Bjurulf, Veronica. (2011). Teknikdidaktik. Riga: Norstedts (224 s)
Johansson, Myrtel & Sandström, Maria (2015) Undervisa i Teknik. Malmö: Gleerups (160 s.)
Johansson, Myrtel & Sandström Maria (2015). Undervisa i teknik. Malmö: Gleerups (160 s)
Nygård, Karin (2015). Input Koden till digital kompetens. Stockholm: Natur & Kultur (99s)
Skolinspektionen (2014). Teknik – gör det osynliga synligt. Tillgänglig på internet: [http://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgranskningar/2014/teknik/kvalgr-teknik-slutrapport.pdf](
Skolverket (2011a). Kunskapsbedömning i skolan. Tillgänglig på internet: [http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?\_xurl\_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2660.pdf%3Fk%3D2660](
Skolverket (2011b). Lgr-11. Läroplan och Kursplan i teknik.
Skolverket (2015): Stödmaterial för undervisning i teknik.( tillämpliga delar ca 20 s) [http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/grundskoleutbildning/teknik/introduktion/fordjupande-texter-kring-det-centrala-innehallet-1.219308](
Sundin, Bo (2006). Den kupade handen. Stockholm Carlsson bokförlag (325 s)
Aktuella läromedel för grundskolan efter eget val
Teknik för lärare, åk 1-6, I
Om kursen
Kursen vänder sig till dig som undervisar eller vill undervisa i teknik årskurs 1-3, 4-6. Kursen syftar till att deltagaren ska utveckla sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet för att kunna hjälpa elever att utveckla tekniska kunskaper i enighet med gällande styrdokument för grundskolan. Kursen syfte är också att ge kursdeltagaren förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp.
Kursen ges på kvartsfart, distans och på dagtid. Kursen har en heldagsträff på campus, tre webbaserade heldagsträffar och två webbaserade halvdagsträffar. Träffarna ligger fördelade över terminen. Studenterna har vid de webbaserade halvdagsträffar möjlighet få formativ feedback av kursens lärare gällande läraktiviteter. I samband med halvdagsträffarna har också studenterna litteraturseminarium. Den fysiska träffen har fokus på speciella områden bland annat arbete med styrning via datorer samt praktisk elteknik.
Kursen kan användas för utökad behörighet om du redan har en lärarexamen som är relevant för aktuella årskurser. Var uppmärksam på att behörighet att undervisa i ett ämne efter en kompletterande utbildning, utöver utbildningens omfattning, även beror på vilka årskurser/skolform en lärares examen är avsedd för. För utökad behörighet åk 1-3, 4-6 i teknik krävs poängomfattning 7,5 hp.
Beslut om utökad behörighet fattas av Skolverket. Läs mer om utökad behörighet på www.skolverket.se, Regler och ansvar, Lärar-och förskollärarlegitimation.
Kursinnehåll
Kursen syftar till att studenterna, såväl praktiskt som teoretiskt, ska utveckla kunskaper i ämnesteori och didaktik för att kunna ansvara för undervisning i teknikämnet.
Kursen har en tydligt didaktisk karaktär och utgår från kursplanen i Teknik (Lgr11). Frågor som rör teknikens identitet, såväl allmänt som i egenskap av skolämne, berörs. Vardagsteknik i hemmet behandlas liksom teknikens historia och samhällets tekniska system. Framväxten av ett högteknologiskt samhälle illusteras med exempel hämtade från exempelvis byggnadskonst, vattenförsörjning, livsmedelsproduktion och enkel ellära. Praktiskt arbete innefattande problemidentifiering, lösning, konstruktion och värdering utgör en viktig del av kursen där teoretiska och praktiska aspekter tydligt vävs samman.
Teknikens växelverkan med individ, samhälle och miljö samt de behov, drivkrafter och villkor som kännetecknar teknikens framväxt utgör elementa.
Inom detta område behandlas tekniska lösningar i samhället som styrs av programmering
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet. Kursen kräver även förkunskaper motsvarande 60 hp i en yrkesutbildning avsedd för undervisning, alternativt dokumentation som styrker ett års erfarenhet av arbete som undervisande lärare utan behörighetsgivande examen i någon av grundskolans årskurser 1-6, lägst halvtid under den senaste tvåårsperioden.
Urval
34% gymnasiebetyg - 34% högskoleprovet – 32% högskolepoäng
Kurslitteratur
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
