Jämlik hälsa är en arbetsmodell, framtagen genom forskning vid Malmö universitet, som kan användas i ett bostadsområde eller en kommun vill utveckla aktiviteter som ökar människors hälsa och egenmakt. Som grundläggande arbetsstruktur finns den vetenskapliga metodiken Community Based Participatory Research (CBPR) samt funktionen Hälsofrämjare som är en tillämpning av det internationella konceptet Cultural Broker.

Mer jämlik hälsa i samhället genom hälsopromotion

Jämlik hälsas syfte är att skapa förutsättningar för en mer jämlik hälsa i samhället genom hälsopromotion. Verksamheten är helt behovsstyrd och utgår i alla delar från de upplevda och formulerade behov som invånare i bostadsområdet är delaktiga i att ta fram.

Förbättrad hälsa, egenmakt och delaktighet är grunden, vilket uppnås genom hälso- främjande aktiviteter – där de formulerade behoven definierar vad som utgör de hälsofrämjande aktiviteterna.

Partnerskapet och verksamheten skapas utifrån det lokala sammanhanget. Avsikten är att modellen ska bli en integrerad del i bostadsområdet.

Framgångsfaktorer för att nå jämlik hälsa och social rättvisa

  • Stark närvaro i det lokala sammanhanget som också inbegriper akademin.
  • Utgå alltid från invånares behov.
  • Tillitsfulla relationer mellan parterna.
  • Viljan att bidra till förändring, utifrån var och ens förmåga.

Exempel: Lindängenprogrammet

https://youtube.com/embed/cuwYyFwQJE8?enablejsapi=1&rel=0&showinfo=1&controls=1

Modellens utformning

I regelbundna workshops och utvärderingar görs uppdaterade behovsinventeringar. Dessa styr sedan innehållet i de hälsofrämjande aktiviteterna i verkstäder med olika fokus, ledda av hälsofrämjare. Den pågående dialogen i de hälsofrämjande verkstäderna är en kontinuerlig och viktig process som även den påverkar aktiviteterna utifrån de behov som uppkommer och definieras.

Verksamheten präglas av öppenhet, inkludering och integritet, och utgår från olika mötesplatser i området vilka är öppna för alla. Deltagandet är fritt för alla och deltagande i aktiviteter är kostnadsfritt. Aktiviteterna är anpassade efter deltagarnas förutsättningar. Dokumentation i syfte att redovisa verksamheten måste ske med hänsyn till individens integritet och etiska regelverk.

Fördjupning - jämlik hälsa modellen

Jämlik hälsa-modellens definition av hälsa samt den forsknings- och deltagarbaserade metoden CBPR skapar möjlighet att rikta strålkastarljuset mot mellanrummen mellan olika sakfrågeområden och samhällssektorer, för att på så sätt skapa möjlighet för innovation och förändring som medför ökad jämlikhet i hälsa – på samhällsnivå såväl som på individnivå. Jämlik hälsa möjliggör ett strukturerat arbetssätt för att överbrygga de utmaningar som finns mellan t.ex. socialtjänstens ansvar respektive hälso- ochsjukvårdens ansvar.

För invånare ger Jämlik hälsamodellen möjlighet att medverka till utvecklingen av sitt närområde, sin vardagliga livssituation och förbättra sin egna hälsa. Frivilligorganisationer får en möjlighet till långsiktig struktur och vetenskaplig uppföljning av sina arbetsinsatser. Akademiska forskare får genom modellen möjlighet att samverka med samhällsaktörer och invånare och ta del av olika sorters kunskap. Det öppnar upp för forskningsintressanta sammanhang och frågor om hälsa och hälsofrämjande ur flervetenskapliga perspektiv.

Det lokala näringslivet ger Jämlik hälsamodellen möjligheter att möta sina möjliga kunder i en gemensam kunskapsutveckling och utvecklingsarbete. Jämlik hälsa tar avstamp i FN:s globala hållbarhetsmål Agenda 2030 och WHO:s rekommendation att utgå från en multisektoriell samverkan som involverar aktörer från olika sektorer i samhället, för att lösa komplexa samhällsutmaningar så som ojämlikheter i hälsa. I samverkan är invånarna i bostadsområdet en jämbördig aktör i programmets uppbyggnad och utveckling.

Jämlik hälsa-modellen - för vem?

Akademin

Modellen att med CBPR (Community Based Participatory Research) som arbetssätt samverka med samhällsaktörer och invånare innebär en möjlighet för grundforskning såväl som tillämpad forskning att komma i kontakt med forskningsintressanta sammanhang och frågor – och ta del av olika sorters kunskap – för att hantera frågor om hälsa och hälsofrämjande flervetenskapligt. Forskarstuderande kan arbeta i en parkonstellation med lokala hälsofrämjare.

Med CBPR som arbetssätt kan interventioner i hälsa genomföras. CBPR-interventionerna innebär att man implementerar en lösning tillsammans, och inom partnerskapet, provar och mäter för att hitta fram i en process. Interventionerna anpassas till det sammanhang där man ska genomföra dem. Interventioner är åtgärder/ingripanden som syftar till att förbättra eller skydda hälsa hos individer, familjer, system och/eller samhällen.

