Ny lärobok sätter ljus på propaganda och fiendebilder

–  Retoriken om ”vi och dom” speglar vårt behov av enkla förklaringar. Fiendebilder ger oss just detta, säger Kristian Steiner, docent i freds- och konfliktvetenskap vid Malmö universitet.

En fiendebild skapar en klyfta mellan ”vi” och ”dom”, där den egna gruppen anses överlägsen. Ett aktuellt exempel är Vladimir Putins påstående att Ukraina styrs av nazister. Steiner nämner också hur vårt välfärdssamhälle ibland framställs som hotat av ”dom” som inte ”gör rätt för sig”.

Överlägsen men sårbar

Steiner betonar att fiendebilder ofta kombinerar föreställningar om överlägsenhet och sårbarhet. Nazisterna, exempelvis, hävdade att arier hade bättre genetiska egenskaper samtidigt som de påstod att de hotades av grupper med ”dominanta gener”. Fiendebilden förklarar varför ”den andre” utgör ett hot.

Indoktrinering kan vara ett kraftfullare vapen än legosoldater, då den motiverar människor att frivilligt försvara ”den egna gruppen”.

– För att skicka unga män till fronten måste fienden framställas som ond och som ett akut hot, säger Steiner.

Typiskt för fiendebilder är också att de avhumaniserar motståndaren. ”Vi” utvecklas, medan fienden påstås vara oföränderlig, ett mönster Steiner ser i kulturrasistiska resonemang.

–   ”Vi” har inte samma värderingar som våra mor- och farföräldrar, men muslimer, däremot, påstås ha ett slags islampaket som ges opåverkat genom generationerna. I viss kulturrasistisk retorik så närmar sig kulturbegreppet rasbegreppet.

Förlora empati för fienden
Det finns enligt Kristian Steiner tre huvudskäl till att ledare, ofta politiska, skapar fiendebilder: att legitimera fientliga handlingar, att mobilisera människor att göra uppoffringar för denna politik och att göra ”oss” avtrubbade så vi förlorar vår empati för fienden. 

Vad kan man då göra för att motverka denna demonisering mellan grupper? Kristian Steiner menar att man måste jobba på fyra nivåer: med budskapets avsändare, dess mottagare, med själva budskapet och med samhällsstrukturen.

–   Man behöver bryta upp de hatbilder som sprids, utbilda i källkritik och öka kunskapen i att se intentionerna bakom dem. Man behöver få andra budskap som visar på en gemensam framtid att bli de dominerande. När det efter en tid blir möjligt är det också viktigt att skapa möten mellan parterna i en konflikt, säger Kristian Steiner som hoppas att läroboken ska ge upphov till eftertanke och diskussion.