad utmärker den jämfört med tidigare arbetarlitteratur?
• Hur kan analysen av samtida litteratur bidra till en större förståelse för villkoren för prekariatet i Skandinavien i dag?