Kollektivtrafik som mänsklig rättighet
Studien undersöker hur ett antal städer kopplar stadsutveckling och kollektivtrafik till mänskliga rättigheter och hur det lyfts fram i lokala styrdokument.
Allt fler städer vill koppla stadsutveckling och kollektivtrafik till mänskliga rättigheter och lyfter fram det i lokala styrdokument. Barcelona är mest ambitiöst i Europa. Men ambitionerna blir ofta ganska vaga, visar en studie som kartlagt hur arbetet beskrivs.
Städer som har tagit en ledande roll för integrering av mänskliga rättigheter (MR) i sina lokala riktlinjer och stadgar kallas för Human Rights Cities (HRC). Tanken är att arbetet med MR också måste omsättas på lokal nivå,
– Det har blivit en ökad grad av uppmärksamhet på att man även lokalt behöver jobba med frågorna. Fler och fler städer ansluter sig, säger Lina Olsson, forskare vi Malmö universitet.
Tillsammans med Ren Thomas, Dalhousie University, har hon valt ut 12 av 42 städer som säger sig vilja gå i bräschen för MR: tre i Europa, fyra i Nordamerika, tre i Sydamerika och två i Asien. Lokala riktlinjer rörarande transport och mobilitet samt lokala översiktsplaner har satts under lupp: hur väl har man anammat det man säger att man ska göra i dokumenten?
Den generella slutsatsen är att integrationen av MR i riktlinjer är relativt svag om man tittar på transportområdet och stadsplanering. Men det finns variationer.
Lina Olsson
Det praktiska utfallet har inte undersökts, bara vad som skrivs. Vad står om till exempel äldres eller kvinnors möjlighet till mobilitet och vilken tyngd ges det i dokumentet? Städerna har gjort egna urval av olika mänskliga rättigheter, däribland FN:s.
– Den generella slutsatsen är att integrationen av MR i riktlinjer är relativt svag om man tittar på transportområdet och stadsplanering. Men det finns variationer, säger Lina Olsson.
Vilka grupper lyfts fram?
Forskarna har gått igenom ett stort material och noterat om en viss grupp adresseras mycket, till viss del, bara nämns eller inte alls. Hur äldre, barn, kvinnor, studenter, funktionsbegränsade, etniska minoriteter eller hbtq-personer lyfts fram gällande exempelvis tillgång till kollektivtrafik, biljettpriser, bilanvändning, möjligheten ta sig fram, restid, säkerhet och cyklande.
– Vi tog fasta på rätten till fri rörlighet, vad kollektivtrafik kan göra för att stärka individens rättighet till exempelvis utbildning och arbete och hälsa. MR definierar och stakar ut rättigheter när det gäller stadsplanering och miljöpåverkan, säger Lina Olsson.
Barcelona är mest ambitiöst i Europa
Överlag lyfter dokumenten ett par fokusområden. Barcelona är mest ambitiöst i Europa, menar Lina Olsson. Staden har observerat behov och strukturer som påverkar kvinnors vardagsliv i staden och deras utnyttjande av transportsystemen. Även socialt utsatta grupper, barn och funktionsnedsatta framhålls.
Naipur, Indien, där fattigdomen är utbredd, betonar låginkomsttagare, Lund har starkt fokus på barn, men övriga MR-områden är inte så starkt utvecklade. Santa Cruz, Bolivia, lyfter social jämlikhet. Edmonton, Rosario, Naipur, Lund och Richmond lägger vikt vid säkerhetsaspekter.
– Det finns ett ökat fokus på mobilitetsrättvisa, men det är inte säkert det efterlevs i praktisk tillämpning. Det finns också en varumärkesstärkande effekt i att ta fram policydokument i olika frågor. Därför är det viktigt att veta hur man följer upp detta, säger Lina Olsson.
