Så kan storytelling förklara klimatfrågan

– Den historia vi har om oss själva kopplar oss till andra människor, jorden och till och med till andra generationer, säger Kenneth Mølbjerg Jørgensen, professor i organisationsstudier vid Malmö universitet.

Han berättar den välkända historien om mannen som passerar ett par stenhuggare. Han frågar den förste stenhuggaren vad han gör och denne säger: ”Jag hugger sten”. När han frågar den andra stenhuggaren samma sak svarar denne: ”Jag ska bygga en katedral.”

– Den visar på ett enkelt sätt så viktigt det är hur vi hanterar vår värld. Vad är det för historia du vill föra fram? Du har en föreställning om dig själv och vad som ger dig mening. Genom den berättelsen får du ett sammanhang och en riktning i livet, säger Kenneth Mølbjerg Jørgensen.

Hållbarhet förverkligas genom hur vi lever våra liv

Hållbarhet är inget abstrakt utan måste förverkligas genom hur vi lever våra liv, konstruerar och tillverkar saker och hur vi tänker om livet, menar Jørgensen. I nya boken The ethics of Sustainability in Management vill han ge ett nytt perspektiv på hållbarhet som bildar en bro mellan det sociala humanistiska och naturvetenskapliga synsättet. Där en mer genomgripande och levande förståelse för hur naturen fungerar bildar en etisk grund.

Du har en föreställning om dig själv och vad som ger dig mening. Genom den berättelsen får du ett sammanhang och en riktning i livet.

Kenneth Mølbjerg Jørgensen

I boken slår Kenneth Mølbjerg Jørgensen ett slag för ett jordnära, lokalt och traditionellt sätt att tänka kring hur vi använder våra resurser. På en global politisk nivå tenderar frågeställningen, anser han, bli något ensidig och abstrakt. Han exemplifierar med FN:s senaste toppmöte om klimatet, COP28.

– För det första fokuserar man på målen, inte på kontexten. Det innebär ingen ändring av vår självuppfattning. För det andra fokuserar man mycket på enskilda mål. Man pratade mycket om den globala uppvärmningen, och det ska man göra, men man pratade inte mycket om havet, om biodiversitet, eller alla de andra sakerna som är viktiga för hållbarheten.

Resurs eller del av ekosystemet?

Kenneth Mølbjerg Jørgensen hämtar inspiration i Gaiateorin enligt vilken jorden är ett enda självreglerande system.  Boken riktar sig bland annat till företag och organisationer, men i det mångtydiga ordet ”management” lägger han inte tonvikten på betydelsen ”ledning” utan på att hantera/manage. Hur vi hanterar vardagliga sysslor som trädhuggning, vattenanvändning, energianvändning, fiske, produktion och transporter men också relationen till varandra. Hur vi tar hand om jorden, stränderna, sjöarna och haven.

Fixering vid ständig tillväxt

Kenneth Mølbjerg Jørgensen talar om ett nytt ramverk för vårt förhållande till naturen, eller snarare ett synsätt som bygger på ”gammal visdom”. Vad är ett träd? Är den resurs i ekonomisk mening eller är det ett ekosystem, är det en del av en familj som ursprungsbefolkningen tänkte.

– Man kan fälla träd på ett annat sätt än vi gör idag som innebär att skogen kan återhämta sig. På samma sätt kan man resonera om lantbruket och fisket. För ansågs det klokt att lägga åkrar i träda, det har man inte råd med längre.

Grundproblemet hittar han i fixeringen vid ständig tillväxt.

– När corona kom sa man att vi måste skjuta på klimatmålen tills vi har styr på ekonomi. Ett typiskt sätt att resonera, att nu har vi en kris. Men sedan kom kriget i Ukraina, och 2023 kriget mellan Israel och Hamas. Vad händer 2024 … Vi kan inte skjuta upp för världen blir aldrig lugn, säger Kenneth Mølbjerg Jørgensen.

Text: Magnus Jando