MAX IV och ESS stor betydelse för forskning vid Biofilms

Den 26 oktober arrangerar Biofilms forskningscentrum för biologiska gränsytor (BRCB) sin årliga workshop och temat i år är: biologiska gränssnitt i sjukdom, icke-fungerande biobarriärer där främmande mikrober kan tränga in och orsaka sjukdom samt just hur forskningsinfrastrukturer som MAX IV och ESS kan användas för att ta ytterligare steg framåt i den här forskningen.

Andrea Scotti är fysiker och försöker förstå varför mjuka material uppför sig och reagerar som de gör.

– Mjuka material mäts och analyseras i en annan längdskala än fasta material. Och den här skalan är möjlig att mäta genom röntgen- och neutronspridning som är de tekniker som används vid anläggningarna MAX IV respektive ESS. Beroende på hur strålen sprider sig när den träffar materialet får man information om materialets egenskaper och struktur, säger Andrea Scotti.

Kunskap om mjuka material kan enligt Andrea Scotti vara användbar när man vill rekonstruera och skapa syntetisk vävnad eller nerver. Men också för att förstå biologiska vätskor som exempelvis blod som är en komplex vätska som innehåller flera mjuka partiklar. Förstår vi oss bättre på hur blod rör sig, ökar det möjligheten att skapa ett syntetiskt blod som går använda för att testa nya läkemedel.

– Vi befinner oss i en unik position här i Malmö och Skåne med två av världens modernaste anläggningar när det kommer till diffraktion (spridning). Genom ESS och MAX IV kan vi få fram resultat som kompletterar varandra på ett väldigt användbart sätt.

Vi befinner oss i en unik position här i Malmö och Skåne med två av världens modernaste anläggningar när det kommer till diffraktion.

Andrea Scotti, fysiker 

Emelie Nilsson undersöker strukturerna hos farmaceutiska bindemedel och biologisk vävnad som hud och slemhinna, för att se hur de påverkar materialens upplösning och genomsläpplighet.

– Vi har redan gjort ett par mätningar på MAX IV där vi har tittat på strukturen hos både hud och slemhinna. Vi har egen röntgenutrustning på labbet, men den stora skillnaden är att källan är så oerhört mycket starkare på MAX IV. Så något som tagit två dagar här på laboratoriet kan ta fem minuter där, säger hon och fortsätter:

– Dessutom kan vi belysa mindre delar av materialet och jobba med mindre provvolymer eftersom strålen går att fokusera på en liten yta.

Vad är då den stora skillnaden mellan MAX IV och ESS? Massor menar Emelie Nilsson. Förutom att tekniken är en helt annan, så är exempelvis biologiska material; bestående mest av kväve, kol, väte och syre, ibland svåra att analysera på MAX IV eftersom spridningskontrasten inte är tillräckligt hög i röntgen. Men det kommer ESS kunna hjälpa till med.

– Jag har sett fram emot ESS ända sedan jag pluggade på universitetet, då när det började planeras. Att kunna använda det i min forskning på hemmaplan innebär en enorm fördel, säger Emelie Nilsson vid Malmö universitet.

Text: Magnus Erlandsson

Information om workshopen "Advances of research in the area of biofilms..."