Fler gifter sig med utrikes födda än med andra generationens invandrare

– Den intressanta frågan är vad som kommer att ske i framtiden. Sådana här förändringar måste studeras över lång tid, säger Nahikari Irastorza, seniorforskare vid Malmö universitet.

Tillsammans med docent Sayaka Osanami Törngren har hon skrivit en artikel i Journal of Critical Mixed Race Studies där de undersöker om Sverige blivit vad de metaforiskt liknar vid en smältdegel.

Stor förändring sedan 1980-talet

Sedan 1980-talet har befolkningssammansättningen i Sverige ändrats kraftigt: 2016 var 16 procent av tio miljoner bosatta i landet födda utomlands. Fem procent av personer födda i Sverige hade två utrikesfödda föräldrar, medan sju procent hade en svenskfödd och en utlandsfödd förälder. Trots den snabba tillväxten av den icke-vita, utrikesfödda befolkningen och antalet blandade par har det enligt forskarna gjorts relativt lite forskning i ämnet i Sverige.

– Blandäktenskap har skildrats som det sista steget mot integration, men om man träffar en utlänning utomlands och de gifter sig – är det ett tecken på integration?

Sayaka Osanami Törngren

Syftet med studien är att se om Sverige blivit ett mer blandat land när det kommer till äktenskap, och vem som gifter sig med vem. 2014 var fler etniska svenskar – det vill säga personer med två föräldrar födda i Sverige - gifta med en utlandsfödd än med en andra generationens invandrare. I båda fallen övervägande med européer eller personer med rötter i ett europeiskt land.

Länder i Europa vanligast

Bland de fem ursprungsländerna i topp ligger de nordiska länderna, Tyskland, Storbritannien och länder i forna Jugoslavien. Undantaget utanför Europa är thailändska kvinnor. Efter Finland är Thailand det näst vanligast ursprungslandet bland svenska män som är gifta med en utländsk partner. Men utvidgar vi listan till tio länder finns också makar från Iran, Kina och Chile.

– Utifrån siffrorna är det frestande att dra slutsatsen att smältdegelmetaforen bara gäller personer med europeiskt ursprung i Sverige. Men vi måste överväga saker som andelen människor som är ensamstående och i äktenskaplig ålder inom varje grupp innan vi drar sådana slutsatser, säger Nahikari Irastorza.

Inte självklart tecken på integration

Blandäktenskap anses allmänt vara ett tecken på integration och assimilering. Men både Irastorza och Osanami Törngren är kritiska till detta förenklade synsätt.
– Blandäktenskap har skildrats som det sista steget mot integration, men om man träffar en utlänning utomlands och de gifter sig – är det ett tecken på integration? Vi behöver se till fler faktorer för att kunna säga det, säger Sayaka Osanami Törngren.

Skillnader i utbildningsnivå

Analysen visar att 2014 var åtta procent av svenska män och sex procent av svenska kvinnor gifta med en utlandsfödd. Fler svenska kvinnor än män gifter sig med andra generations invandrare: fem procent respektive tre procent. Underlaget visar också att ”utlandsgruppen” har högre utbildningsnivå. Varför vet inte forskarna. En teori är att makarna till exempel träffats vid studier, resor eller arbete i ett annat land.

Studien visar alltså att personer som gifter sig med andra generationens invandrare har lägre utbildningsnivå. Enligt forskarna kan en möjlig förklaring vara att de bor i liknande områden och har liknande arbeten, och att det är där de träffas.

– Det kan vara en klassfråga, snarare än en fråga om etnicitet. Men Sverige är ett land i demografisk förändring. Med tiden blir det fler och fler som inte är vita eller av svenskt ursprung som är svenskfödda, säger Sayaka Osanami Törngren.
– Mönstret visar på en viss acceptans av mångfald, men säger inte nödvändigtvis att det allmänt är mindre diskriminering eller rasism i samhället, säger Nahikari Irastorza.

Text: Magnus Jando