Staden hägnas in allt mer

– Att leta sig fram till gränder och bakgator är en del av att upptäcka sin stad. Det blir förstås svårare ju mer som stängslas in, säger Karin Grundström, professor i arkitektur vid Institutionen för urbana studier, Malmö universitet.

Ökning av stängda ytor

Så kallade gated communities associeras främst med rika områden där de boende velat skärma av sig rumsligt och socialt från omgivningen. Men det senaste decenniet har det skett en ökning av stängda ytor även i andra delar av staden. Karin Grundström och den franska professorn Christine Lelévrier har studerat utvecklingen i några områden i Malmö respektive Paris.

Undersökningen har gjorts genom intervjuer, observationer och rumsliga inventering - i Malmö i ett område som sträcker sig mellan Rosengård och Västra hamnen. Forskarna menar att utvecklingen hänger samman med förändringar i bostadspolitik och stadsplaneringsideal. Boende som intervjuats i Malmö säger bland annat att staketen visar att ett hus eller ett kvarter är privatägt. Vissa tycker det är normalt med staket medan andra ser det som tecken på en negativ samhällsutveckling.
– Staket och grindar kan utstråla att något är mer värt och signalera högre status, säger Karin Grundström.

Mer ”medelklassigt”

Den stora skillnaden är att utvecklingen i Frankrike varit del av en officiell policy att skärma av och sätta staket i utsatta områden för att dessa ska se mer ”medelklassiga ut”.

– Tanken är att det ska höja statusen. Man kallar föreningarna för Residens och stänger också av mer i Frankrike än vad som görs här, säger Karin Grundström.

”Jag har kunnat gå här tidigare”, är en vanlig kommentar.

Karin Grundström

I Sverige är det upp till bostadsrättföreningen om den vill stänga av tillträdet till föreningens mark. Det kan vara mer eller mindre. Ibland kan det handla om ett låst staket runt hela byggnaden, andra gånger hägnar man in innergården eller en lekplats, förklarar Karin Grundström som intervjuat människor som rör sig i de aktuella områdena.

– ”Jag har kunnat gå här tidigare”, är en vanlig kommentar. Det finns ofta ett gemensamt stort grönområde i miljonprogramsområden. Men nu privatiseras delar av staden på ett ganska aggressivt sätt. Det blir normaliserat, säger Karin Grundström.

Studien reser frågor om vad allmänheten har tillträde till och inte. Vad som är vårt gemensamma rum. Tillgängligheten minskar och privatiseringen av det allmänna ökar, enligt Karin Grundström.

– Det hänger också samman med en förändrad syn på välfärdsstaten där bostadsfrågan alltid varit en viktig del. Nu har den blivit mer privatiserad och i stället för tanken om det gemensamma ser vi de här tendenserna till mikro-segregation inom områden, säger Karin Grundström.

Text: Magnus Jando