Bjurulf, Veronica. (2011). Teknikdidaktik. Riga: Norstedts (224 s)
Johansson, Myrtel & Sandström, Maria (2015) Undervisa i Teknik. Malmö: Gleerups (160 s.)
Johansson, Myrtel & Sandström Maria (2015). Undervisa i teknik. Malmö: Gleerups (160 s)
Nygård, Karin (2015). Input Koden till digital kompetens. Stockholm: Natur & Kultur (99s)
Skolinspektionen (2014). Teknik – gör det osynliga synligt. Tillgänglig på internet: [http://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgranskningar/2014/teknik/kvalgr-teknik-slutrapport.pdf](
Skolverket (2011a). Kunskapsbedömning i skolan. Tillgänglig på internet: [http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?\_xurl\_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2660.pdf%3Fk%3D2660](
Skolverket (2011b). Lgr-11. Läroplan och Kursplan i teknik.
Skolverket (2015): Stödmaterial för undervisning i teknik.( tillämpliga delar ca 20 s) [http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/grundskoleutbildning/teknik/introduktion/fordjupande-texter-kring-det-centrala-innehallet-1.219308](
Sundin, Bo (2006). Den kupade handen. Stockholm Carlsson bokförlag (325 s)
Aktuella läromedel för grundskolan efter eget val
Teknik för lärare, åk 1-6, I
Om kursen
Kursen har en tydligt didaktisk karaktär och utgår från kursplanen i Teknik (Lgr22). Frågor som rör teknikens identitet, såväl allmänt som i egenskap av skolämne, berörs. Vardagsteknik i hemmet behandlas liksom teknikens historia samt samhällets tekniska lösningar och system. Framväxten av ett högteknologiskt samhälle studeras och tekniska begrepp bearbetas utifrån byggnadskonst, vattenförsörjning, livsmedelsproduktion och enkel ellära. Praktiskt arbete innefattande problemidentifiering, lösning, konstruktion och värdering utgör en viktig del av kursen där teoretiska och praktiska aspekter tydligt vävs samman.
Kursen ges i form av fyra heldagsträffar och två halvdagsträffar. Alla träffar utom en heldagsträff sker i form av distansträffar via dator. En heldagsträff sker på campus vid Malmö universitet. Kursens fyra utbildningsdagar är i form av heldagar och är utspridda över en termin. De två halvdagsträffarna ligger mellan utbildningsdagar, studenterna har vid dessa tillfällen möjlighet få formativ feedback av kursens lärare gällande läraktiviteter. I samband med halvdagsträffarna har också studenterna litteraturseminarium.
Du som har en lärarexamen och avser att använda kursen för utökad behörighet i din lärarlegitimation läs här:
Kursen vänder sig till lärare i en eller flera av årskurserna 1-6. Observera att behörighet att undervisa i ett ämne efter en kompletterande utbildning, utöver utbildningens omfattning, även beror på vilka årskurser en lärares examen är avsedd för. Läs mer nedan under respektive rubrik där det också hänvisas till information om bestämmelser för lärarlegitimation för respektive årskurser i grundskolan.
Lärare i årskurs 1-3
För den lärare som i enlighet med SFS 2011:326 (2 kap. 3§) är behörig att undervisa i grundskolans årskurser 1-3 och har genomfört kursen med godkänt resultat kan kursen ingå i en ansökan till Skolverket om utökad ämnesbehörighet i åk 1-3.
Observera att kursen inte ingår i en examen avsedd för grundskolans årskurser 1-3 och att en sådan examen som anges i 2 kap. 3 § i behörighetsförordningen därför är en förutsättning för att kursen ska kunna ingå i beslut om utökad ämnesbehörighet för undervisning i dessa årskurser!
Lärare i årskurs 4-6
För den lärare som i enlighet med SFS 2011:326 (2 kap. 6§) är behörig att undervisa i grundskolans årskurser 4-6 och genomfört kursen med godkänt resultat kan kursen ingå i en ansökan till Skolverket om utökad ämnesbehörighet i åk 4-6. Observera dock att utökad ämnesbehörighet för åk 4-6 är starkt reglerat i behörighetsförordningen (2 kap. §§ 7, 7a och 7b) varför det kan behövas kompletterande utbildning i ytterligare ämnen.
Beslut om utökad behörighet fattas av Skolverket. Läs gärna mer om poängomfattning för utökad behörighet på [www.skolverket.se](
Kursinnehåll
Kursen syftar till att studenterna, såväl praktiskt som teoretiskt, ska utveckla kunskaper i ämnesteori och didaktik för att kunna ansvara för undervisning i teknikämnet.
Kursen har en tydligt didaktisk karaktär och utgår från kursplanen i Teknik (Lgr11). Frågor som rör teknikens identitet, såväl allmänt som i egenskap av skolämne, berörs. Vardagsteknik i hemmet behandlas liksom teknikens historia och samhällets tekniska system. Framväxten av ett högteknologiskt samhälle illusteras med exempel hämtade från exempelvis byggnadskonst, vattenförsörjning, livsmedelsproduktion och enkel ellära. Praktiskt arbete innefattande problemidentifiering, lösning, konstruktion och värdering utgör en viktig del av kursen där teoretiska och praktiska aspekter tydligt vävs samman.
Teknikens växelverkan med individ, samhälle och miljö samt de behov, drivkrafter och villkor som kännetecknar teknikens framväxt utgör elementa.
Inom detta område behandlas tekniska lösningar i samhället som styrs av programmering
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet. Kursen kräver även förkunskaper motsvarande 60 hp i en yrkesutbildning avsedd för undervisning, alternativt dokumentation som styrker ett års erfarenhet av arbete som undervisande lärare utan behörighetsgivande examen i någon av grundskolans årskurser 1-6, lägst halvtid under den senaste tvåårsperioden.
Urval
34% gymnasiebetyg - 34% högskoleprovet – 32% högskolepoäng
Kurslitteratur
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
