Barns bakgrund spelar roll för betyget i idrott och hälsa
Elevers förutsättningar i ämnet idrott och hälsa är ojämlika. Barn från välbärgade och högutbildade familjer får bättre betyg, och klyftorna ökar. Det visar Alexander Jansson i sin avhandling. Han slår också hål på uppfattningen om att idrott är ett uttalat pojkämne – skillnaderna mellan pojkar och flickor är mycket små.
Likvärdighet i skolan är ett nationellt mål som beskrivs i skollagen. Alexander Jansson, som har en bakgrund som lärare i idrott och hälsa, blev nyfiken på att fördjupa förståelsen av likvärdighet genom att analysera data från olika tidsperioder.
– Ett syfte med min avhandling är att bidra med forskning om hur likvärdighet kan förstås, hur man kan mäta det och hur det har förändrats över tid, säger han.
En av hans slutsatser utmanar den gängse föreställningen att pojkar överlag presterar bättre i idrott och hälsa.
– Det finns en uppfattning om att ämnet är ett ‘pojkämne’, att pojkar generellt har bättre betyg i ämnet och gillar det mer. Men det stämmer inte riktigt. Det finns en mycket liten skillnad mellan könen och det är en viktig och lite överraskande insikt. Bilden av att idrott är ett pojkämne behöver nyanseras.
Familjebakgrund spelar störst roll
Jansson pekar istället på att socioekonomiska faktorer och migrationsbakgrund spelar en allt större roll för elevernas prestationer i ämnet.
– Skillnaderna i familjebakgrund är mycket tydligare än skillnaderna mellan pojkar och flickor.
Socioekonomisk status är tätt sammankopplad med elevers migrationsbakgrund.
Har föräldrar inte tiden och pengarna som krävs för att barnen ska kunna engagera sig i aktiviteter efter skoltid, så påverkar det möjligheterna att tillgodogöra sig undervisningen i ämnet.
Alexander Jansson
– En tänkbar förklaring till de växande skillnaderna beroende på socioekonomisk bakgrund kan vara att vi har en annan grupp av elever idag än för tio år sedan. De som kommer till Sverige kommer hit senare, och när de börjar skolan här så gör de det med sämre förutsättningar.
Möjlighet till idrott på fritiden påverkar
Alexander Jansson tar också upp kopplingen mellan betyget i idrott och hälsa och barns möjligheter att delta i idrottsaktiviteter på fritiden.
– Allt hänger ihop. Har föräldrar inte tiden och pengarna som krävs för att barnen ska kunna engagera sig i aktiviteter efter skoltid, så påverkar det möjligheterna att tillgodogöra sig undervisningen i ämnet.
Vill sätta ljus på ojämlika villkor
När det gäller lösningar på problemet betonar han att det krävs insatser på flera nivåer.
– Skolan är en spegelbild av samhället, och skolan kan inte ensam hållas ansvarig. Jag har inte lösningen, men jag hoppas att mina resultat sätter ljus på hur det ser ut. För att idrott och hälsa ska bli mer likvärdigt behövs insatser på samhällsnivå samtidigt som lärare behöver rätt förutsättningar att göra ett bra jobb.
Mer om avhandlingen
Alexander Jansson har i sin avhandling Likvärdighet i idrott och hälsa? undersökt hur socioekonomisk bakgrund, könsskillnader och migrationsbakgrund påverkar likvärdigheten i ämnet idrott och hälsa. Han har använt både kvantitativa data från nationella betygsregister och kvalitativa intervjuer med lärare och elever under perioden 2000–2017.