I sin doktorsavhandling har Vladislav Genevskiy undersökt hur tekniken nanoimprint-litografi (NIL) kan användas för att skapa naturinspirerade lösningar: från grön energi till medicinska produkter som hjälper till att bekämpa infektioner.

Nanoimprint-litografi är en metod för att tillverka mönster i nanometerskala. Vladislav Genevskiy beskriver det själv som ett våffeljärn som formar smet till små fickor där NIL använder tryck, värme och UV-ljus för att stämpla små mönster. Resultatet blir en smart yta som kan påverka ljus, elektricitet och även levande celler.

– Nanoimprint-litografi en väldigt flexibel och kostnadseffektiv metod som kan göra nytta på många olika områden, både för att ta fram ren energi och för att förbättra vår hälsa. Det vackra med tekniken är att man kan använda ett grundmaterial som antingen är i flytande form där mönstret formas genom UV-ljus, eller i fast form där tunna ark hettas upp, säger Vladislav Genevskiy

I sin avhandling har han bland annat undersökt hur växter fångar in solljus och hur den processen kan imiteras.

– Vi tog ut delar av växter som används i fotosyntesen och satte fast dem på guldytor med hjälp av mikroskopiska mönster skapade med NIL. Genom att också lägga till ett lager som kan lagra el skapade vi en elektrod som både kan producera och spara energi när den utsätts för ljus, förklarar Vladislav Genevskiy.

Men tekniken kan också hjälpa till inom sjukvården, exempelvis för utveckling av ”smarta katetrar”. Katetrar används exempelvis vid urinvägsproblem, men får ofta bakterier på sig som bildar en biofilm som kan vara svår att få bort och kan leda till infektioner.

Insektsvingar och hajhud har nämligen ytor med spetsiga piggar som kan döda bakterier vid direktkontakt.

Forskaren Vladislav Genevskiy

 

– Även här hämtade vi inspiration från naturen. Insektsvingar och hajhud har nämligen ytor med spetsiga piggar som kan döda bakterier vid direktkontakt. Vi lyckades skapa en kateter i ett stycke genom vår litografilösning, där bakterierna bokstavligen blir spetsade på kateterns yta på så kallade ”nanospikar”. Denna teknik är ny och helt unik, säger han.

Vladislav Genevskiy har varit industridoktorand i forskarskolan Combine, vid forskningscentrumet Biofilms (BRCB) och där samarbetat och delvis bedrivit sin forskning tillsammans med företaget Obducat i Lund som utvecklar och levererar teknik inom litografilösningar.

Hur har du utvecklats som forskare under din doktorandtid?

– Som industridoktorand har jag fått förhålla mig till både till Malmö universitets och Obducats önskemål, vilket varit utmanade och lärorikt. I en industrimiljö samarbetar man också med många slags professioner, där alla ju inte är forskare, vilket lärt mig att förmedla min forskning till olika mottagare, oberoende av kunskapsnivå, säger Vladislav Genevskiy.