Bossér, Ulrika (2017). Exploring the complexities of integrating socioscientific issues inscience teaching. Avhandling från Linnéuniversitetet. (80 sidor). Tillgänglig via internet
Ekborg, Margareta; Ideland, Malin; Malmberg, Claes; Ottander, Christina & Rosberg, Maria (2016). Samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet. 2a uppl., Gleerups. Kapitel 1-7 (ca 100 s).
Hansson, Lena. Leden, Lotta. & Jönsson, Anders. (2022). Ämnesdidaktiska val i naturvetenskap. Gleerups. (ca 75 sidor, i samråd med lärare)
Hartsmar, Nanny & Liljefors Persson, Bodil (red) (2013). Medborgerlig bildning. Studentlitteratur, (ca 50 sidor, i samråd med lärare).
Heller, Douglas P. & Snyder, Carl H (2015). Visualizing everyday chemistry. John Wiley & Sons Ltd (Kap 8, ca 40 sidor).
Hewitt Paul G (2013). Conceptual Physics Fundamentals. Pearson New International Edition (bok eller ebok). Kapitel 2, 8, 9 och 12 (90 s).
Ljung, Johanna (2004). Kroppens kemi – om balans, obalans och botemedel. Stockholm: Liber. (Kapitel 3) (30 s).
Sjøberg, Svein (2010) Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. 3:e uppl. Studentlitteratur. (400 s).
Wickman, Per-Olof & Persson, Hans (2015) Naturvetenskap och naturorienterande ämnen igrundskolan – en ämnesdidaktisk vägledning. Liber (kapitel 3) (90 s).
Fysikhäften (ca 100 s).
Artiklar, webbsidor samt generell kemibok 2B från gymnasiet (ca 350 s).
EduSinglePage
Denna kurs ges inom kurspaket:
Kursinnehåll
Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper om naturvetenskapernas karaktär och arbetssätt samt om undervisning i naturkunskap. Dessutom ska studenterna vidareutveckla ämneskunskaper inaturvetenskap, främst inom fysik och kemi, samt utveckla sin tvärvetenskapliga och ämnesdidaktiska medvetenhet.
I kursen introduceras naturvetenskapernas karaktär och arbetssätt samt forskningsfälteten naturvetenskapernas didaktik och vetenskaps- och teknikstudier. Vidare behandlas ”scientific literacy”, vetenskapsteori, samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll samt relationer mellan naturvetenskaplig kunskap och livsåskådning, tro och värderingar. Detta sker huvudsakligen med exempel hämtade från fysik och kemi. Implikationer för undervisning i naturkunskap behandlas utifrån naturvetenskapernas karaktär och samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll. Skillnader mellan naturvetenskap, andra vetenskaper och ovetenskap belyses. Vidare behandlas hur naturvetenskap formas och har formats tillsammans med det omgivande samhället samt hur naturvetenskap formar våra världsbilder.
Kursen behandlar fysikens materiemodell och hur den används för att förklara makroskopiska fenomen, såsom exempelvis ljud och värme. Fysikens förhållande till samhället exemplifieras genom kunskap om kosmos historia, tidmätningens betydelse samt framväxten av en materiemodell.
I kursen behandlas även kemisk jämvikt, svaga syror och baser samt buffertar. Förekomsten av naturliga buffertsystem, deras funktion och hur de påverkas av mänsklig aktivitet exemplifieras.
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: NL228C Naturkunskap och lärande: Fysik och kemi i vardagen (genomgången)
Kurslitteratur
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