För invånare innebär arbetsmodellen Jämlik hälsa en möjlighet att medverka till utvecklingen av sitt närområde, sin vardagliga livssituation och förbättra sin egna hälsa. Därigenom skapas möjlighet att ingå i ett sammanhang som bidrar till ökad egenmakt samt ökad kunskap om hälsa och hälsorelaterade frågor. Invånarnas medverkan är kärnan i verksamheten.

För näringslivet medför Jämlik hälsa-programmet möjligheter att möta presumtiva kundsegment för gemensam kunskapsutveckling och behovsdrivet innovations- och utvecklingsarbete.

Jämlik hälsa möjliggör ett strukturerat arbetssätt för att överbrygga de utmaningar som finns genom det strukturella och administrativa mellanrummet mellan t.ex. socialtjänstens ansvar respektive hälso- och sjukvårdens ansvar. Genom ett aktivt participatoriskt och kollaborativt förhållningssätt synliggörs reella behov uttryckta genom invånarnas erfarenheter.

För civilsamhällets frivilligorganisationer medför Jämlik hälsa en möjlighet till långsiktig struktur och vetenskaplig uppföljning av arbetsinsatser vars resultat vanligtvis inte alltid dokumenteras eller verifieras för att presenteras externt. Möjligheten ligger också i att utveckla nära samverkan med näringslivsaktörer och akademi på ett sätt som vanligtvis ligger utanför dessa organisationers arbetssätt.

Vad krävs för att starta ett jämlik hälsa-program

Förutsättningar

  • Drivande initiativtagare från invånarna, akademin, offentlig sektor, idéburen sektor och näringslivet som krokar tag i varandra för att utveckla lösningar som ökar människors hälsa och egenmakt.
  • Tid och närvaro från alla parter för att starta och driva arbetsprocessen.
  • Lokaler som sociala mötesplatser där de olika aktiviteterna kan utvecklas.
  • Finansiering för anställning av hälsofrämjarna och programledaren samt allokering av övriga resurser hos respektive organisationer.

Förhållningssätt för att starta, driva och utveckla en
Jämlik hälsa-process

Hälsa

Jämlik hälsa definierar begreppet HÄLSA enligt:

  • En holistisk syn på hälsa.
  • Hälsa är ett tillstånd av fullständig fysisk, psykisk och socialt välbefinnande, och ej blott frånvaro av
    sjukdom (WHO, 1946).
  • Kulturella aspekter är en viktig källa till hälsa.
  • Hälsa påverkas i hög grad av sociala avgörande faktorer som språkfärdigheter, levnadsförhållanden, arbetsförhållanden med mera.

Partnerskapet, pentahelixmodellen

  • Ingående parter i ett Jämlik hälsa-program är invånarna samt aktörer från olika samhällssektorer som stödjer, följer och planerar deltagarna utifrån de framtagna behoven. Deltagandet kan ske genom direkt finansiellt stöd, eller genom andra resurser i form av personal, lokaler eller annat.
  • Parterna deltar i kontinuerlig utvärdering av verksamheten.
  • Parterna deltar i den strategiska gruppen och hubbens möten och arbete.
  • Det åligger varje part att kommunicera förväntningar och krav på sitt deltagande till övriga parter, genom representation i den strategiska gruppen och hubben.
  • Partners kan variera över tid. Nya partnerskap skall först diskuteras i hubben. Nytillkomna parter skriver under en avsiktsförklaring som berör Jämlik hälsas grunder samt hälsofrämjarens tjänst (utifall de är arbetsgivare för en hälsofrämjare).
  • Pentahelix – samverkan med fem sektorer: offentlig sektor, idéburen sektor, privat sektor, akademi och invånare

CBPR – Community Based Participatory Research

Arbetsmodellen Jämlik hälsa vilar på förhållningssättet enligt CBPR

CBPR är en forskningsansats som utgår från ett partnerskap mellan akademin och invånarna i ett bostadsområde, en kommun, etc. Metoden bygger på deltagardriven forskning vilket innebär att invånare och deltagande aktörer (företag, idéburna verksamheter, kommun, region och/eller stat) tillsammans identifierar och samskapar möjligheter och utmaningar kopplade till ett behov av förändring. Ett sådant behov av förändring är de ojämlika hälsostrukturerna i samhället.

Modeller, inom denna forskningsansats, kan användas som ett verktyg för strategisk planering baserad på deltagardriven forskning. Den kan användas lokalt, särskilt bra för att utveckla användardrivna processer. CBPR-processer är alltid lokalt förankrade för att ta hänsyn till kontext och plats.

