Fler språk i klassrummet kan ge fördjupad ämneskunskap

Cristina Nordman har i sin avhandling undersökt när flerspråkighet i klassrummet blir en resurs.
Ett klassrum där eleverna kan många olika språk kan ses som en skattkista. Men som lärare behöver man veta hur kistan öppnas och hur resurserna används på bästa sätt. Det menar Cristina Nordman, som i sin avhandling undersökt hur man kan använda flerspråkighet för att nå djupare ämneskunskaper.
– Vi behöver använda de resurser som finns – det är ett enormt slöseri att inte ta vara på elevernas språkbakgrunder, säger Cristina Nordman som själv har arbetat i över 25 år som lärare.
I ett aktionsforskningsprojekt tillsammans med lärare och studiehandledare i två klasser i årskurs sex och sju i geografi och svenska som andraspråk omsattes teorier kring pedagogiskt transspråkande, att medvetet planera ämnesundervisning med elevernas hela språkliga repertoar som utgångspunkt. I båda klasserna var den språkliga mångfalden stor och alla elever hade ett annat förstaspråk än svenska.
– Utgångspunkten är att flerspråkighet är en resurs, men jag ville pröva den i en kontext där eleverna inte är nyanlända, utan antingen är födda i Sverige eller har kommit hit väldigt tidigt. Tanken var att låta eleverna använda sina förstaspråk för att i första hand fördjupa ämneskunskaper.
Diskuterade på förstaspråket
Ett exempel är att elever som läste en roman på svenska uppmuntrades att diskutera den på sitt förstaspråk innan de i en större grupp pratade om boken på svenska.
– Eleverna fick röra sig mellan sina språkliga resurser. Vi kunde då se att eleverna hittade fler infallsvinklar och att de visade ett större engagemang. De ställde fler frågor.
Under arbetet intervjuade hon lärare och elever.
Eleverna fick röra sig mellan sina språkliga resurser. Vi kunde då se att eleverna hittade fler infallsvinklar och att de visade ett större engagemang. De ställde fler frågor.
Cristina Nordman
– Som lärare krävs det mod och att man vågar släppa på kontrollen. Man behöver också kunna förklara för eleverna varför de ska använda sina förstaspråk i sitt lärande. Många elever har fått höra att de alltid ska prata svenska i klassrummet, och det fanns ett motstånd till att använda förstaspråken hos en del av dem. Men med ett uppmuntrande förhållningssätt och medveten planering förändrades den språkliga normen i klassrummen och eleverna började även mer spontant använda sina förstaspråk för att skapa mening.
Se flerspråkighet som en tillgång
Cristina Nordman hoppas att avhandlingen ska lyfta värdet av att se flerspråkighet som en resurs.
– Debatten kring flerspråkighet blir ofta animerad och förenklad. Jag vill bidra med en nyanserad bild: det finns möjligheter för den aktuella elevgruppen, men också begränsningar. Lärarnas roll är viktig och de måste ges rätt förutsättningar för gemensam reflektion och planering. De måste ha teoretiska kunskaper för att kunna organisera undervisningen så att flerspråkighet blir en resurs. Då motiveras eleverna att utforska sina språkliga repertoarer och kan nå en bättre kunskapsutveckling.
Mer om avhandlingen
Titel: När blir flerspråkighet en resurs? En aktionsforskningsstudie om pedagogiskt transspråkande i ämnesundervisning. Avhandlingen lades fram vid Malmö universitet 2024. Arbetet är en del av den tvärvetenskapliga forskarskolan Lärande i mångkulturella samhällskontexter.