Känsliga uppgifter i var femte studentuppsats

Hon är lektor i hälsa och samhälle med inriktning mot medicinsk rätt vid Malmö universitet och har tillsammans forskarna Camilla Nordgren och Claes Andersson undersökt förekomsten av etiskt känsligt material i studentuppsatser. Det vill säga material som skulle ha etikprövats om det skulle röra sig om forskning, som exempelvis uppgifter om hälsa, missbruk, etnicitet och sexualitet.

Känsliga uppgifter i var femte uppsats

De har granskat 1215 uppsatser under åren 2014-2017 på fakulteten hälsa och samhälle på Malmö universitet. Resultatet visar att var femte student på grundnivå genomförde studier som skulle ha krävt Etikprövningsmyndighetens godkännande om de hade varit forskare. En förvånansvärt hög siffra, enligt Lotta Wendel.

– Det är väl känt på universiteten att det förekommer, men ingen har tittat på hur vanligt det är. Men här kan vi visa svart på vitt hur förekommande det är hos oss.

Det är inkonsekvent att studenter kan göra sådant som forskare behöver lägga mycket tid och möda på att få tillstånd för.

Lotta Wendel, lektor i hälsa och samhälle med inriktning mot medicinsk rätt

Enligt fakulteten Hälsa och samhälles regler ska studentuppsatser med känsligt material förhandsprövas av ett särskilt etikråd för studentprojekt. Men granskningen visar att nära på en tredjedel inte passerade rådet.

– Det är inkonsekvent att studenter kan göra sådant som forskare behöver lägga mycket tid och möda på att få tillstånd för, säger Lotta Wendel.

Hon ser flera risker med att studenterna inte kontrolleras i samma utsträckning som forskare. Deltagarna i studierna blir inte tillräckligt informerade om vad det innebär att vara med i studentprojekt.

– Risken är att känsliga uppgifter som samlas in kommer på avvägar.

Etikrådet välkomnar granskningen

Malmö universitet har ett övergripande råd för forskningsetik där Gunilla Klingberg sitter som ordförande. Hon välkomnar undersökningen som hon anser vara ”jättevärdefull” och reagerar så här på resultatet:

– Så här ska det inte se ut och den ger oss anledning till att fundera på hur vi kan förbättra det vi redan gör.

En sådan förbättring skulle vara att öka antalet forskarutbildade handledare, enligt Lotta Wendel. I undersökningen har de kunnat se att de studenter som fått handledning av forskarutbildad personal varit mer uppmärksamma på problematiskt material. Hon anser även att det inte är rimligt att studenter ska hantera vissa uppgifter, som från personer där det är problematiskt att få samtycke. Det kan röra sig om barn eller personer med demens. 

Gunilla Klingberg lyfter vikten av att utveckla studenternas utbildning i forskningsetik. Malmö universitet bör också ta höjd för kostnader som har med etikprövning att göra, säger hon.

– Det är ett ganska stort administrativt arbete att etikpröva uppsatser. Därför är det viktigt att det finns tillräckligt med pengar på varje fakultet att göra det och att det finns resurser att bemanna etikråd.

Uppföljningsstudie på gång

Dekanen för Fakulteten hälsa och samhälle, Anders Kottorp, välkomnar granskningen som han tycker är viktig för att förbättra utbildningskvaliteten.

– Det här arbetet visar att det finns en förbättringspotential som jag tror gäller för hela Malmö universitet men även andra lärosäten runt om i Sverige, säger han.

Det pågår en uppföljande studie på Hälsa och samhälle där Lotta Wendel och hennes kollegor har undersökt godkända uppsatser under åren 2019-2022. Analysen är inte klar, men redan nu kan de se hur utvecklingen har gått.

– Det är tydligt att det inte är någon större skillnad, säger hon.