Earle, H.E.H. (2021) Comics: An introduction. London: Routledge.
Kukkonen Karin (2013). Comics and Graphic novels. Wiley Blackwell.
Saraceni, Mario. (2003). The Language of Comics. Routledge.
Upp till 300 sidor av text kan tillkomma.
Exempel på serier till recensions- och analysarbete:
Bogdanska, Daria (2016). Wage slaves. Ordfront förlag
Falch, Malin (2019) Norrsken, del 1, Egmont Storyhouse
Göransson, Fabian. (2018). Drömmen om Europa. Galago
Gustafsson, Dennis (2017) Viktor Kasparsson – Helvetets Fasor. Albumförlaget
Haifisch, Anna (2020) Von Spatz. Lystring
Jonsson, Mats (2021). När vi var samer. Ordfront förlag
Koskela, Pia (2022). Karelen! Syster förlag
Natt och Dag, Niklas. (2022). 1793 – serieromanen. Forum
Neidestam, Lina. (2017) Zelda – Allt är normalt. Kartago förlag
Olsson, Linn (2022) Nidur 1. Nosebleed studio
Rubin Dranger, Johanna. (2022) Ihågkom oss till liv. Albert Bonnier Förlag
Runberg, Sylvain & Homs, Josip (efter Stieg Larsson) (2022) Millennium 01: Män som hatar kvinnor. Cobolt Förlag
Serieteckning och visuellt berättande
Om kursen
Kursens syfte är att ge grundläggande teoretiska kunskaper och färdighetskunskaper i serieteckning och visuellt berättande. Genom att undersöka och tillämpa teorier och metoder för berättande, gestaltning och produktion, skapas grund för ett eget personligt uttryck. I kursen ingår en orientering i den samtida tecknade serien, dess målgrupper och forskningsområden och olika publiceringsformer, samt workshops i relevanta konstnärliga tekniker. Särskilt fokus läggs på serier utgivna av svenska förlag. Kursen avslutas med ett längre projekt av novellkaraktär.
Kursinnehåll
Kursen är uppdelad i tre delkurser:
1\. Seriebegrepp och narrativa funktioner (10 HP)
2\. Produktion, historia och kulturell kontext (10 HP)
3\. Fanzinet som gestaltande medium och kritisk reflektion (10 HP)
Seriebegrepp och narrativa funktioner
Delkurs 1 innehåller en rad korta introduktioner till serieteckningens och det visuella berättandets grunder, utifrån teknik, former för berättande och olika konstnärliga material och metoder. Parallellt med det får studenterna en introduktion till den aktuella serieforskningen och till den vetenskapliga terminologin. Kursen examineras med två gestaltande uppgifter och en skriftlig uppgift.
Produktion, historia och kulturell kontext
Delkurs 2 fokuserar på seriemediets historiska och kulturella kontext, i delkursen utvecklas också kompetens i det praktiska arbetet med en visuell berättelse. Parallellt med de praktiska uppgifterna ska studenterna skriva en serieanalys baserad i den aktuella serieforskningen.
Delkursen examineras med en gestaltande uppgift och en skriftlig uppgift.
Fanzinet som gestaltande medium och kritisk reflektion
I den avslutande delkurs 3 läggs huvudvikten på fanzinet som ett kreativt och självständigt medium för publicering av serienoveller. Genom workshops och föreläsningar utforskar studenterna fanzinets unika format, inklusive design, viknings- och bindningstekniker. Parallellt med detta utvecklas studenternas förmåga att skapa egna serienoveller, med stöd genom individuell handledning. Detta arbete tjänar som grund för examinationen, där studenternas förmåga att nyttja fanzinet för att sammanfläta berättande och fysisk presentation.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet + Engelska 6.
Urval
34% gymnasiebetyg - 34% högskoleprovet – 32% högskolepoäng
Kurslitteratur
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
