Dessen Jankell, Lotta & Örbring, David (red.) (2020). Geografididaktik för lärare 4–9. Gleerups. 1:a utgåvan (245 s).
FN:s globala mål för hållbar utveckling (Tillgängliga på internet).
FN:s konvention om barnets rättigheter/barnkonventionen (Tillgänglig på internet).
Fridfeldt, Anders (2022). Lärare gör fältstudier i geografi. Natur och Kultur Läromedel. 1:a utgåvan (148 s).
Hess, Darrel (2013). McKnight’s Physical Geography – A Landscape Appreciation: Pearson. 11:e utgåvan (321 s).
Knox, Paul & Marston, Sallie (2014, alt. 2015). Human Geography: Places and Regions in Global Context. Pearson. 6:e eller 7:e utgåvan (210 s).
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet – Lgr22. (2022). Skolverket (Tillgänglig på internet).
Rönnlund, Maria & Tollefsen, Aina (2016). Rum – Samhällsvetenskapliga perspektiv. Liber. 1:a utgåvan (206 s).
United Nations Development Programme (UNDP). Senaste versionen av Human Development Report. (Tillgänglig på internet).
Örbring, David (2021). Making a curriculum – A study of knowledge in Swedish school geography. Lunds universitet (117 s) (Tillgänglig på internet).
Vetenskapliga artiklar och material tillkommer (ca 300 s) (Tillhandahålls vid kursstart).
EduSinglePage
Denna kurs ges inom kurspaket:
Kursinnehåll
Kursen syftar till att studenten ska integrera natur- och kulturgeografi för att utveckla kunskaper i geografi (natur- och kulturgeografi) utifrån ett resursperspektiv med fokus på befolkning och hållbar utveckling. Vidare syftar kursen till att studenten ska utveckla ämnesdidaktiska kunskaper, färdigheter och förmågor för skolundervisning.
Atmosfärens, biosfärens, hydrosfärens och litosfärens uppbyggnader och processer studeras. Atmosfärsprocesser används för att beskriva och förklara väder, klimat och klimatförändringar. Vidare behandlas hur väder, klimat och klimatförändringar påverkar mänskliga verksamheter.
Utvecklingsbegreppet och olika sätt att mäta utveckling problematiseras. Till detta kopplas befolkningsgeografiska teorier, begrepp och processer. De tre dimensionerna av hållbar utveckling – den sociala, ekonomiska och ekologiska – studeras och problematiseras på olika geografiska nivåer.
Människans utnyttjande av naturresurser och vilka konsekvenser detta får för miljön studeras och problematiseras. Bland annat behandlas människans påverkan på klimatet genom användning av fossila bränslen och utsläpp av växthusgaser. Vattnets kretslopp behandlas utifrån geologiska, hydrologiska, biologiska och atmosfäriska förhållanden.
Tillgång till rent vatten problematiseras utifrån FN:s globala mål för hållbar utveckling med fokus på människors hälsa, fortlevnad och utveckling av verksamheter. Sambanden mellan stora avrinningsområdens hydrologiska förhållanden och befolkningsstruktur, bosättningsmönster och försörjning studeras. Mänsklig verksamhet studeras utifrån hur avrinningsområden befolkas och exploateras och vilka konsekvenser detta får ur ett miljö- och hälsoperspektiv.
Användning av fjärranalys- och kartmaterial för grundläggande analys och presentation av spatiala och temporala geografiska förhållanden och processer studeras. Avsikten är att få en översikt av hur flygbilder, satellitdata, kartor och geografiska informationssystem (GIS) kan användas för sådana analyser och presentationer.
De didaktiska frågorna om vem man undervisar för, vad man undervisar, hur man undervisar och varför man undervisar om ett visst innehåll studeras på en grundläggande nivå, med utgångspunkt i läroplanen och med fokus på ovanstående innehåll.
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2, Engelska 6
Kurslitteratur
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
