Bjørgo T, (2015) Preventing crime: a holistic approach. Houndmills, Basingstoke, Hampshire: Palgrave Macmillan. 319 sidor.
Bullock K, Tilley N, (red.) (2012) Crime reduction and problem-oriented policing. London: Routledge. 336 sidor.
Bullock K, Erol R, Tilley N, (2012) Problem-oriented policing and partnerships. New York: Routledge. 232 sidor.
Forkby T, Alstam K, Gunnarson C, Wahlgren P, Rostami A, Sarnecki J, (red.) (2023) Problemlösningarnas eviga nu. Lund: Studentlitteratur. 338 sidor.
Grant H, (2015) Social Crime Prevention in the Developing World. Exploring the Role of Police in Crime Prevention. Cham: Springer International Publishing. 51 sidor.
Sahlin I, (2000) Brottsprevention som begrepp och samhällsfenomen. Lund: Arkiv. 178 sidor.
Thodelius C, Ceccato V, (2022) Situationsbaserad Brottsprevention. Stockholm: Liber. 136 sidor.
Vellani K H, Nahoun J D, (2001) Applied crime analysis. Boston: Butterworth-Heinemann. 202 sidor.
Wortley R, Townsley M, (Eds.) (2016) Environmental criminology and crime analysis. Taylor & Francis. 360 sidor.
Vetenskapliga artiklar, rapporter och annat arbetsmaterial tillkommer (ca 300 s).
Brottsförebyggande analys och arbete inom polisiärt arbete
Om kursen
Ett effektivt brottsförebyggande arbete bygger på en väl genomförd problemanalys och uppföljning av genomförda insatser. Denna kurs behandlar det komplexa sambandet mellan brottspreventiv teori, analys och praktisk tillämpning inom huvudområdet polisärt arbete. Syftet är att utveckla deltagarnas kritiska förhållningssätt till kopplingen mellan brottsförebyggande teorier, insatser och olika typer av datakällor. Under kursen kommer deltagarna att få öva på att analysera brottsproblem med särskilt fokus på ett kritiskt förhållningssätt till brottsförebyggande teori, datakällor, kodning, analys, insats och uppföljning/utvärdering. Kursen tränar deltagarna i att med utgångspunkt i tidigare forskning och teori formulera relevanta hypoteser och frågeställningar kopplat till brottspreventivt arbete, samt identifiera analytiska styrkor och svagheter. Fokus riktas även mot att ge deltagarna verktyg för att identifiera riskfaktorer kopplat till olika brottsproblem och utifrån olika nivåer (individ, grupp, samhällsnivå). Vidare berör kursen olika aktörers ansvar och roll i det brottsförebyggande arbetet, samt frågan vad denna arbetsfördelning har för konsekvenser för brottsförebyggande analys och arbete.
Kursinnehåll
Ett effektivt brottsförebyggande arbete bygger på en väl genomförd problemanalys och uppföljning av genomförda insatser. Denna kurs behandlar det komplexa sambandet mellan brottspreventiv teori, analys och praktisk tillämpning inom huvudområdet polisärt arbete. Syftet är att utveckla deltagarnas kritiska förhållningssätt till kopplingen mellan brottsförebyggande teorier, insatser och olika typer av datakällor. Under kursen kommer deltagarna att få öva på att analysera brottsproblem med särskilt fokus på ett kritiskt förhållningssätt till brottsförebyggande teori, datakällor, kodning, analys, insats och uppföljning/utvärdering. Kursen tränar deltagarna i att med utgångspunkt i tidigare forskning och teori formulera relevanta hypoteser och frågeställningar kopplat till brottspreventivt arbete, samt identifiera analytiska styrkor och svagheter. Fokus riktas även mot att ge deltagarna verktyg för att identifiera riskfaktorer kopplat till olika brottsproblem och utifrån olika nivåer (individ, grupp, samhällsnivå). Vidare berör kursen olika aktörers ansvar och roller i det brottsförebyggande arbetet, samt frågan vad denna arbetsfördelning har för konsekvenser för brottsförebyggande analys och arbete.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Avlagd kandidatexamen inom polisiärt arbete, kriminologi, socialt arbete, socialantropologi, sociologi, statsvetenskap eller juridik, med ett självständigt examensarbete om 15hp.
Urval
30% av platserna fördelas till behöriga sökande med avklarade högskolepoäng inom huvudområdet polisiärt arbete eller motsvarande.
70% av platserna fördelas till behöriga sökande med högskolepoäng (oavsett huvudområde).
Urvalet inom dessa görs efter akademiska poäng upp till 285 högskolepoäng.
Kurslitteratur
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