Israel, Schulz, Parker och Becker, (1998) definierar CBPR som en partnerskapsstrategi för forskning som på ett rättvist sätt involverar samhällsmedlemmar, organisationsrepresentanter och akademiska forskare i alla aspekter av forskningsprocessen. Det gör det möjligt för alla partners att bidra med sin expertis, med delat ansvar och ägande; det förbättrar förståelsen av ett givet fenomen; och den integrerar den kunskap som erhållits med åtgärder för att förbättra hälsa och välbefinnande för samhällsmedlemmar, till exempel genom interventioner och policyförändringar.

Hälsopromotivt förhållningssätt

Hälsopromotion genomförs genom och tillsammans med människor, inte för eller åt människor. Det
förbättrar både individers förmåga att agera samt möjligheten för grupper, organisationer och
lokalsamhällen att påverka faktorer som påverkar hälsan. (WHO, 1997)

  • Fokus på processer som främjar hälsa.
  • Fokus på att stärka redan existerande positiva företeelser.
  • Fokus på befolkningens egenupplevda behov.
  • Utgår från en promotiv människosyn, vilket betyder tt allt arbete utgår från varje individs situation. En promotiv metod stärker det som redan finns och fungerar på platsen (Lindängen) och tar hänsyn till hur individens situation påverkas av de omgivande samhällsstrukturerna.
  • Utgår från en positiv företeelse som man vill förstärka.

Hälsofrämjaren – brobyggare mellan olika sektorer i samhället

Hälsofrämjarna har en central roll i Jämlik hälsa. De utgör ett nav för verksamheten och agerar brobyggare mellan de olika aktörerna och verkstäderna. Tack vare sitt engagemang och sin kunskap om det lokala sammanhanget rekryteras de från området, för att leda och driva arbetet
framåt.

  • Hälsofrämjaren rekryteras från området.
  • Hälsofrämjaren känner området, socialt, kulturellt, språkmässigt etc.
  • Hälsofrämjaren är en ”doer” och nätverkande person.
  • Hälsofrämjaren utbildas inledningsvis i processledning, föreningskunskap m.m.
  • Hälsofrämjaren representerar olika åldrar och kön.
  • Hälsofrämjaren driver labben med forskare, doktorander.

Hälsofrämjarna rekryteras utifrån vad de personligen kan bidra med, istället för att rekryteras utifrån en på förhand uppställd kravlista. För varje hälsofrämjare görs en individuell plan för vilka kompetenser de behöver utveckla, för att växa i sin roll. Utvecklingsinsatserna leds av någon av programmets partners.

Hälsofrämjarna agerar som invånarnas företrädare; de ser till att de boendes röster hörs samt att verksamheten förblir användardriven. De ser också till att plattformens olika verkstäder och nätverk är hållbara över tid. Hälsofrämjarna sitter med i alla beslutsfattande instanser inom innovationsplattformen och är också med och utvecklar verksamheten, framför allt verkstäderna. Samtidigt som de för invånarnas talan har de en förståelse för organisationens struktur samt de strukturella hinder och möjligheter den för med sig.

Förskjutning av makt och handlingsutrymme

En grundläggande idé med arbetsmodellen Jämlik hälsa är att handlingsutrymmet
överförs gradvis från den strategiska gruppen till hälsofrämjarna och invånarna.

Participatoriskt strukturerade modeller för workshop

Exempel Framtidsverkstad

En pedagogisk metod för att få fram konkreta idéer och visioner. Metoden har en arbetsform med tydlig inramning som skapar både frihet och trygghet som också använder lust och kreativitet som drivkraft. Metoden syftar till att alla medverkande ska hitta en gemensam plattform där man kan plocka fram och förverkliga sina idéer tillsammans. En lyckad Framtidsverkstad är en bra utgångspunkt för framtida handling och leder ofta till att det bildas arbetsgrupper som arbetar vidare med lösningar och nya utvecklingsprocesser.

Det finns olika sätt att genomföra en Framtidsverkstad. För att genomföra metoden behövs moderatorer som är utbildade i tekniken. Metodens huvudprinciper är deltagarstyrning, demokrati och struktur. Allas idéer och åsikter blir respektfullt hörda, diskuterade och införda i ett gemensamt sammanhang.

Exempel World Café eller Dialogcafé

Cafémetoden är en dialogmetod som uppmuntrar människor att delta i diskussioner om aktuella frågor i en informell och bekväm miljö. Lokalen utformas så inbjudande som möjligt, till exempel som ett café där man sitter runt små bord. Används när man vill få fram idéer och förslag i aktuellt ämne/frågeställning. Processen leds av en moderator för mötet. Mötet bör inledas med en kort faktagenomgång av ämnet. Informationsmaterial bör också finnas tillhands för deltagarna.

  • Små samtalsgrupper runt bord undersöker ett tema eller givna frågeställningar, som skall vara öppna och utmanande.
  • Deltagarna byter bord/grupp vid bestämda tidpunkter under mötet.
  • Processen genomförs i princip med tre olika faser; analys, fördjupad analys, utarbeta förslag.
  • Arbetet vid borden dokumenteras. Idéer och synpunkter delges övriga deltagare under och i slutet av mötet.

workshop_jh.JPG

Kontakt