Patienter bakom mest hot och våld mot sjukvårdspersonal

Artikeln är tididigare publicerad i magasinet Vetenskap & Hälsa våren 2024.

I projektet HOPE, Hot och våld mot hälso- och sjukvårdspersonal, har Jenny Jakobsson gjort flera studier som undersökt hotbilden på kirurgiska avdelningar. I en kvalitativ studie på Skånes universitetssjukhus intervjuades 21 personer som var verksamma som läkare, sjuksköterska eller undersköterska. Grundfrågan var om man upplevt hotfulla situationer i sitt arbete.

– Många av de vi intervjuat har insett att de mött både hot och våld på sin arbetsplats utan att egentligen ha reflekterat över det. För att det har betraktats som en naturlig del av jobbet eftersom de vårdar patienter som ofta befinner sig i chock, rädsla eller sorg, säger Jenny Jakobsson som är specialistsjuksköterska i kirurgisk omvårdnad och forskare i vårdvetenskap vid Malmö universitet.

– Men efter att ha ingått i våra studier har mångas syn och förhållande till dessa problem förändrats.

Många av de vi intervjuat har insett att de mött både hot och våld på sin arbetsplats utan att egentligen ha reflekterat över det. För att det har betraktats som en naturlig del av jobbet.

Jenny Jakobsson, forskare i vårdvetenskap vid Malmö universitet.

När det gäller hot och våld från patienten är det ofta en reaktion på sjukdomen i sig enligt Jenny Jakobsson.

– Det kan vara kopplat till smärta men även vanligt med patienter med exempelvis demenssjukdom som bits, rivs eller nyps. Det förekommer även verbala hot om att de ska ge sig på personalen. Men det är inte alltid uttalat: det kan vara obehagliga stämningar i form av patienter som blänger hotfullt på en.

Vad beträffar hot och våld från närstående till patienten, visar studien att det kan inträffa dispyter i samband med besökstider eller beslut kring patientens vård. Och att närstående har skällt ut och hotat personalen för att få sin vilja igenom.

Chefen hamnar ofta i svår sits

I en annan studie fick 14 enhetschefer på kirurgiska vårdavdelningar spridda över hela landet svara på frågan: Hur uppfattar du situationen angående hot och våld på din avdelning och hur förhåller du dig till det i ditt ledarskap?

– Cheferna känner till att sådant äger rum, men vet ofta inte när och exakt vad som hänt. De upplever också ett dilemma: att å enda sidan är de arbetsmiljöansvariga för sin personal, å andra sidan ska de säkerställa att alla patienter får en jämlik vård oavsett vad de gör eller har gjort.

I en tredje studien med cirka 200 sjuk- och undersköterskor på kirurgiska avdelningar undersöktes hur vanligt det är med hot och våld och vem som står bakom det.

– Denna studie bekräftade våra tidigare resultat. Som att det är patienter som står för huvuddelen av både hoten och det fysiska våldet. Men även att de anhöriga kan smutskasta personalen med nedvärderande och hånfulla uttryck.

Handlingsplaner saknas

Hur ska man då komma till rätta med dessa arbetsmiljöproblem? Jenny Jakobsson menar att det borde finnas en större beredskap vid de mer vardagliga händelserna. Handlingsplaner finns idag bara för de särskilt våldsamma situationerna, vilka inte förekommer särskilt ofta.

Och så har hon några praktiska tips; som att medicinera patienten i tid, innan de aggressiva beteendena utlöses och att rotera så att inte samma person möter den hotfulla patienten hela tiden.

– Om möjligt bör man vara två samtidigt hos en patient med hotfullt eller aggressivt beteende. Men framför allt bör personalen rustas bättre genom utbildningar och förebyggande arbete, säger Jenny Jakobsson.