Navalnyjs död: ”Scenen är tom”
Tillfället för Alexei Navalnyjs död bör kopplas till det kommande presidentvalet. Det menar professorerna Bo Petersson och Derek Hutcheson i en kommentar till oppositionsledarens död.
Vad innebär Navalnyjs död för oppositionen? Finns det någon som kan eller vågar ta vid?
— Det finns ingen annan som kan axla hans mantel. Den repressiva lagstiftningen som föreskriver upp till 15 års fängelse för extremistbrott, som medlemskap i Navalnyjs numera förbjudna Antikorruptionsfond anses utgöra av myndigheterna, har också en avskräckande effekt. Dessutom brukar oppositionsgestalter i Putins Ryssland ha en tendens att dö i förtid vilket förstås också avskräcker. Scenen är tom, säger Bo Petersson.
— Oppositionspartierna i parlamentet hade samma syn på Navalnyj som regimen och kritiserade honom som en "västerländsk produkt”. De har hittills inte ens kommenterat hans död. Oppositionen utanför parlamentet och utomlands försvagas på kort sikt – men händelsen kan samtidigt innebära ett tillfälle för dem att lägga sina meningsskiljaktigheter åt sidan, säger Derek Hutcheson.
Hur kan man beskriva Navalnyjs politiska budskap?
— Antikorruption, civilkurage, integritet, mod men också i en nationalistisk inramning, framför allt under den tidiga delen av karriären, säger Bo Petersson.
Vilken roll har han spelat i rysk politik?
— Under några år var hans Rysslands främste oppositionsledare och var mannen som tycktes få Putin att darra - eller åtminstone att se både ålderstigen och räddhågsen ut. Han lanserade ett antal slagkraftiga one-liners som var skoningslöst riktade mot Putin och etablissemanget ("Vladimir Kalsongförgiftaren", den gamle mannen i bunkern, etc). Han hade en ungdomlig anhängarskara och hade ett entusiasmerande sätt som Putin inte var i närheten av, säger Bo Petersson.
— Även om Navalnyj var mycket populär i väst hade han aldrig några större politiska ämbeten i Ryssland. Han var mer fokuserad på att avslöja elitens personliga korruption, och systemets godtycke, än på ideologiskt styrda systemförändringar. Andra i den liberala oppositionen som var mer ideologiska eller inte delade hans tidiga nationalism var ovilliga att slå sig samman med honom. Men han däremot hade karisma, humor och tydlig kommunikationsförmåga, och han identifierade en fråga – korruption – som korsade klass-, etniska och ideologiska gränser, säger Derek Hutcheson.
Hur påverkar hans död Putins maktinnehav?
— Att regimen nu slutligen har fått honom att dö försvagar i alla fall inte Putins ställning, säger Bo Petersson.
— På kort sikt stärker det förmodligen Putins position. Navalnyj – från fängelset – var inte ett omedelbart hot mot Putin, men hans död tar bort en karismatisk person som kunde mobilisera den begränsade oppositionen utanför systemet på ett sätt som ingen annan kunde. På längre sikt kan det ändå finnas ett hot i uppfattningen att Navalnyjs död påskyndades av förhållandena i fängelset. Det gör honom till en martyr och en symbol för auktoritärt förtryck, säger Derek Hutcheson.
Varför var det viktigt för Navalnyj att återvända till Ryssland, med tanke på de uppenbara riskerna?
— Jag tror att han upplevde sitt kall och idealen som han kämpade för som väsentligt större än han själv, säger Bo Petersson.
— Genom att återvända till Ryssland visade han att han inte var rädd för detta öde. Som politisk fånge blev han mer kraftfull som oliktänkande än genom att leva i exil, vilket många andra medlemmar av den ryska oppositionen gör, säger Derek Hutcheson.
Vad händer nu?
— Det är presidentval i mars, och timingen av Navalnyjs död bör ses i samband med detta. Putin ville inte riskera att hamna i samma situation som styvmodern i Snövit som vid varje "Spegel, spegel på väggen där, säg mig vem som vackrast i landet är" ser sin kontrahent framträda framför henne. Navalnyj fick ju aldrig chansen att ställa upp i något presidentval men bedömdes av många vara presidentkompetent - och dessutom ung och energisk. Nu finns han inte längre och regimen kan andas ut, säger Bo Petersson.
— Om hans änka Julia Navalnaya tar upp samma sak kan hon bli en gestalt som liknar Svetlana Tikhanovskaya i Belarus, och som nu är i fokus för oppositionen mot Lukasjenkos regim utanför landet. Men historien antyder att den liberala oppositionen i Ryssland är oförmögen att enas kring en enda person, säger Derek Hutcheson.
Valet i Ryssland
Den 15- 17 mars hålls presidentval i Ryssland och högst sannolikt väljs då Vladimir Putin för en femte mandatperiod och sex nya år som president. Vad innebär detta för utvecklingen i Ryssland och regionen? Experter vid Malmö universitet kan svara.
Bo Petersson, professor i statsvetenskap, för frågor om samtida rysk och postsovjetisk politik, politisk myt, politiskt språk, legitimitet och legitimeringsstrategier i auktoritära system, politisk succession, nationalism, identitet och spridning av icke-demokratiska normer. Utkom 2021 med boken "The Putin Predicament: Problems of Legitimacy and Succession in Russia".
Derek Hutcheson, professor i statsvetenskap, för frågor om rysk politik, nationell och regional, Putin, rysk demokrati och val. Utkom 2018 med boken "Parliamentary Elections in Russia: A Quarter-Century of Multi-Party Politics".