Forskare uppmärksammar serier på andra språk än engelska
För att en serie ska översättas till engelska, och därmed bli tillgänglig för en större publik, krävs ett affärsintresse, rätt översättare och tur. Martin Lund hoppas att vi kan börja prata mer om serier på andra språk än engelska.
Serier skrivna på engelska läses och studeras enormt mycket mer än de som skrivs på ett annat språk. En ny bok vill rikta strålkastaren på serier och serieforskning från olika kulturer och språk för att se vad världen går miste om.
Ett problem som förenade Martin Lund, lektor från Malmö universitet och Harriet E. H. Earle från Sheffield Hallam University var att serier som är på andra språk än engelska inte uppmärksammas nog. Framför allt behöver den problematiken belysas så serieforskare inte fortsätter ha skygglapparna på. Resultatet är den nya antologin “Identity and History in Non-Anglophone Comics” som redaktörerna hoppas kunna bredda synen på forskningsfältet.
– Det finns starka traditioner av serieforskning på flera håll i världen men om du exempelvis inte förstår franska finns inte mycket att ta del av från Frankrike. Vi vet inte så mycket vad som sker där forskningsmässigt. Det blir öar. Förhoppningsvis kan boken bli en början på ett samtal, säger Martin Lund.
Vilka serier som översätts till engelska från ett originalspråk avgörs av vem som ser en affärsmöjlighet, vilka möjligheter till översättning som finns och slumpen. Det gör att många serier aldrig kommer att läsas av fler än de som talar språket. Det blir enklare för människor utanför den engelskspråkiga världen att studera och skriva egna analyser på engelska. I boken har forskare från bland annat Sverige, Portugal, Colombia, Grekland, Mexiko, Polen och Belgien bidragit.
Det ligger på många av oss som inte bor i den engelskspråkiga världen att fokusera på det lokala.
Martin Lund
Seriers värde och status i samhället kan skilja sig väldigt mycket åt i olika delar av världen. Det har att göra med de lokala historierna, hur konstformen har utvecklats och i vilka kretsar de har blivit konsumerade. Till exempel har det alltid funnits serier för barn på snabbköp i Sverige, framför allt förr.
– Det vi kan se i boken är att det finns likheter över geografiska kontexter i hur serietecknare bedriver seriejournalistik om flyktingfrågor. Hur förändringar i städer tecknas över tid. Det finns också lokala skillnader, inget som är förvånande men bevis på att det finns både likheter och skillnader att betona och lära sig av.
– Något som förenar mycket av det vi kallar tecknade serier är att de ofta ger slående ögonblicksbilder. De tar en komplicerad värld och stöper om den i mer tillgängliga former. Det innebär i sin tur att de gör förenklingar, något som diskuteras i boken, säger Martin Lund.
Text: Marc Malmqvist
