Välkommen till Sarah Bodelsons disputation

Sarah är doktorand vid Institutionen för globala politiska studier vid Fakulteten för kultur och samhälle.

Avhandlingens titel

Knowledge Production, Space-Making, and Solidarities in Removing the Abortion Ban in Ireland

Opponent

Professor Eithne Luibhéid, University of Arizona, USA

Betygskommitté

  • Professor Lena Martinsson, Göteborgs universitet
  • Docent Michael Strange, Malmö universitet
  • Docent Martina Angela Caretta, Lunds universitet
  • Docent Juan Velasquez, Göteborgs universitet (ersättare)

Ordförande

Professor Kristin Järvstad, Malmö universitet

Praktisk information

Disputationen hålls på engelska. Alla är välkomna och ingen anmälan krävs. Evenemanget kommer att livestreamas på denna webbsida. Skicka gärna in frågor till doktoranden via Joel Agbesinyale.

 

I maj 2018 upphävdes Irlands abortförbud genom en överväldigande majoritet i en folkomröstning. Under månaderna före folkomröstningen omvandlades rörelsen för aborträtt och reproduktiv rättvisa till den tillfälliga folkomröstningskampanjen Together for Yes (TfY), som bildades för att samordna aktivister och mobilisera väljare för att upphäva abortförbudet.

Genom semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer med aktivister som engagerat sig för att upphäva abortförbudet undersöker avhandlingen vilka konsekvenser denna omvandling, från rörelse till kampanj, hade avseende kunskapsproduktion, rumslighet och solidaritet inom rörelsen. Avhandlingen är teoretiskt placerad inom och bidrar till området global politik och kombinerar svart, postkolonial och dekolonial feministisk och queer teoretisk tanke, och mer specifikt, en reproduktiv rättvisa, transnationell feministisk och queer dekolonial translokal lins.

Upplägget gör det möjligt att utforska maktförhållandena inom feministisk politisk organisering, möjligheterna och fallgroparna med att sträva efter lagändringar för att uppnå strukturella förändringar, samt av- och återpolitiserandet av åtaganden för social rättvisa i den aktuella historiska konjunkturen av nyliberalism, statliga gränser och reproduktiv rasism.

Avhandlingen visar hur omvandlingen från gräsrotsrörelse till professionell kampanj innebar ett strategiskt tystande och utestängande av politiska aktörer som marginaliserats på flera sätt, och hur detta i sin tur gjorde det ännu viktigare att skapa utrymmen för politisk utbildning och tillhörighet utanför kampanjen. Avhandlingen behandlar dessutom kontroverserna och ambivalensen kring möjligheterna att fokusera på lagstiftning för att uppnå reproduktiv rättvisa, samt solidaritetens och de translokalt verksamma aktivisternas roll i rörelsebyggandet.

Sammanfattningsvis lyfter avhandlingen fram potentialen i ett reproduktivt rättviseperspektiv och en queer dekolonial translokal lins för att avnationalisera, repolitisera och polyfonisera förståelsen av politisk ”framgång” i kampen för reproduktiv rättvisa.