Dikten Jabberwocky, ur boken Alice i Spegellandet, anses vara en av de största nonsensdikterna genom tiderna. Med sitt underliga och fantastiska språk inbjuder dikten till att bli översatt, samtidigt som den är väldigt svåröversatt. Bakom en ny internationell antologi om översättningen av dikten står bland annat Björn Sundmark, professor vid Malmö universitet

Alice i Spegellandet skrevs av brittiska Lewis Carroll och dikten Jabberwocky handlar om jakten på ett monster. I boken kliver Alice in i en spegel och vidare in i en värld där allting är bakvänt, och därför är dikten också till synes utan mening. Jabberwocky (på svenska översätts dikten även med ”Tjatterslånet” eller ”Tjatterskott”) kan överhuvudtaget endast läsas om den hålls upp mot en spegel.

Nätverk av litteraturvetare har studerat dikten

Drygt 150 år efter dikten publicerades för första gången (Alice i Spegellandet kom ut 1871) har ett nätverk av 45 litteraturvetare världen över undersökt hur dikten har översatts till olika språk, en av de mest omfattande studierna av en enskild dikt inom litteraturvetenskapen.

– Dikten beskrivs som omöjlig att översätta, ändå har den översatts så många gånger. Uppenbarligen är den alltså inte oöversättlig. Det intressanta är att det egentligen inte är nonsensorden som är problemet i översättningen för de kan ersättas av andra nonsensord. Det svåra är att hitta nonsensord som ger samma rytm, känsla och anspelningar som ursprungsdikten, säger Björn Sundmark, professor i engelsk litteratur, och en av redaktörerna och författarna bakom ”A Companion to Jabberwocky in Translation”.

Essäer om översättningar i olika länder

Antologin består av essäer om olika översättningar som knyts till olika länder och språk.

– Dikten är i sig en dikt om översättning. Man skulle kunna behålla dikten som den är på engelska, eftersom den för Alice faktiskt är en dikt på ett främmande språk. Så varför inte använda det obegripliga engelska språket i stället för en översättning?

Men det är en del av det fina med historien att Alice också försöker översätta dikten, menar Björn Sundmark.

– Innehållet i Jabberwocky är egentligen inte viktigt, om man refererar till det som kallas ”Tjechovs gevär”. Författaren Anton Tjechov sa att om man har med ett gevär i första akten i en pjäs, då måste den på något sätt avfyras i andra akten för annars är det ingen mening att ha med geväret, säger Björn Sundmark och fortsätter:

 – Och om man läser en viktig och märklig dikt i början av en bok så förväntar man sig att den ska fyllas med mening eller ha en funktion senare. Men så är det inte med Jabberwocky, dikten har ingen betydelse på det sättet, utan den fungerar mer som ett intressant samtalsämne. Dikten handlar mer om författarens kärlek till att leka med ord och logik.

Dikten har ingen betydelse på det sättet, utan den fungerar mer som ett intressant samtalsämne. Den handlar mer om författarens kärlek till att leka med ord och logik.

Björn Sundmark.

På vissa språk tas andra strategier till för att kommunicera nonsensspråket. Exempelvis i en tidigt kinesisk version användes kalligrafiska tecken, så i stället för att hitta på nya ord skapades nya bokstäver.

Att översätta Jabberwocky kan leda till förvrängning

Många av översättarna är noga med att översätta nonsensorden i diktens första strof eftersom de senare i boken förklaras av Humpty Dumpty, en figur som ursprungligen kommer från en traditionell barnramsa. Men översättningarna kan leda till en viss förvrängning av dikten.

– Ett sådant exempel finns på svenska. På engelska står det att ”he took his vorpal sword in hand”. ”Vorpal” är ett nonsensord, men det är inte den vanliga svenska översättningen, som är ”stridssvärd”. Det spelar egentligen ingen roll, men det ger dikten en annan stämning.