Simulering visar hur strokeambulanser kan rädda liv
Logistiska hinder sätter ofta käppar i hjulet för en snabb och effektiv behandling av stroke. Ett sätt att förkorta tiden fram till diagnos och behandling, är att använda mobila strokeenheter (MSU – Mobil Stroke Units).
Stroke är den näst vanligaste dödsorsaken i världen. En forskare vid Malmö universitet har utvecklat modeller som visar på fördelarna med särskilda strokeambulanser och hur de bör användas för att öka patientens chans att överleva.
I doktorsavhandlingen ”Optimerings- och simuleringsmodellering för förbättrad analys och planering av prehospital strokevård” undersöker Saeid Amouzad Mahdiraji hur speciella strokeambulanser kan användas vid strokeincidenter.
– Får man bara behandling inom en timme från det att ett strokesymptom uppträder, har patienten avsevärt större chans att klara och återhämta sig väl, säger Saeid Amouzad Mahdiraji vid Malmö universitet.
Men logistiska hinder sätter ofta käppar i hjulet för en snabb och effektiv behandling. Ett sätt att förkorta tiden fram till diagnos och behandling, är att använda mobila strokeenheter (MSU – Mobil Stroke Units).
– En MSU är utrustad med en portabel CT-skanner och kan därför diagnosticera vilken stroke det rör sig om och sedan behandla den vanligaste typen av stroke (se faktaruta). Så här kan man tjäna mycket tid och patienten kan även dirigeras till ett sjukhus med rätt kompetens, förklarar Saeid Amouzad Mahdiraji.
Vi har framför allt tittat på vilka tidsmässiga vinster som MSU-ambulanserna ger. Inte vilka exakta hälsoeffekter det innebär.
Forskaren Saeid Amouzad Mahdira
De senaste decennierna har man börjat använda sådana specialambulanser i USA men också i städer som Oslo och Berlin berättar Saeid Amouzad Mahdiraji. Men då strokeambulanser är en dyr investering behöver beslutfattarna ett pålitligt underlag.
– Vi har framför allt tittat på vilka tidsmässiga vinster som MSU-ambulanserna ger. Inte vilka exakta hälsoeffekter det innebär. Däremot de kostnadsmässiga fördelarna och även hur många enheter som kan vara lämpligt i en specifik sjukvårdsregion.
Och det är här Saeid Amouzad Mahdirajis simuleringsmodell kommer in i bilden.
– I vår modell Discret Event Simulation (DES) har vi jämfört traditionella ambulanser med strokeambulanser, men även tittat på hur utfallet blir när man samkoordinera dessa fordon. En av mina slutsatser är att det oftast är effektivast att kombinera dessa två transporter för en och samma patient.
I modellen har han utgått från Södra sjukvårdsregionen, som inbegriper Skåne, Blekinge, Kronobergs län och södra Halland. Men modellen är flexibel och generisk.
– I stället för att använda data om verkliga individer, har vi utgått från en syntetisk population som har genererats på artificiell väg. När man skapar syntetiska data skyddas känsliga personuppgifter, förklarar han.
I optimeringsmodellen har han undersökt var strokeambulanserna bör ha sin standby-plats. Är det i storstadsregioner där flest människor bor eller ute på landet där människor har långt till närmaste sjukhus?
– Även här är min slutsats att man bör ta hänsyn till båda perspektiven, så att både staden och landsbygden kan dra nytta av MSU-ambulanserna.
Saeid Amouzad Mahdirajs förhoppning är att hans slutsatser nu ska prövas och värderas av medicinsk expertis för att se hur de kan genomföras ute i landet.
