Mindfulness har blivit ett stort och erkänt fält inom idrottsforskning som drivs av det idrottspsykologiska perspektivet. Det växer också exponentiellt, visar en ny kunskapsöversikt av Malmö universitet.

I dagsläget finns det runt 450 studier inom det idrottsvetenskapliga området med inriktning humaniora och samhälle. Joacim Andersson, docent i idrottsvetenskap med inriktning pedagogik på Institutionen för idrottsvetenskap, har nyss sammanställt en kunskapsöversikt om forskningsläget kring mindfulness i idrottsvärlden.

– Man kan säga att forskningen har två områden. Idrottspsykologi driver fältet och ligger nära den kliniska och medicinska minfulnessforskningen, Idrottsdelen släpar dock efter den medicinska forskningen med tio år.

– Det andra är en tydlig idrottspedagogisk del som är mycket mindre, ett 40-tal studier. Där finns det knappt några kunskapsöversikter. Där är man mer intresserad av subjektiva erfarenheter och hur det kan bidra till generell hälsa. Inom idrottspsykologi handlar det mer om effektstudier.

Gör det lättare för atleter

Mindfulness är ett väldigt hett ämne i idrottsvärlden. Inom idrottspsykologin beskrivs det som ett epokskifte. Det har gått från psykologiska modeller inriktade mot prestationer till mindfulnessmodeller som handlar mer om att acceptera känslor och att skapa medvetenhet om den egna fysiska och mentala stämningen. Det kan få atleter att lättare bortse från obekväma signaler.

– Mindfulness är intressant för idrottare. Närvaron i nuet har en förmåga att återkalla inövade tekniker när det verkligen gäller. Fokuseringen ligger på acceptans. Ödmjukhet verkar inte hämmande på prestationen. Generellt sätt så kan fältet uppvisa tydliga resultat, mindfulness-baserade interventioner har effekt på ökad sportslig förmåga, ökad mindfulness-förmåga samt ökad förmåga till självbekräftande tankar och ökad mental hälsa bland utövare.

Växer fort

I kunskapsöversikten har Joacim Andersson sett hur mindfulness blivit alltmer erkänt runt 2010-2015 och sedan stigit exponentiellt. Det följer samma trendbeteende som generell mindfulnessforskning med 5-10 nya studier varje månad inom fältet. Det finns dock luckor där mer forskning behövs.

– Enskilt visas de goda effekterna av mindfulnessinterventioner men det har visat sig svårt att sammanställa empiriska resultat från olika studier för att kunna skapa synteser och ser mer storskaliga effekter. Hur man kan göra större synteser av kvantitativa data och se effekter? Man borde också forska mer om att man har lagt mindre kraft på att förklara effekter av sexuella trakasserier, mobbning och de svåra aspekterna inom idrott.

Forskningen från skola och elevers mående skulle kunna användas bättre på idrottskulturer för att inte bara se hur man presterar bättre men hur man kan komma tillbaka från utbrändhet och liknande. Det har börjat dyka upp fler sådana studier sedan ett år tillbaka.

Forskningen visar också att effekterna av mindfulness avtar, längre studier behöver se de långsiktiga effekterna. Det har t.ex. visat sig svårt att genomföra meta-analyser där man samlar data från många olika studier.

– Generellt sett uppvisar mindfulness goda resultat. Däremot blev jag förvånad av att det finns översikter på långdistanslöpning och mindfulness där det inte uppvisas några signifikanta resultat av interventioner. Man kan tänka att långdistanssporter borde vara viktigt att hantera närvaron i nuet men resultat syns framför allt inom precisionssporter, säger Joacim Andersson.

Text: Kommunikationsavdelningen