Virtuella utbytesprojekt designade kring globala frågor öppnar möjligheter för kritiskt tänkande och pedagogisk reflektion när blivande lärare får ta sig an projekt tillsammans med studenter utomlands. Virtual exchange är dock ett outforskat område inom svensk lärarutbildning, visar en ny avhandling.

Virtual Exchange (VE) är ett sätt att arbeta projektbaserat och skapa virtuella kontaktytor mellan studenter runt om i världen. Syftet är att främja studenternas interkulturella medvetenhet, pedagogiska färdigheter och kritiska tänkande genom internationalisering på hemmaplan. I sin avhandling ”Reading the world through virtual exchange: Critical interculturality and glocal awareness in English teacher education” har Malin Reljanovic Glimäng fokus på VE i program för blivande engelsklärare.

– Det är väldigt viktigt hur vi designar projekteten. Som VE-lärare behöver vi bygga in stödstrukturer för att på olika sätt generera kritisk reflektion genom hela projektet. Då kan deltagarna fördjupa insikter, inte bara om de globala målen men också om interkulturellt samarbete, digital kommunikation och lärande.

Processen viktig

I VE iscensätts projektbaserat lärande under 6–8 veckor som en integrerad del av en kurs på hemmaplan. Genom aktionsforskning har Malin Reljanovic Glimäng genomfört fyra iterationer av projekt med olika samarbetspartners utomlands. Varje VE-projekt involverade tre länder med 15–25 studenter från varje institution. Studenterna arbetade tillsammans i transnationella smågrupper. Även om mycket handlar om förståelse för andra kulturer och samarbete, är kritiskt tänkande nyckelbegreppet i projekten.

– Gemensamt för alla fyra projekten var deltagarnas samskapande av en produkt, som till exempel en global lektionsplanering. Jag har tittat på vilken roll samskapandet får i relation till kritisk reflektion och globala frågor. I stället för att se kollaborativ design som en slutprodukt så skiftar fokus till processen. Studenterna upptäcker ofta att vad det blev till slut kanske inte är det viktigaste. Det är den interkulturella arbetsprocessen som genererar och stöttar kritiskt tänkande.

Lärdomar från VE är användbara när lärarstudenterna sedan kommer ut i arbetslivet och själva kan använda sina erfarenheter i praktiken.

– Genom VE får studenterna pröva och uppleva ett internationellt projekt som de i sin tur kan iscensätta med sina egna framtida elever på högstadiet eller gymnasiet.

Under utveckling i Sverige

Internationellt har VE växt fram under de senaste 30 åren men det var särskilt efter pandemin som det här pedagogiska arbetssättet fick stor uppmärksamhet både som praktik och som snabbt expanderande forskningsfält. Däremot är metoden relativt ny inom svensk högre utbildning, och generellt har det praktiska utvecklingsarbetet bara börjat hos oss.

– Jag hoppas att avhandlingen bidrar till en praktiknära konversation kring implementering av VE i svensk lärarutbildning. Studien bidrar vidare till det internationella VE-forskningsfältet i stort, särskilt till en inriktning som håller på att ta form just nu med fokus på interkulturalitet och global medborgerlig bildning genom kritisk virtual exchange (CVE), säger Malin Reljanovic Glimäng.

Publicerad av Marc Malmqvist

Text: Kommunikationsavdelningen