En väv av tusen trådar: ny bok om textilindustrins historia
Textilarbeterskor vid Malmö Yllefabrik, cirka 1900. I början arbetade många män som vävare och andra mer hantverksmässiga delar av textilindustrin. Efterhand blev branschen mer och mer dominerad av kvinnor, enligt Pål Brunnström, en av redaktörerna för Weaving It Together.
En berättelse om textilindustrins stora internationella förgreningar, men också om vilken betydelse den hade för Malmö i hundra år. I en ny antologi presenterar forskare olika perspektiv på den svenska textilindustrin.
– Överraskande lite har skrivits om textilindustrin. I Malmö var den mycket betydelsefull och sysselsatte väldigt många människor - periodvis fler än som jobbade på Kockumsvarvet, säger forskaren Pål Brunnström.
Tillsammans med Simon Sirenius Frohlund är han redaktör för Weaving It Together. Antologin har särskilt fokus på textilindustrins internationella kopplingar och de internationella nätverk för spridning av teknik, kunnande, konsumentprodukter och råvaror – i synnerhet bomull - som importerades via de koloniala handelsnätverken. En av idéerna med boken är att visa hur viktig branschen var för den första industrialiseringsvågen i Sverige.
– Järn och timmer har ofta lyfts fram som det som drar igång industrialiseringen i Sverige, men i början handlar det i hög grad om råvaruexport. Textilindustrin ledde till tillverkning och en massa jobb i landet. Det skapades en efterfrågan på maskiner och verkstadsindustrin kom i gång, säger Pål Brunnström.
Koppling till den globala koloniala ekonomin
En annan tanke med antologin är att visa hur den svenska ekonomin länkas samman med den globala koloniala ekonomin på 1800-talet. Pål Brunnström ser det som en brist inom forskningen att man betraktat expansionen ur ett nationellt perspektiv.
– I beskrivningen av Englands industriella revolution har man betonat teknisk utveckling och innovationer men tittat mindre på kopplingen till det brittiska koloniala imperiet. Vi vill synliggöra att det är europeisk global kolonial dominans som ligger bakom det industriella genombrottet. Sverige och de nordiska länderna hänger på i kolonialismens kölvatten, säger Pål Brunnström.
Flera bidrag om Malmö
Flera av de nio bidragen behandlar Malmö. Lars Berggren skriver om Malmö Yllefabriks, MYA, avdelning i Furulund. På grund av industrialiseringen blev vattnet så skitigt i Malmö att man byggde en helt ny produktionsanläggning i Furulund. I anslutning byggdes något av ett mönstersamhälle med bra bostäder till de anställda.
Kapitlet av Linus Sollin, Malmö stadsarkiv, behandlar ett minnesprojekt där man intervjuat framförallt personer med migrantbakgrund som jobbat i textilindustrin. Redaktörerna Brunnström och Frohlund skriver i kapitlet A Thread in the Colonial Web om just den lokala textilindustrins koloniala kopplingar åren 1855-1872 och Malmö manufakturaktiebolag, som var det första aktiebolaget som startades i Malmö.
– Aktiebolagslagen Innebar att man kunde samla kapital från många olika personer. Man lyckades intressera de allra rikaste i Malmö som överlag var en väldigt kapitalfattig stad under den perioden, säger Pål Brunnström.
Tvärstopp för bomullsimport
Men med starten av det amerikanska inbördeskriget blir det tvärstopp på all bomullsimport. På många platser pratar man om bomullssvälten när många industriarbetare blir arbetslösa över en natt. I Malmö har man precis köpt in en skeppslast bomull och klarar sig hyfsat.
– Men man var helt med på slaveriets roll i bomullsindustrin. Sen stänger man ändå fabriken och säljer av lagret för att man kunde tjäna mer pengar på det. Man avskedar alla och startar på nytt i slutet av 1860-talet när inbördeskriget är slut, säger Pål Brunnström.
Weaving It Together. Histories of the Textile Industry in Sweden and International Perspectives.
Boken ser bortom nationsgränserna och ger några glimtar av hur den svenska textilindustrin är sammanvävd med internationella nätverk för spridning av teknik, kunnande, konsumentprodukter och råvaror – i synnerhet bomull som importerades via de koloniala handelsnätverken.
