Bjørgo T, Damen M, (red.) (2020) The making of a police officer: comparative perspectives on police education and recruitment. Milton Park, Abingdon, Oxon: Routledge. 248 sidor.
Deflem M, (2002) Policing world society: historical foundations of international police cooperation. Oxford University Press. 318 sidor
Maillard J D, (2022) Comparative Policing. Milton: Taylor & Francis Group. 191 sidor
Mawby R I, (Ed.) (2013) Policing across the World: Issues for the Twenty-first Century. Routledge. 260 sidor
McDaniel J L, Stonard K E. Cox D J, (Eds.) (2019) The development of transnational policing: past, present and future. Routledge. 364 sidor
Lord V B, (1998) Swedish police selection and training: issues from a comparative perspective. Policing: An International Journal of Police Strategies & Management, 21(2), 280-292.
Peterson A, (2010) From Great Britain to Sweden—The import of reassurance policing. Local police offices in Metropolitan Stockholm. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, 11(1), 25-45.
Tatnell A A T, (2022) A Degree is Not Necessarily the Answer: A Comparative Analysis of Initial Police Learning in Scotland, Sweden, and Finland (Doctoral dissertation, University of the West of Scotland). 290 sidor
Yakhlef S, (2020) Cross-Border police collaboration: building communities of practice in the Baltic Sea area. Routledge. 166 sidor
Vetenskapliga artiklar, rapporter och annat arbetsmaterial tillkommer (ca 300 s).
Polisiärt arbete ur ett internationellt komparativt perspektiv
Om kursen
Kursen behandlar tre teman inom områden internationellt polisarbete ur ett svenskt perspektiv. Ett tema är jämförande och behandlar svensk polis i relation till andra länder. Inom ramen för huvudområdet polisiärt arbete berörs frågor som likheter och skillnader i ledning, styrning och utbildning mellan svensk polis och polisväsendet i andra länder. Ett annat kursmoment handlar om internationaliseringen av kunskap inom huvudområdet polisiärt arbete. Deltagarna kommer att få öva på att kritiskt förhålla sig till vad som sker i överföringen av olika polisiära modeller mellan olika länder och kontexter. Många länder inför liknande polisiära strategier/arbetsmodeller men det saknas många gånger en kritisk diskussion och reflektion kring om en modell anpassad för förhållanden i andra (ofta USA eller Storbritannien) länder fungerar eller borde fungera i Sverige. Det tredje området handlar om hur svensk polis påverkas av internationella tendenser så som globalisering, migration och gränsöverskridande brottslighet (t.ex. narkotika, penningtvätt och människohandel). Kursmomentet behandlar de utmaningarna som internationella utvecklingsdrag medför för den svenska polisen, samt hur internationella tendenser påverkar den svenska polisens organisering och prioriteringar.
Kursinnehåll
Kursen behandlar tre teman inom områden internationellt polisarbete ur ett svenskt perspektiv. Ett tema är jämförande och behandlar svensk polis i relation till andra länder. Inom ramen för huvudområdet polisiärt arbete berörs frågor som jämställdhet, hållbarhet, likheter och skillnader i ledning, styrning och utbildning mellan svensk polis och polisväsendet i andra länder. Ett annat kursmoment handlar om internationaliseringen av kunskap inom huvudområdet polisiärt arbete. Deltagarna kommer att få öva på att kritiskt förhålla sig till vad som sker i överföringen av olika polisiära modeller mellan olika länder och kontexter. Många länder inför liknande polisiära strategier/arbetsmodeller men det saknas många gånger en kritisk diskussion och reflektion kring om en modell anpassad för förhållanden i andra (ofta USA eller Storbritannien) länder fungerar eller borde fungera i Sverige. Det tredje området handlar om hur svensk polis påverkas av internationella tendenser så som globalisering, migration och gränsöverskridande brottslighet (t.ex. narkotika, penningtvätt och människohandel). Kursmomentet behandlar de utmaningarna som internationella utvecklingsdrag medför för den svenska polisen, samt hur internationella tendenser påverkar den svenska polisens organisering och prioriteringar.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Avlagd kandidatexamen inom polisiärt arbete, kriminologi, socialt arbete, socialantropologi, sociologi, statsvetenskap eller juridik, med ett självständigt examensarbete om 15hp.
Urval
30% av platserna fördelas till behöriga sökande med avklarade högskolepoäng inom huvudområdet polisiärt arbete.
70% av platserna fördelas till behöriga sökande med högskolepoäng (oavsett huvudområde).
Urvalet inom dessa görs efter akademiska poäng upp till 285 högskolepoäng
Kurslitteratur
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
