"Från formell till levd delaktighet: Den sociala meningen med barns delaktighet när föräldrar tvistar." Det är namnet på Angelica Wågby Gräfes doktorsavhandling där hon bland annat intervjuat unga mellan 15 och 21 år om deras upplevelse i samband med att deras föräldrar tvistat i domstol.

– Min slutsats är att man behöver lyssna mer på barnen: för att respektera deras integritet och den svåra situation de befinner sig i. Och att delaktighet inte får bli som en gåva från vuxenvärlden till vissa utvalda barn, det bör vara ovillkorat, säger Angelica Wågby Gräfe några dagar innan avhandlingen ska försvaras.

Angelica Wågby Gräfe skiljer på den formella delaktigheten, den som socialarbetaren enligt lagar och direktiv är ålagd att utgå ifrån, och den levda delaktigheten: det som barnen påverkar och påverkas av, inte bara när det gäller föräldrakonflikten utan också annan utsatthet.

Den formella delaktigheten blir fyrkantig

I sin avhandling har hon velat synliggöra hela spektrat av delaktighet, från den formella till den levda och undersökt meningen med barns delaktighet i olika sociala världar: som barnvärlden, socialarbetarvärlden och policyvärlden.  

– Eftersom policyvärlden är så upptagen med att det ska göras en ålders- och mognadsbedömning blir det ofta en konflikt i barnvärlden då de inte inkluderas i den formella delaktigheten fast de redan är delaktiga på så många vis. Det blir lite fyrkantigt. Poängen med min avhandling är väl just det: att peka på vikten av att erkänna den levda delaktigheten och hur den uppfattas av barnvärlden. Och att den formella delaktigheten hade gagnats av att intressera sig mer för det, säger Angelica Wågby Gräfe.

Poängen med min avhandling är väl just det: att peka på vikten av att erkänna den levda delaktigheten och hur den uppfattas av barnvärlden.

Angelica Wågby Gräfe

 

Förutom att ha intervjuat tio barn och unga mellan 15 och 21 år om deras upplevelser av att ha haft föräldrar som har tvistat i domstol, har Angelica Wågby Gräfe undersökt hur barns delaktighet förstås av familjerättssekreterare och hur det skrivs fram och formuleras i policydokument.

– En annan konklusion är att det sociala arbetet bör få ta mer plats i dessa frågor. Det är för stort fokus på juridiken idag. Fokus borde ligga på hur vi kan nå barnets bästa i sådana här utredningar. Idag handlar mycket om att bedöma barnen och hur dom är, istället för vad den formella delaktigheten faktiskt bidrar med och ger barnet.                           

Har det faktum att barnkonventionen numera är inskriven i svensk lag påverkat inställningen till barns delaktighet?

– Barnkonventionens formuleringar om delaktighet har sedan länge funnits i föräldrabalken. Så det har inte gjort så stor skillnad. Däremot har det medfört mer strålkastarljus på dessa frågor. Barnkonventionen förstås ibland väldigt bokstavligt, så risken finns att det tvärtom blir ännu mer fokus på mognadsbedömningen. Såvida inte hänsyn tas till det komplexa som faktiskt finns i barnkonventionen där alla artiklar relaterar till varandra, säger Angelica Wågby Gräfe.

 

Text: Magnus Erlandsson

 

Fördjupning