Rysk forskare och regimkritiker blir hedersdoktor

Vladimir Gelman har gjort betydande bidrag och skrivit mycket om ämnen som demokratisering, federalism, politiska partier och institutioner i Ryssland och andra postsovjetiska stater. Han är en konsekvent kritiker av både auktoritära tendenser i samtida rysk politik, såväl som Rysslands krig mot Ukraina.

– Det är verkligen en svår tid, inte bara för Ryssland och Ukraina utan för många länder runt om i världen. Vi kan inte förvänta oss att denna militära konflikt kommer att lösas inom kort och troligen kommer denna fråga att vara på dagordningen under en lång tid, säger Vladimir Gelman och fortsätter:

– Många människor lever under detta hot och många har tvingats lämnat sina respektive länder, förmodligen för att aldrig återvända. Enligt min åsikt är detta en allvarlig förändring för hela världen och just nu ser jag inte en lösning som kan stoppa denna konflikt.

Vladimir Gelman ser kriget som en tragedi för Ryssland. Många människor lämnade landet, inte bara på grund av sin politiska hållning utan också på grund av risken att värvas till armén.

– De som lämnat sedan 2022 är ofta begåvade yrkesmän som avsevärt skulle kunna förbättra Rysslands humankapital, men som nu bidrar till humankapitalet på andra håll.

Nomineringen kommer från forskargruppen Russia, Ukraine and the Caucasus Regional Research (RUCARR). Vladimir Gelman var huvudtalare vid den inledande RUCARR-konferensen 2016 och har sedan 2023 varit medlem i dess rådgivande styrelse. Hans böcker, The Politics of Bad Governance in Contemporary Russia och Authoritarian Russia: Analyzing Post-Sovjet Regime Changes, anses vara standardverk för den som vill förstå de auktoritära strömningarna i Ryssland sedan Sovjetunionens kollaps.

I en kommentar till Sveriges och Finlands senaste beslut att gå med i Nato säger han:
– Det finns en bred uppfattning om ett potentiellt hot från Ryssland. Vi vet inte i vilken utsträckning dessa uppfattningar kommer att bli verklighet, men definitivt tror dessa länder att de kan bli måltavlor efter Ukraina. Deras försvarspotential kan inte mäta sig med rysk militär makt. Det är därför, efter attacken mot Ukraina, som det blev en majoritet för att gå med i Nato snarare än bara en minoritet före 2022.

Jämte flera andra projekt fokuserar Vladimir Gelman för närvarande på vad om hände i Ryssland omedelbart efter den sovjetiska kollapsen: vad som gick fel, varför Ryssland inte följde demokratiseringsvågen som inträffade i Östeuropa och några av de postsovjetiska länderna? Varför satte de stopp för demokratiseringen omedelbart efter den sovjetiska kollapsen för att sedan bli mer auktoritära.

– Det är ett tecken på erkännande att bli utnämnd till hedersdoktor och jag är mycket tacksam för att Malmö valde mig för den här rollen, tillägger Vladimir Gelman, som är verksam vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet.

Fakulteten för kultur och samhälle

Russia, Ukraine and the Caucasus Regional Research