På uppdrag av Trafikverket har forskare vid Malmö universitet tagit fram en rapport om hur hörsel- och synnedsatta upplever kollektivtrafikens informationssystem, främst vid avvikelser i trafiken. De har även utvecklat en prototyp som känner av vilken perrong eller hållplats resenären befinner sig på.

– Problemet är att kollektivtrafiken i Sverige idag är väldigt fragmentiserad. Det är många som äger informationen. Därför blir det otydligt var och hur informationen ska distribueras i samband med en förändring. Viss information ägs av Trafikverket och viss av aktören, exempelvis Skånetrafiken. Här finns en risk att informationen faller mellan stolarna, förklarar Johan Holmberg.

Rapporten kan delas in i följande delar:

  • En intervjustudie (med Trafikverket och Skånetrafiken) med syfte att undersöka hur kollektivtrafikens aktörer arbetar med tillgänglighetsanpassad trafikinformation.
  • En intervjustudie (med hörsel- synnedsatta) med syfte att förstå de problem de upplever i kollektivtrafikens informationssystem.
  • En prototyp av en uppdaterad version av Trafikverkets app Mina tåg.
  • En konceptuell prototyp av en app för synnedsatta.

I den förstnämnda studien intervjuades en informationsspecialist från Skånetrafiken, samt tre personer på Trafikverket som jobbar med tillgänglighetsanpassad information och informationssystem för tågtrafiken.

–  Varken Trafikverket eller Skånetrafiken har någon egentlig strategi för hur informationen ska paketeras till dessa resenärer. Men däremot hur informationen framförs till dem. Man har till exempel pratorer, fysiska små dosor som sitter ute på stationen. Men dessa berättar ingenting om störningar eller förseningar.

Varken Trafikverket eller Skånetrafiken har någon egentlig strategi för hur informationen ska paketeras till dessa resenärer.

Johan Homberg, forskare vid Malmö universitet 

 

Enligt Johan Homberg är Skånetrafikens policy att den generella informationen som går ut bör vara så pass enkel att den förstås av i stort sett alla, även barn och de med NPF-diagnoser. Det här medför att informationen förenklas så att vissa detaljer, som kan vara av intresse för vissa grupper, skalas bort.

– Det blir ett dubbeleggat svärd. De allra flesta klarar sig med på den informationen, men vissa resenärer, exempelvis hörsel- och synnedsatta, kommer att sakna vissa detaljer som behövs just för dem.

Trafikverket vill reducera antalet utrop

I den andra studien intervjuades tolv personer: tre med en hörselnedsättning och nio synskadade.

–  Det framkom att störst svårigheter har de synnedsatta, eftersom förändringar ofta kommuniceras i textform. Om exempelvis vägen till perrongen är tillfälligt ändrad, så missar de det. De vill gärna ha informationen i högtalarna. Det är deras livlina. Men Trafikverket vill å sin sida reducera antalet utrop eftersom merparten av resenärerna tycker att ljuden är störande.

För att möta dessa önskemål, har Johan Holmberg tagit fram en ny prototyp av appen Mina tåg där informationen mer liknar utropen som görs på stationen, snarare än hur det ser ut i textform. Denna version är också mer kontextkänslig och känner av var resenären befinner sig någonstans.

Johan Holmberg har även byggt en prototyp av mer konceptuell karaktär för att visa hur det skulle kunna fungera. En individualiserad app som aktiveras genom att man slår till en liten medaljong resenären har runt halsen.

– Den har kontakt med telefonen genom Bluetooth. Så frågar man appen: ”Jag vill åka till Lund nu.”, så kommer den att ta hänsyn till din normala rörelseförmåga och säga: ”Då är det 10 minuters promenad för dig till perrong 7. Tåget är försenat med 3 minuter. Avgång kl 14.35.”

 

Om forskningsprojektet Anpassat resestöd för resenärer med särskilda behov

Om rapporten

Rapporten har valt att främst fokusera arbetet på tågtrafik inom Skåne län, då forskare och intervju- och testpersoner är välbekanta med trafikens upplägg i regionen. Detta medför att såväl befintliga Mina tåg som den framtagna prototypen, kan jämföras med hur Skånetrafikens applikation presenterar för användaren.

Forskarna i projektet är Johan Holmberg, Jan Persson och Åse Jevinger, samtliga vid Fakulteten för teknik och samhälle vid Malmö universitet.